I vår rabatt kring brunnen så frodas inget annat än stickigt ogräs, jorden är också mager just där. Hur har ni gjort med era problemrabatter, ni som haft sådana?
Övriga rabatter mår bra, det är just denna runt brunnen...jag förlorar kampen om rabatten, finns ingen rimlig möjlighet att lyckas hålla borta otyget.
Vi har 2 funderingar här hemma: 1. att djupgräva bort all jord, ta bort växterna tillfälligt och fylla på med ny jord. Men jag är rädd att rotogräset skulle återkomma ändå, hur djupt måste man då gräva för att gå "säker"? 2. att helt sonika gräva en bit ned, lägga något täckande (väv?), ny jord på och stenar, så att det blir ett stenparti istället.
Vad tror ni?

Gräv upp så mycket du orkar, lägg på gamla tidningar och sedan ny gjord.
Så gjorde jag med nässelrabatten.
Men vitsipporna kom tillbaka med tulpanerna!

Ja, så kanske vi kan göra! Gräva så djupt vi orkar, ned med tidningar och sedan på med ny jord. Hur djupt borde vi minst ha ned till tidningarna då tro?

Två-tre tidningar i omlott räcker. De förmultnar ju så småningom.
Det är helt onödigt att gräva ner plast i trädgården.
Tistlar är ju så vackra, ska du inte spara några?

Tänk om våra tistlar kunde vara så fina ändå , men det är de inte tyvärr! Visst kan de vara tjusiga!
Tack för råd!

Istället för jord överst så kan du lägga ett lager med 1 dm täckbark. Det lilla ogräs som då kommer upp är lätt att rensa bort. Men du måste rensa bort ogräset som växer där nu innan du lägger på täckbarken.

Mhmm, en slags täckodling? Det är intressant med täckodling. Brukar man använda gräs annars, i ett tjockt lager, eller vad är det man täcker med? Hur gör man om man vill så 1-åringar då (nya rabatter, måste fylla ut lite)? Kanske kan man ha jord istället för bark just där man vill ha 1-åringarna då, funderar jag.....
Skall pröva täckodling framöver, det skall väl vara bra för jorden också och hjälper till att hålla fuktigheten? Allt som underlättar är välkommet!

Jag har täckodlat ca tio år och det enda täckmaterialet som inte funkar så bra är just täckbark.

Ett bra täckmaterial gödslar ju förutom de andra goda effekterna. Kanske är det bara det som inte funkar med täckbark... Jag vet inte?! Tyvärr så kan man inte komplettera täckodling med tex npk utan vill man nödvändigtvis gödsla så får det bli organiska gödselmedel tex guldvatten.

Du kan använda nästan vad som helst som täckmaterial. Halm, hö, nötskal, gräsklipp, te, flis från lövträd mm. Jag ska prova med kaffesump nu, tyvärr så har kaffesumpskällan fått så mycket annat strul att jag inte vågat fråga förrän det lugnar ner sig för dem. Om du har ett fult täckmaterial så kan du lägga halvfärdig kompost överst. Eller testa Bettsons metod (tyvärr vet jag inte hur man styr till ett visst inläg så du får läsa hennes inlägg så hittar du det) att snabbbränna gödsel för att få ett snyggt ytmaterial att ha över själva täckmaterialet.

Det är bra tid nu att börja med täckodling nu, ty initialt så sjunker kvävehalten i ytjorden. Och börjar man nu så ökar kvävehalten lagom till våren när vi vill att det ska växa.

En av effekterna med täckodling är ju att det ettåriga ogräset försvinner och rotogräsen blir lättare att dra upp dvs du får med längre bit stam varje gång du drar upp tistlar och dylikt och behöver därför inte gå på det fullt så ofta.

När du vill så i din täckodling så skrapar du bara bort täckmaterialet där du sår, men sen får du vara försiktig när du lägger tillbaka det lite i taget. Små plantor tycker inte om att få för mycket skugga med detsamma. Ett tunt lager täckmaterial får långsamt krypa närmare och bli tjockare efterhand som växtbarnen växer.

Tack Ella, för bra beskrivning!
Hur djupt lager täckning använder du? Eller beror det på genomsläppligheten hos täckmaterialet?

Det är nog bra att lägga på ganska tjockt. 1 dm är nog inte fel, kanske räcker fem centimeter men absolut inte mindre. Lägg hällre på lite mycket än lite lite. Vad jag har sett så kan man inte misslyckas genom att lägga för mycket. Kanske behöver man inte lägga så tjockt av ett finare material som av ett grövre.
Jag har faktiskt glömt bort hur tjockt jag lade från början mer än att det varierade väldigt. Efter en tid så blir det en mer gradvis övergång från jord till täckmaterial och då lägger man på när man ser att det tar slut helt enkelt. Inte funderar man då på hur tjockt man lade från början.

