Vår katt ca 10 år hugger rätt var de e när man klappar henne??
Jag har 2 barn och jag har själv sett att hon hugger helt utan anledning (för oss) efter den älsta när hon ligger i hans säng o gosar.
Min pappa hade hand om henne en period o blev huggen så illa att han fick penicilin(stavning???)
Jag upplever att det har blivit värre de senaste året o nu känner jag att jag vill avliva henne (med stor sorg i hjärtat) innan något barn blir alvarligt hugget.
Jag söker nu er som bollplank för det kommer att hjälpa mej med beslutet.

Troligen så är katten aggressiv för att den har ont någonstans, ålderskrämpor kanske.

Jag skulle nog valt att avliva om den redan gjort rejält utfall, risken är nog stor att den gör det igen. Ett hårt beslut men det vore nog det rätta tycker jag.

Fan hon SER ju dåligt slår det mej nu.
Jag gick förbi med blomsprutan, nära henne, o hon reagera inte.
Jag skulle ju inte spruta på henne men jag blev tvungen att backa o till sist satte jag ner den framför henne o när hon hade den en dm från nosen fatta hon va det var o drog.
Vet inte hur era katter e men jag har aldrig träffat en katt som inte hatar blomsprutor .
Ja i så fall blir ju beslutet lite lättare

Det finns ingen chans för er kanske att anpassa ert leverne runt henne? Kanske bara det att inte gå rakt på och gosa, att vara försiktig och ta lite hänsyn till att hon ser dåligt?

Det är inte i komma fram läget hon hugger utan hon kommer till oss o vill ha klapp o sen när man klappat en stund hugger hon?????????när allt är lungt o fint omkring.
Hon har aldrig huggit efter lillgrabben som man kunde förstå om hon gjorde för det vill vi alla ibland.
Det är ju åxå en omöjlig het med ett så lungt hem här med alla barn som springer ut o in och inte att förglömma hon högg farsan som värst när hon bodde hos honnom och där står nog klockorna still ibland så det stämmer tyvärr inte, för då hade vi nog kämpat på med omplasering.

Varför inte ta henne till veterinären för en undersökning först och främst? Kan ju vara något lättåtgärdat som stör henne. Efter det besöket kan man ju bestämma vad som skall hända härnäst.
Christer.

Jag håller med Christer, gör det så snart som möjligt om ni vill ha kvar henne!
Jag skulle aldrig ha ett aggressivt djur, oaktat anledning, bland barn. Är katten 10 år så kan du med gott samvete låta den gå till sällare jaktmarker tycker jag. Om hon huggit efter din far innan med så verkar det mera vara ett lynnesfel och det är nästan omöjligt att komma tillrätta med på gamla katter.
Mvh
Fenja

Jag har en katt som hugger om man "långstryker" henne, alltså klappar men långa tag från huvud till svans en längre stund. Inte alls ovanligt och det slår inte till plötsligt utan kan man tyda kattens kroppspråk så har man fått flera varningar. Så länge man håller på och pillar runt huvudet får man gärna få hålla på i timmar.

Håller med Platinum och tror att hon har ont nånstans. Kolla om du kan märka var. Har hon sett ordentligt förut men inte nu, så är det något fel med henne och då är det veterinärundersökning som gäller.

Hoppas det löser sig!

(Oj, såg inte Fenjas o Christers svar, sorry)

Ja, jag måste ju göra det nu när jag inser hur illa hon ser.
Jag har gjort en massa tester hemma nu o börjar undra om hon inte har nått luktsinne heller.
Stackarn, jag hinner med henne så dåligt nu för tiden.
Skäms att jag inte upptäck det hela tidigare, det är så knepigt med dom här smygande åkomorna när livet går fort, man hinner som vänja sej med dom på nått vis.

Men du, Jahi, 10 år är inte särskilt gammalt för en katt.

Nä, det är egentligen inte gammalt för en katt. En av mina ätteläggar (Helig Birma från min egen uppfödning) dog i fjol 21 år gammal.

Men man vill ju inte att katten ska ha ont eller lida på något sätt.
Har också haft såna där tveksamma fall. Oftast har det rört sig om omhändertagna katter som man inte vet någon tidigare historia om. Då har jag ändrat mitt beteende gentemot katten och då har det funkat ett tag till.

Men även katter kan bli dementa och få en förändrad personlighet. "Urmodern" i min birmauppfödning blev gravt dement på slutet. Hon uppsökte toan men satte sig utanför den och gjorde sina behov. Det räckte med att hon stirrade stint på den medan kissade/bajsade. Hon fick somna in i förtid....

Hej!
Många katter visar beteendet du beskriver; mitt i kelstunden så hugger de helt oprovoserat.
Du kan läsa mer om det på www.agria.se. klicka in på "katt" och sedan på "vanligaste beteendestörningarna"
där du hittar det under namnet kel- och bitagression.

