Full version: frågor kring ympning
nina L
Hej
Jag undrar följande:
-När kan jag börja ympa in andra sorter på mitt nyinköpta äppelträd.

Jag har ett astrakan Gyllenkrok.
Nu har jag fått reda på att detta träd kan drabbas av gren och blomtorka. Kan dett föras över till de nya ymparna?
- Kan ympträdets eventuella sjukdomar föras över till mitt "basträd" (vad kallas det?)
en riktig gröngöling närdet gäller träd! wacko.gif

hur är det med plommonträdendå? Jag har ett Experimentalfältets sviskon, och vill ympa på det också.

min trädgård är så liten och jag vill ha så mycket! wub.gif
Hannele
Ungefär marsmånad tar du dina ympkvistar och förvara dem i kylskåpet
(vissa gör det december, men helt onödigt).
Ympa gör du i april, när saven stiger, innan knopparna brister.

Beror lite på var i landet du bor.
nina L
Då kan jag altså ympa redan på mitt nyinköpta lilla träd?!
Hannele
Ja, ½ cm i diameter ska räcka,
lärde jag mej av Rolf Eskilsson från Munkagårdsskolan.

Han säljer ympkvistar också.
Cilla
Att astrakaner skulle vara benägna att få blom- och grentorka är en nyhet för mig. Men helt klart är att de ev virus och andra sjukdomar som finns på moderträdet och de som finns på ymparna kan överföras till varandra. Sätter du in en kräftsjuk ymp i moderträdet kan moderträdet få kräfta, och vice versa.

Det är på vårvintern och våren man sätter in ymparna i moderträdet, och plockar riset gör man i november-april i perioder osm inte är så kalla. Jag har hittills lyckats bäst med ris som tagits i november-december. Vårriset har haft lättare att torka ihop.

När man plockar och förvarar riset gör man det i 30-100 cm-längder. Ju längre desto mindre risk att de torkar ihop. När man ympar använder man korta stumpar med 2-4 knoppar.

Gustaf Alms Ympningsbok är kortfattad och mycket bra för nybörjaren såväl för den som ympat ett tag och lärt sig av en tidigare generation.
nina L
altså om ympen är resistent mot exempelvis mjöldagg men moderträdet inte är det så då kan ympen få mjöldagg? blink.gif
Har jag fattat det rätt????
Cilla
Egenskaper som t ex resistenser och mottagligheter od brukar stanna hos ymparna liksom fruktegenskaper. Åkerö blir ofta Åkerö med allt vad det innebär oavsett på vilket underlag den sitter; frukten blir densamma och övriga egenskaper också, t ex benägenhet att få kräfta.

Men det finns undantag. Rydboäpplet uppstod genom att en ymp av Gravensteiner i ett Åkeröträd blev en helt egen sort (kanske var det tvärtom - Åkeröymp i ett Gravensteiner), och säkert sker detta med andra egenskaper också. T ex finns det de som experimenterar med en mellanymp av Filippa för att se om Åkeröträd kan bli mindre kräftbenä'gna (grundstam - liten stambit av filippa och en ymp av Åkerö som man låter bli krona).

Med virus och svampsjukdomar som finns inne i "blodomloppet" i trädet brukar överföras. Växtskadeexperterna säger att alla fruktträd som inte virusrensats har virus. Det räcker inte att ha en frisk grundstam, ympen överför smittan om den inte är rensad också.

Men till skillnad från virus som kilar omkring i omloppet hos växterna så är mjäldagg en genetisk egenskap som inte överförs lika lätt och för det mesta inte alls.
nina L
Du är en klippa Cilla! Då är det alltså bra att köpa sina ympar och inte ta från grannens träd.
Jag blir så glad när jag lär mig något nytt.
Tack alla ni här på forumet. biggrin.gif wub.gif
Cilla
Jodå, om grannens träd är friskt och ens eget träd är lite äldre eller ett ungt träd som inte var E-plantmärkt...

Jag resonerar så här om mina egna och andras träd som jag ympar:

- Alla träd som var E-plantmärkta vid köpet ympas endast med ris som kommer från Elitplantstationen, dvs är virusrensat och garanterat friskt.

- Träd som inte var E-plantmärkta från början kan ympas med ris från vilket träd som helst som ser friskt ut.

- Inget träd ska ympas med ris från ett träd som har fruktträdkräfta eller grenskorv.

Så visst kan man ympa med ris som kommer från grannen! Men kanske är det roligare att ha en sort som inte grannen har, så att man kan byta äppel- och plommon när skördarna bli stora sedan...
nina L
I senaste numret av AoT fanns just Gyllenkroks Astrakan med på röda listan för Köp ej sorter. Där står det att ".....angrips svårt av blom- och grentorka och ibland av mjöldagg".
Men i Anton Nilssons bok Våra äppelsorter står det "...Angrips mindre än andra astrakaner av skorv och fruktmögel", och i Görel kristina Näslunds bok står det "....kan angripas av mjöldagg". Altså inget om blom och grentorka.
Vad ska jag tro på... sad.gif . Nu har jag i alla fall denna sort så jag får väl se.
Cilla
Detta är nytt för mig, jag skulle gärna vilja tala med källan. Blom- och grentorka är mycket vanligt på vissa körsbärssorter och jag har sett det på persika pch plommon. Det förekommer också på äpple men beter sig då lite annorlunda.