I mina täckodlingsrabatter har det alltid växt så det har knakat.

Lycka till med brunnsrabatten

En nyfiken fråga.....Vad är GULDVATTEN?

Har aldrig hört uttrycket förut men om jag skulle ge mig på en gissning så är det urin utspätt i vatten. Fast om det skulle vara så då blir jag ännu mer förbryllad för jag har lärt mig att urin är i princip samma sak som just NPK.
Men jag har antagligen fel i min gissning vad guldvatten är för något

Mvh, Carina

Du har rätt i din gissnig vad guldvatten är. Jag testade och hällde outspädd urin på en kompostmask igår och den brydde sig inte mer än att det kom lite oväntat.

Maskar och annat mikroliv far oerhört illa av tex blåkorn som är ett oorganiskt gödselmedel.

Det var nog mest det jag var ute efter att, ska man täckodla så om man nödvändigtvis ska gödsla så får det vara med något som mikrolivet i jorden mår bra av. Urin vet vi ju alla att det växer mängder av mikroorganismer i

Tackar igen, Ella! Fina råd!
hmm, har du några tips om var man kan införskaffa täckmaterial? Halm borde väl gå att köpa i djuraffärer, på andra ställen också? Hö då, var köper man det? Det går väl åt en del material skulle jag tro, så min kaffe- och tekonsumtion räcker nog inte till. Gräsklippet har jag hört att gräsmattan gärna behåller som näring. Flis är en bra idé, fast vi har inte hunnit inhandla kompostkvarn än och ingen kompost har kommit igång än heller (den står och väntar medan vi renoverar hus).
Kanske börjar med hö eller halm då, några idéer kring var det är bäst och billigast att handla?
Tänker ändå djupgräva, lägga tidningsspärr, fräsch fin jord och sedan täckodla. Sedan kanske kanske tistlarna kan hållas på mattan s a s.

Vilken grym tistel som tronar tre trädgårdar bort, säkert 2 meter hög om inte mer, med massor av armar med lila blommor. Vacker? Nja, rätt så skräpig och spretig. För inte så länge sedan var den bara en halvmeter hög, så den har verkligen vuxit snabbt!
Modertisteln?

Täckmaterial, beror på när och hur mycket! Fuktskadat hö kan man lätt få tag i strax innan bönderna fyller ladorna igen. Det kanske är för tidigt nu.

En storbal halm, kan vara ett alternativ om man behöver mycket och har plats till den. Ett tag så använde jag kutterspån från kaninerna. Det ska man nog inte använda hela tiden men för dig över vintern kan det kanske vara en ide! En femtiolapp för en pressad bal, som faktiskt varar förvånande länge, hos spannmålshandlaren. En bal hö på samma ställe för några tior, priset på dem skiftar ganska mycket. När du täckodlar, behöver du inte tänka så mycket på ögräsfrån. Växer frogräs igenom täcket ,så är det för tunt helt enkelt. Kanske har bonden någon skadad liten ensilagebal som du kan få.
Man kan ta det översta lagret halm från gödselstacken vid stallet (istället för det understa som man använder till gödsel) om man inte tycker att det luktar för mycket. Vad gör tebutiken med de teer som inte går att sälja, de blir ju snabbt urlakade(urångade). Skall man täcka med använt te eller kaffesump så krävs det större källor än den privata konsumtionen.

I perioder så har jag valt att sno gräsklippet från gräsmattan och gödlsla desto mer i stället för som du säger täckmaterial går åt

Jo förresten jag glömde men gamla dagstidningar är också ett utmärkt täckodlingsmaterial, fast de där blanka fina veckotidningarna får gå i sopen för de kan innehålla gifter. Man får lägga ett lager grus ovanpå tidningarna för annars kan de börja leva Jag har ett vagt minne av att något djur rev i dem, kommer inte ihåg så bra, annars har jag faktiskt inga minnen av djur i täckodlingen

Tidningar är bra till att typ begränsa gräsmattan så att den inte växer in i rabatterna! Man kan ju vika i hop dem till 10 - 15 cm fasta paket som passar utmärkt till detta syfte och så lite omlott annars växer gräsmattan snart mellan tidningarna. Sen kör man bara över kanten med gräsklipparen.

Täckodling kan jag skriva mycket om! Det är absolut inget besvär

Anmäler en annan uppfattning. Outspädd urin är lika "skadligt" som NPK. Där jag har mina pisseställen växer absolut ingenting. Dessutom är det ett känt faktum att mycket kogödsel är skadligt. Där en komocka har hamnat brukar bönderna räkna med att inget växer på 2 år. Därför gick man förr omkring med klubbor och sped ut skiten.

Omvänt är även NPK oskadligt när det väl är upplöst. Jag gödslar min gräsmatta med Blåkorn flera gånger under sommaren och där finns det gott om mask. Maskarna kommer sällan i direkt kontakt med kornen.

Vissa nackdelar med oorganiskt gödsel finns,men att det skulle vara direkt skadligt låter som en av dessa obevisade "sanningar" som ekologiodlarna hyllar. Däremot är det avsevärt enklare att handha, lagra, dosera och sprida.

Konstgödselmedel som Blåkorn är inte alls det enda som är lätt att hantera. Algomin är organiskt och lätt gödslingsmedel liksom hönsgödsel, ben- och blodmjöl.

Att en färsk komocka bränner stämmer liksom att outspädd urin gör det. Brunnen ko- och stallgödsel och kraftigt utspädd urin är bland de bästa och mest långvariga gödslingsmedlen.

Alltså, det är nog inte kompostmasken som rynkar på näsan åt "guldvatten".
Både den, rödmyrorna, flugorna och mycket annat har inget speciellt emot varken outspädd eller utspädd näringsrik urin.
Det som far illa är levande växter. De får garanterat rötterna rejält brända av ren urin.
Att vattna med outspädd urin ger dessutom snart en rejält osande. Det luktar vidrigt - länge.
Att ständigt ösa urin i komposten - om den är inte är speciellt byggd för ändamålet - är bara en stinkande smitthärd som dessutom kan förgifta brunnsvattnet inte bara hos dig.
Späd urin för vattning med minst 10 x vatten för normalvattning i jord och låt bli att vattna vid växter som inte trivs med kvävetillskott.
Var också medveten om att urin från en person som äter läkemedel - eller hormoner som p-piller - innehåller rester som är klart olämpliga att hälla ut i naturen.
Urin är alltså riskavfall.
Kanske därför hälsovårdsmyndigheten är måttligt lycklig över den nya trenden att kissvattna på kolonilotterna. Det alltså på de flesta ställen i tätort förbjudet.
Den som vill veta mer om kompostering av urin och även fekalier bör kontakta kommunen och fråga vad som gäller.
Kanske värt att tänka på.
Pinka lugnt.
/Mvh Ann

Instämmer Ann! Jag har sagt det förut men repeterar. Det finns en övertro hos en del att allt det som kommer från naturen är ofarligt men att allt det som människan skapat och tillverkar är farligt. Verkligheten är annorlunda.

Visst finns det lättspridda organiska gödselmedel Cilla, men man skall ha råd att köpa dom också. Jag känner inte till prisbilden nu men en gång tänkte jag köpa Algomin. Efter att ha jämfört priser blev det en säck Blåkorn istället.

Blåkorn är en kortsiktig lösning.
Det förbättrar inte jordstrukturen för att växter ska trivas i längden.
Och det är inte billigare än en säck hönsgödsel.
Nässelvatten är gratis.

Egentligen har jag inte lust att kommentera saken eftersom jag snart lämnar cyberrymden över helgen men jag gör ett undantag. Växter behöver inte få hjälp med "jordstrukturen" för dom är uppfostrade att klara sig själv. Har gjort så sen dom och jorden skapades. Det är bara på de sista åren man har börjat dalta med dom.

Nässelvatten är svårt att få tag på när min gräsmatta behöver näringstillförsel tidigt på våren. Dessutom finns det lite nässlor i trakten. Förutom då att jag varken har lust eller tid att hålla på med egna experiment och lösningar.

Hallå allihopa! Jag har inte sagt att man ska vattna med ospädd urin! Jag samlar inte urin för att hälla i komposten utan det går oftast till ettårningarna! Jag förstår inte varför jag får dessa överdrivna pissesvar.

Vad det gäller mediciner så diskutrerar jag gärna vidare. Hormoner ska appliceras där de behövs. Då kan man sänka dosen. Du kan ju själv tänka dig skillnaden mellan att den dos hormoner livmodern behöver jämfört med att mätta hela kroppen med samma mängd vilket minskar både biverkningar och utkissning. Inom läkarvetenskapen så ses det fram emot tiderna när de gamla astmatikerna slipper kortisonbiverkningarna eftersom vi nu applicerar kortisonet lokalt i lungorna i stället för hela kroppen. Kanke ska vi även marknadsföra applicering av p-piller hormon lokalt för att slippa hormonpåverkade fiskar och andra djur.

Växter behöver hjälp med mycket. Precis som på dina pisseställen, så växer det ingenting där det inte är dränerat. Visst kan man välja att endast odla det som ändå skulle växa villt på platsen men nu finns det gott om växter som behöver lite extra stöd tex rosor och de växterna är vackra

Jag är helt övertygad om att jorden och därmed även växterna mår bra av ett rikt mikroorganismliv, det är även en del av mångfalden som alla ekologer värnar om. Och att det växer mängder äv mikroorganismer i urin kan väl ingen förneka, det är ju det som gör att det stinker så!