För kanske sex-sju år sen planterade jag ett plommonträd. Familjeträd med Czar, Victoria och Reine Cloud(stavning?).
Trädet växer och jag beskär det varje höst med enligt handboken. Som träd är det en hit, välväxt friskt och stiligt.
Men det blommar nästan inte alls. Några enstaka blommor kommer och för två år sen fick jag ett par plommonkart (jag tror det var på Victoriagrenen) men dom föll av.
Vad fattas mitt träd? Nog borde det väl vara stort nog nu?

Det står på samma lerjord som mina gamla rikbärande äppleträd och med sol nästan hela dagen.

Om du beskär varje år är det detta anledningen. Beskärning sporrar trädet att skapa ny ved, inte att satsa på blom. Dessutom skapas blomanlag på grenar som har några år på nacken.

Plommon behöver inte beskäras så mycket, det handlar mest om en grundform i trädets mycket unga år och sedan tar man bort döda och helt vansinnigt växande grenar och sådana som skaver hårt mot varandra.

Många handböcker i fruktträdsbeskärning är urkassa. Den bästa är Nya Beskärningsboken av Vollbrecht/Alm, Natur och Kultur/LTs förlag.

"jag beskär det varje höst med enligt handboken"

Vad heter din handbok??
I min bok står det att man inte behöver beskära plommon alls...

Jag skär efter "Konsten att beskära buskar och träd" som är en RHS-handbok. Den är några år nu men funkar jättebra på alla andra växter.
Kanske är denna bok mer inriktad på prydnadsväxter (som jag också är). Enligt - år 3 och därefter - skall man klippa lite var höst.

Jag skall omedelbart sluta med detta

Det bästa råd jag vet är: gör inget als

Det är just detta som är så lurigt med alla beskärningsböcker. De har bra tips om buskar men ULSA om träd.

Varning för bokreans beskärningsböcker om träd! Många av de senaste två årens nyutkomna beskärningsböcker är rysare för alla trädälskare.

Bästa boken: Nya Beskärningsboken, Vollbrecht, Alm, Veltman, LTs förlag.

ULSA

"Att märka ord är den klent begåvades sätt att hävda sig"

Var det Harry Baker som skrivit den Louise?

I så fall är det den jag har hemma - dne är bra -må ingen skugga falla över den' men jag tycker den som Cilla nämner är mera bra! Jag har båda :-)))

Och den här RHS-boken är bra mycket äldre än två år - det är en omarbetning av en bok som har funnits sedan femtiolaet/trettiotalet(minnet). RHS = Royal Horticultural Society.

Hälsar Ingrid

Det är den, Ingrid.
Med några år menar jag nog mer tjugo än två. Har för mig att jag köpte boken i mitten av 80-talet.
Den tar upp buskar och prydnadsträd som nu presenteras som nyheter i plantskolan.
.....Fast det gäller ju 'Handbok för trädgårdsodlare' från 1923 också

Jaaa - just därför köpte jag den för jag gillar andra infallsvinklar på spaljering ( fniss) och där kan man få både ett å annat att tänka på :-)

Hälsar ingrid

Ja ULSA blev ett kul nytt ord! Usla menade jag naturlitgvis.

Jag har gamla beskärningsböcker som är de absolut bästa jag sett om spaljéring, de byter jag inte ut för något annat.

Sedan är det lite olika med vilken typ av presentationer man tycker gör det enklast att förstå vad träden behöver av beskräning.

Utöver Vollbrecht, Alm m fl som har bra vetenskapligt underbyggda beskrivningar, så är Lars Krantz, han som startade Rosendals trädgårdar i Stockholm, en bra inspiratör. Han följer inte det nya som man upptäcker hos träden men han har en bra praktisk helhetssyn som har hjälpt många att både ta till sekatören med sina unga, obeskurna träd, och som klippt med mer respekt i sina gamla.

Bland annat talar han om att sträva efter medelålder i de vuxna fruktträden. Liksom ett samhälle behöver trädet barn (purunga grenar) som ska stå för återväxten, och medelålders (som har lite fallande riktning) som är produktiva och ger frukt, och några gamla, som har fallande riktning.

När man gallrar ser man till att trädet behåller både barn, medelålders och lite gammalt. Sättet att tänka hj'älper en också att se vad ett träd behöver. Finns det bara grova gamla grenar och en massa uppstickande ynglingar (t ex vattenskott) behöver trädet få behålla vattenskott så att medelå¨lders grenar skapas i trädet.