Ni har alla sett det på körsbär - grenen får endast blad längst ut, eller har långa kala partier från skottspetsen. Nästa år angrips den gamla skottspetsen och grenen blir återigen bladlös med nya årsblad längst ut. Så småningom blir dessa träd som kinesiska målningar - böjda, sirliga synliga grenar också på sommaren med sina elliptiska bladrosetter längst ut.

På äpple blir blommorna bruna och vissnar, och det är lätt att missa och förväxla med vanlig blomning.

Gyllenkroks Astrakan är ett härligt äpple som dessutom väcker associationer till Mobergs Utvandrarna - så klart vi måste fortsätta att plantera det!

Om du har körsbär på tomten och även om du inte har det - decinfecera alltid sekatören innan du beskär ditt äppelträd! Antingen genom att doppa den kort i kokande vatten eller genom att tvätta med lite T-sprit.
Göran
Tror inte du behöver oroa dig så mycket att du köpt fel sort, jag tycker att Gyllenkroks Astrakan är en av de godaste sorterna om man vill ha ett tidigt sommaräpple och har inte sett att den skulle vara mer sjukdomsdrabbad än andra sorter. Drabbas av kräfta kan den göra men det gäller ju i stort sett alla äppelträd.

Mjöldagg tror jag är mycket ovanligt att äppelträd råkar ut för.

Om du tänker ympa in andra sorter kan det vara bra att tänka på att inte välja allt för starkväxande sorter eftersom Gyllenkroks Astrakan är en ganska svagväxande sort. (så du inte får ett ojämt träd)
Cilla
Den här tråden fick mig att läsa på om Gyllenkroks Astrakan - tack för det Nina!

Och jo, den kan drabbas av mjöldagg - tydligen inte helt ovanligt. Jag har inte sett det, men så finns det inte alltför många Astrakaner där jag beskär heller.

Håller med Göran om att det är ett fantastiskt gott äpple. Inte finns det att köpa heller.

Detta står om sorten i NGBs CD-pomologi:

GYLLENKROKS ASTRAKAN

Synonym: Gyllenkrok

Ursprung: Svensk sort. Uppgiften om denna sorts härkomst är osäker. En uppgift: Kommit från Gyllenkrokska fideikommisset Svenstorp, Skåne till Fogelvik, Norra Tjust ca 1840. E. Lindgren. Experimentalfältets plantskola fick ympkvistar därifrån 1863. Annan uppgift: Enligt P.A. Arnman fanns vid Fogelvik tre äldre träd och att man i Skåne inte känt sorten förrän den i slutet av 1800-talet fördes dit från Experimentalfältet.

Träd: Svagväxande, först regelbundit pyramidalt, senare mera utbrett. Börjar bära tidigt och sedan relativt rikt. Kan angripas av mjöldagg.

Härdighet: Zon I - V. Trädet är mycket härdigt.

Blomning: Tidig - medeltidig. Gott pollen. Diploid.

Pollensorter: Sävstaholm, Risäter, Wealthy, Oranie, Maglemer, Transparente blanche, Alice, Katja, Mio, Filippa, James Grieve, Signe Tillisch.

Frukt: Liten till medelstor, rundad med största bredden något nedanför mitten. Låga, mjukt rundade åsar. Rätt långt skaft i medeldjup, i botten trång skafthåla med tunn gröngul rostrosett. Ljust gröngul grundfärg med ljusröd strimmig och lätt marmorerad täckfärg. Tunt, glänsande, fett skal. Vitt, fint, löst, saftigt kött med mycket behaglig smak. Kan angripas av skorv.

Skörd: Slutet av augusti till början av september.

Mognad: September. Kort hållbarhet.

Användning: Bords-, dessertfrukt. Mest vanlig i hemträdgårdar.
nina L
Tack smile.gif
Jag är och förblir glad över mitt äppelträd. Jag ska vårda och älska det! wub.gif

En stolt fruktträdsägare!
Lars
Cilla! Finns Gustaf Alm's ympbok att få tag på? Och hur förhåller den sig till Anton Nilssons ympbok? (Bättre/sämre)

Undrar Lars
Cilla
Lars - tusen tack för frågan - jag har skrivit alldeles fel! Det är Anton Nilssons ympningsbok jag menar.

Läser för närvarande en del gammalt av Gustaf Alm och kom därför automatiskt att skriva hans namn.

Ympningsboken jag menar som är bra är alltså Anton Nilssons.
Detta är en "enklare" version av forumet. För att se forumet med formatering och bilder kan du klicka här.
       
Copyright © 2011 Odla.nu. All rights reserved.
          
Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
 
Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon