Hej

Runt trädgården vid stugan växer en syrenhäck (nästan). 5 meter enbart syren, sedan kommer en björk. Klippt massor med gånger stammen är cirka 15-20 cm. Därefter ytterligare några meter syren, en björk till, en ek, lite syren och så björk. I hela härligheten sticker det dessutom upp skott av en spirea, en mängd praktlysing och så en hel del ogräs förstås. Har nu blängt på häcken hela sommaren och bestämt mig för att något måste göras. Dels är det fult med stympade träd och dels kan jag ju inte klippa den vid samma tidpunkt. Men då kommer frågan HUR. Att gräva upp allt cirka 25 m för att sedan plantera tillbaka syrenen känns ju som ett oöverstigligt jobb. (Det går inte att komma intill med någon maskin, utan man måste gräva för hand). Misstänker också att rötterna på ek och björk inte är så små. Kan man möjligtvis kapa eken och björkarna vid marken. Dör de då? Eller kommer de att slå nya skott. Alla idéer om hur jag kan få bort träden och få en syrenhäck mottages tacksamt.

Kristina

Ek och björk blir som du skriver inga bra häckträd - när man beskär blir de stympade träd, inte frodiga häckbuskage.

Både ek och björk skickar stubbskott om man sågar ned dem, men inte oöverstigligt många eller starkväxande som t ex asken. Ibland händer att de dör och inte skickar stubbskott alls, men det är ovanligare.

Vill du ha bort inslaget av ek och björk helt går det genom att ta bort stubbskotten några gånger under växtsäsongen. Roten får sin energi från bladen, och så småningom har reservkrafterna tagit slut så att inga nya skott kan skickas upp.

Vill du ha kvar blandhäcksinslaget låter du stubbskotten växa upp och när de blir för långa tar du några per år uner sensommaren ända nere vid stubben, så kommer nya igen.

"sedan kommer en björk. Klippt massor med gånger stammen är cirka 15-20 cm" ?

Stympade träd?
Själv formar och skapar jag gröna landskap av sly och träd.
Lollipop av asp, grön häck av salix vid asfaltskanten och liknande.
Allt blir kanske inte som hos Ulla Molin, men bättre än stympat...

Efter att ha slagit min äng här för några veckor sedan stod jag som vanligt inför ett antal nya småträd som kommit upp. Bland annat var det fyra kärnsådder apel som växte i klunga som jag måste besluta mig för om och hur de i sådanafall skulle kunna fortsätta växa där.

De fick stå kvar och flätades samman. Flätade fruktträd har jag inte sedan förr. I vår ska jag ympa in några goda sorter på dem, och fortsätta att fläta ihop dem.

Ibland kan man med träd som kommer i en häck få nya möjligheter. Kanske ska man låta det växa upp, i och över häcken, eller böja det utåt så att ett nytt rum skapas i trädgården, eller göra en rolig form av det. Men då måste man vara med från början.

"De fick stå kvar och flätades samman. Flätade fruktträd har jag inte sedan förr."

Gôrhäftigt, Cilla! Själv flätade jag salix, pil, med hjälp av gamla skosnören
och jag har tre meter lång spaljé-asp...
Det är roligt med sly!

Det håller jag med om - det är roligt med sly!

Din salixhäck är mycket fin, har fått mig att fundera över varför man inte planterar sådana. Spaljéaspen var en kul idé, fint till hösten med de härliga färgerna också. Helt klart kan man göra mycket med aspsly om man inte vill att de ska växa som vanliga, höga kronträd.

I en lekpark på ön har vi ett område där almsly skjuter upp efter fällningar av några större träd. I flera år var området en trist stubbåker av avsågat sly. Ett år glömdes området bort och slyn for upp i luften. Jag band och flätade samman grenar så att det blev en hydda med ett par rum och en stor och en liten ingång. Här har barnen skattgömmor vid barnkalas och gömmer sig för föräldrarna när de är i parken...

Nu är hyddan stor och det är svårt att binda samman grenar så att de inte knäcks, och att få ingångarna att inte växa sig i höjden. Kanske får jag klippa ned några partier för att få dem att växa upp på nytt, eller så hittar jag på något annat sätt.

En hydda av sly är rolig att göra!

Ps. När jag flätade mina aplar på ängen tänkte jag faktiskt lite fnissande att "om Hannele på odla.nu bara visste hur mycket jag experimenterar med träd..." För även om jag verkligen vurmar för friväxande, stora kraftfulla träd så har jag också en hel del av annat; en rönn strax intill husväggen har sammansvirade grenar i spiral uppåt, körsbärsträd har ympats in i varandra, krikonbuskträd har blivit glesa stamträd, ett hagtorn understöds i att växa i svampform, slån har stammats upp som träd, en rönn har numera en äppeltopp, ett par vildrosbuskar beskär jag som äppelträd, osv.

Jag har ytterligare små apelskott i ängen som jag sparade vid lieslagningen. Funderar på att göra en apelportal av dem och att hitta ett sätt att linda samman dem som kan hålla när de blir grova. Eller en apelhydda kanske?

"För även om jag verkligen vurmar för friväxande, stora kraftfulla träd"

Klart, det är vackert! Maken har faktisk en stor helt orörd ek på tomten, som jag inte får röra...
En apelportal! Jag har en videportal på gång till ingången till Shakespearehörnan... och en plommontunnel.

Ja din plommontunnel glömmer man inte i första taget. Jag har tänkt på den i samband med min plommonförökning här.

Videportaler är inte dumma de heller. Jag har sticklingförökat en massa sälg här så att jag ska kunna bygga lite roliga växande sälgformationer i framtiden. Dessutom vill jag ha mer sälgblom till humlorna om våren.

Hej Hej Cilla & Hannele

Om jag förstått rätt så är det bästa att kapa av björkarna och eken så långt ner som möjligt. Så får det bli. Vet ni hur man bäst förökar syren. Ta skott, gräva upp någon liten, eller något annat sätt.

Flätade träd och kojor wow. Menar du Cilla att du flätade så som man kan se Benjaminfikusar? Tyvärr är ju björkarna och eken säkert 15-20 cm i diameter, inte lätt att fläta där inte.

Men lite annat har jag flätat, låga staket till grönsakslandet. Tog vara på en massa sly som kommunen röjde i våras, det blev toppenbra. Vore häftigt att testa med levande material oxå.

Kristina

"Om jag förstått rätt så är det bästa att kapa av björkarna och eken så långt ner som möjligt."

Nej... jag har sett väldigt vacker bollformad björk - det tar några år.
Jag skulle stamma upp; klippa bort de nerersta grenarna.
Och forma toppen till en boll, som min tolvåriga asp:

Syren ger ju rotskott som man kan ta och plantera nån annnastans.
Syren etablerar sej trögt, står silla i växten flera år. Hav tålamod.

Om du hellt vill bli av med dina björkar och ekar, ska du ringbarka dem ett par år.
Då blir det inga skott.

En underbar diskussion - precis en sån som gör det så kul att läsa det här forumet. Vilken otrolig kreativitet folk utvecklar i sina trädgårdar! Tack, Hannele och Cilla och ni andra!

Kunde inte sagt det bättre slälv. Håller med dig till 200%

Jag tror inte jag sett en flätad benjaminfikus, men det var säkert på samma sätt jag flätade. Frösådda äppelträd blir ofta flerstammiga med stammar som kommer från samma ställe, och om de överlever blir alltså dessa stammar flätade. Ofta när de korsar varandra tätt i naturen så ympar grenarna fast sig i varandra av sig själv. Det kommer säkert dessa att göra också.

Man kan ju fläta eller linda samman grenar också, det behöver inte vara stammar. Men de ska vara unga så att de är böjliga.

Syrén kan du också föröka genom sticklingar, men det tar några år längre än att ta delar av plantor. Och jodå, syrén kan man också snurra och fläta ihop!

"Ja din plommontunnel glömmer man inte i första taget.
Jag har tänkt på den i samband med min plommonförökning här."

Kul, Ingo och Ann, att även andra har glädje av våra idéer, själva har vi gôrroligt!
Själv har jag fått en hel del att fundera på av Cilla.
I höst ska jag fixa plommonlund á la Ulla Molin på norrsidan av huset. Ta vara på de små plommonträden.

Och jag ska ympa alla mina krikon i vår. Det är rotskott och sådant som andra tycker är värdelöst sly; en mängd torniga buskage, en del numera uppstammade småträd och en del spensliga spröt som lyckas växa i ett gammalt stenparti.

Minst 10 olika plommonsorter vill jag ha. Sly är en gåva!

"Sly är en gåva!"

Vi hade en buske med vackra blad och röd stam. Jag lät den stå kvar.
Efter 10 år (!) blommade med vita blommor, hela busken var vit. Nån Prunus var den...
I år fick vi för första gången smaka små små goda söta röda plommon!!

Mitt motto:
'Rensa försiktigt - rensa inte i onödan!'

Hej igen

Bollen är superläcker, men mina björkar är cirka 15-20 cm i diameter, och gör jag en boll får jag ju ett hål i häcken . Det får nog bli bollar på något annat ställe. Måste också få fråga, vad är ringbarka?

Kristina

För att slippa at trädet skjuter rotskott, räcker det inte att såga ner dom. Då kan man ringbarka det så att ingen näring når upp till toppen och då dör trädet så småningom, man skalar av barken runt hela trädet, ca 10 cm, så näringen inte kan komma upp och trädet dör – innan man sågar ner det.

Jo det här med att ringbarka - det handlar om att strypa försörjningen från kronan till roten för att döda rotsystemet. Det sker genom att man med kniv eller yxa gör en skåra i cirkel runt trädet. Trädet dör så småningom och låter man det stå i ett par år dör rotsystemet också.

Alla träd kan inte föröka sig genom rotskott - ek och björk gör det inte, medan asp, poppel och syrén gör det. Med rotskott menas att växten har möjlighet att skicka upp en ny planta från rotsystemet, särskilt om moderplantan som rotsystemet byggdes upp kring blir skadad.

Tar man ned en asp står tusen åter... Rotsystemet behöver bladmassa för att överleva och skickar raskt upp så många skott som det kan, ungefär som en upbåt skickar upp sitt periskop över vattenytan. Det är som att det testar var något av skotten kan överleva. Går det illa på ett ställe, t ex att en gräsklippare biter av skotten, skickar rötterna upp nya skott någon annan stans.

Ok, Om jag har fattat rätt kan jag såga ned björkarna och eken helt. Hade det däremot varit något annat träd hade jag först fått ringbarka det, vänta några år och sedan ta ned det?

Tusen tack tjejer!

Kristina

Även det döda går att använda; till fågelbord, blomkrukstödoch annat.
Jag har sett mycket vackert i andras trädgårdar.

Japp, det kommer inte att bli problem med rotskott men det kommer säkert att sticka upp några strån från stubbarna så småningom, sk stubbskott. Vill du inte ha dem knipsar du av dem, och vill du fortsätta att ha lite blandad häck kan du ta ned dem till marken igen när du tycker att de blivit för stora eller långa.