Jag kunde inte låta bli att ta några sticklingar på vad jag tror är en förvildad purpur-apel. Den växer som en buske men bladen är mörkröda och blommorna intensivt rosa. Den var så vacker så jag kunde bara inte motstå frestelsen. Den står längs med motorvägen mellan Haninge och Sthlm så jag tror inte att den är planterad.
Över till frågan. Hur ska jag bära mig åt med sticklingarna för att de ska få bästa möliga chanser att rota sig?
Tacksam för så grundliga instruktioner som möligt. (ev. klack, längd på sticklingen, temperatur osv)
Är purpur-aplar normalt ympade på andra grundstammar? Bör jag iså fall låta den växa som buske eller går det att stamma upp den?
Om det här nu är helt fel tid att försöka rota sticklingar, när bör man ta dem för att det ska vara störst chans att lyckas?

Tack på förhand!
//Katti

Det jag lärt mig är att det brukar fungera dåligt att ta sticklingar på aplar. Det går att få rötter på dem, men de blir svaga och dör unga. Ympning är det som gäller om man skall ha ett bra resultat. Men eftersom du nu tagit dem så är det ju bara till att försöka. Då jag har testat har jag tagit dem på våren och satt med klack. C:a 20cm långa. Tagit bort alla utom ett blad. Satt dem i nästan ren fuktig sand och plastpåse över (genomskinlig). Jag satte dem i en hög glasvas. Låt dem stå så skuggigt tills du kan se rötter komma fram på insidan glaset. Häll försiktigt ut den och sätt i bra jord. De jag testat dessa på har aldrig levt någon längre tid, men rötter har de fått. Kan ju vara så att det fungerar bättre med vintersticklingar?
Lycka till!
Christer.