Mina söner har både personliga drag från mig och maken.
Tyvärr har den yngre ärvt en av mina mindre smickrande egenskaper. Vi är lika långsinta....

Den äldre är en skicklig tecknare, och jag är ju utbildad konstnär, så där är jag litet stolt.
Vad som jag tycker är fascinerande är att de har samma genetiska arv, dvs. helsyskon, men ändå är olika i personligheterna som natt och dag.
Den äldre, litet inåtvänd, observerar,analyserar och tänker. Viljestark, envis, och har alltid varit bra på att argumentera för sin sak. Litet tystlåten av sig och vansinnigt intelligent. Har alltid varit så, och är enormt mysig. Otroligt bra hand med djur, de verkar gilla honom instinktivt. Går bra i skolan för honom.
Den yngre föddes med lockigt vitblont änglahår och älskade från början hela världen, som älskar honom tillbaka.
Alla damer emellan 4 och 96 år faller för hans charm, han pratar gärna med folk, går och hälsar på grannar.
( När vi bodde i förort visste ALLA, speciellt pensionärerna vem han var, och hälsade med hans namn. han var gärna över i grannhuset till ett mycket gammalt par utan barn eller barnbarn och bakade bullar och drack saft med dem. Ensam. Det började han med när han var 3,5 år Självklart visste jag vart han var, han talade alltid om det, och vi blev goda vänner allihop.)
Social kille med ett stort munläder, som gärna talar först och tänker sedan. Vi misstänker att han eventuellt kan komma att göra karriär på Franska Rivieran om 10 år, ibland äldre, juvelbehängda damer...
Rent utseendemässigt så är vår äldste väldigt lik sin pappa och farfar, medan den yngre är lik mig. Han är en kopia av min bror, om man tittar på gamla fotografier. En från varje släktgren!
Undertecknad & maken är rent personlighetsmässigt natt & dag, motsatserna dras till varandra kanske?
Vi har alltid haft många och långa diskussioner. Vi röstar olika, vi håller på olika sportlag..Vi gillar olika hobbies, litteratur, etc. Det mesta har vi olika åsikter om. Men vi har aldrig tråkigt.