Men i korta drag finns det många möjliga förklaringar som tex att det bli en psykisk konflikt när
njutningen går över till att de känner sig trängda. De reagerar alltså på instinkt och inte
av önskan att göra illa. Jag har själv haft en katt som reagerade så ibland, men precis som det
står på agrias hemsida så slutade hon omedelbart om man bara höll stilla handen.

med andra ord, så är det troligen inte illvilja utan hon reagerar på något som helt plötsligt
framstår som en hotfull situation. Och det är vanligt. Hoppas du slipper ta bort kissen,
försök i alla fall omplacera henne först...

Lycka till

Tack för alla tankar.
Jag ringer vet i dag o snackar med dom, jag har en bra som likt mej inte tror på liv till vilket pris som helst men endå rekomenderar vård vid vettiga fall.
Någon vanlig kel/bit agression är det i allafall inte frågan om sånt är överkommligt med ganska enkla knep är min erfarenhet, o man måste ju i allafall alltid kolla hur en katt vill bli klappad.
Det är absolut inte illvilja heller för då hade det inte varit den här smygande försämringen.
Jag tror att synen har försämrats kraftigt senaste tiden o hon är förvirrad o osäker.
Annars någon demens eller tumör som sakta förändrar henne.
Det finns ju i allafall helt klart en gräns vad jag kan utsätta mina o andras barn för, den svåra frågan när man är mitt uppe i den är ju bara vart den går???
Tack alla!

Som Miro skriver; det är många katter som reagerar så här på kel som har pågått en längre stund.
Det blir helt enkelt "för skönt" för katten som måste avreagera sig på något sätt. Detta njutningsfenomen kan faktiskt jämföras med en stark sexuell upphetsning...




ååh Embees!!! Föder du upp Birmor!!! !!! Jag hade en helig birma, chokladmaskad, som dessvärre gick bort för två år sedan, men då var han 23 år gammal!!! Detta är underbara katter!

Har gjort under 80-talet. Höll upp p gr av skilsmässa och flytt och kom sedan aldrig igång igen.
Men jag håller med om att det finns inga som är mer underbara än birmor. Jag har fött upp perser också och de hamnar tyvärr långt efter birman.

Numera är det bara "vanlig" bonnkatt som gäller. Men de är goa de med.

Jag håller med! Det är absolut inte enbart rasen som gör katten. Jag har också bondkatt nu och hon är underbar. För mig är det kattens karaktär och om katten och jag kommer överens eller inte som är viktigt.

Berätta gärna vad du och veterinären kom fram till. Vill gärna veta...

10 år på en katt är inget ! de kan bli femton tjugo om de får rätt omvårdnad,jag skulle nog ta henne till veterinären och kolla upp hennes status för det kan vara så att hon har ont eller ser och hör dåligt, naturligtvis är det jobbigt med en katt som hugger särskillt när man har barn.Hoppas att ni kan lösa det på bästa sätt
Mvh Motti

Fick tid nu på torsdag, lovar o höra av mej hur det gick.
Några säger här att 10 år är ingen ålder på en katt???? Jag tror aldrig jag påstått det...eller???? Fast utekatter lever ju mer o farligare o för mej är det en självklarhet att ha just utekatt.
Fridens.

Det har du rätt i.

Så är det. Vi har haft en katt som nån kastat bort, hatar såna som har sommarkatter

Tanten som bodde i huset innan vi köpte det såg "våran" katt strök omkring iaf och började mata den.

Och vi fortsatte och skaffade ett utehus åt den. För vi kunde ju inte ta in den, osnöpt, alltid bott ute och på det märkta kattrevir i huset (så blir det när man köper orustat av gamla pensionärer).

Poängen iaf, vi beräknar åldern på vår vildkatt/sommarkatt till 14år den dagen han inte kom hem mer...(troligen räv eller bil, vi vet inte).

Ett par av de få bilder jag har då han var gammal å slö


Poängen 10 år är inget för en utekatt, vår levde ca 14. Vi adopterade den som ren utekatt i två år.

Har själv utekatt som är sju år och jag hoppas att han få bli gammal och förhoppningsvis kry tills det är dax.

Mvh Motti

Hade som sagt en katt som blev 23 år gammal...

Det blev som så efter undersökning och berättelser från mej och prat med vet. att våran kisse fick lämna detta jordeliv.
Det käns tomt o sorgligt men som rätt beslut i rättan tid.
Tack för uppmärksamheten.

Usch ja, det kan vara ett svårt beslut att fatta. Men om det kändes rätt efter att ha stött och blött frågan med veterinären så var det säkert det rätta beslutet.

Tack de va gulligt av dej.

Så jobbigt för er men såna svåra beslut måste man ta när man är djurägare.

Ja jag håller med. Jag/familjen har haft många katter och en del vill gosa och så hipp happ så vet man inte vad som händer. Det gäller väl att vara vaksam. De är djur och man kan inte veta vad de tänker. Men det är kanske en idé att gå till veterinär och kolla. Jag har haft nån "agressiv" katt (agressiv kanske var lite hårt men rätt vad det var så fick man ett bett i ansiktet) och en kanin som inte gick att ha kvar för det gick inte ens att ge henne mat till slut utan att få ett bett i armen