Jag har blivit sååå sugen på att skaffa kanin! Har träffat flera urgosiga kaniner så kan nog inte stå imot. Tänkte bygga en jättestor utebur där de kan bo och skutta runt hela året. Jag tänkte jag skulle börja med EN kanin så att den tyr sig till mig, och sedan skaffa en kompis. Vilka kön är bäst att ha om de ska gå bra ihop?
Skulle bli så glad om ni har några bilder på era små älsklingar!

Ja, jag har väl en kaninbild eller så från förra eller förrförra sommaren då jag fortfarande hade kaniner och marsvin. Det finns någon här som har en dotter som föder upp och utställningskaniner och hon tar så gudomligt bra kort på dem, jag hoppas hon visar några av dem här, för det är verkligen urfina bilder.

Här kommer mitt bidrag. Damen på bilden heter Piffi, men vad det var för ras kommer jag inte ihåg längre. Jag har för mig att hon var en hermelinkorsning. Om hon lever än idag så bor hon i Falköping

[attachment=21699:20060715_041.jpg]

Jag har haft kaniner i 12 år men har ingen just nu, ska skaffa inom 3 år igen tänkte jag. Det är verkligen bäst att ha 2 kaniner, då behöver man inte ha lika dåligt samvete när man åker bort på dagarna. Att ha en ensam är nästan djurplågeri, för kaniner bor i det vilda i stora grupper med flera par, och de har verkligen jättetråkigt när de får sitta ensamma.

Jag hade en hona och en kastrerad hane, tror det är den bästa lösningen! Bäst är nog att först köpa honan, sen sätta ner kastrerad hane till honan på neutral mark (stor hage) där de får jaga varandra och bestämma rangordningen. Men det är nästan alltid så att honan får högst rang, när det handlar om kastrerad hane

Vi gjorde så att vi hade burarna bredvid varandra i säkert 2-3 månader, så att de fick se varandra och känna lukten. Sen satte vi ner dem i en hage där vi också hade gjort en liten låda på ben som de kunde hoppa upp på och under, medan de jagade varandra...

Mina jagades konstant i 15 minuter, sen undvek de varandra i 1-2 dagar, sen började de slicka varandra på huvudet och efter det var de alltid tillsammans. Sååå gosiga tillsammans Och de var lika tama och goa ändå, trots att de var två. Det handlar bara om att hantera kaninerna mycket, prata med dem så de lär sig känna igen rösten och olika tonlägen. Man får ha en pysselstund varje dag.

Det är också bra att sitta med kaninerna, jag satt ofta inne i buren för vi hade en väldigt stor bur som stod på gräset (rektangulär med 2 luckor upptill, ej trekantig - på så sätt var det aldrig risk att de skulle rymma när man öppnade).

Kan alltså verkligen rekommendera kaniner - om man har mycket plats och har tid att hålla på med dem De kan bli cirka 12 år gamla, min äldsta blev 9,5. Jag tror de blir riktigt härdade av att få vara utomhus. Hon bodde på balkongen på vintern, fick vinterpäls och hade det bra (stort hus med mycket halm).

Lycka till om du skaffar - men skaffa två så fort som möjligt efter att du skaffat en

Här är Svartnos som blev 9,5 år:

oj jag har haft kaniner från jag var 0-20 år tror jag men tyvärr inga bilder. Mamma har hållit på mycket med utställning och föreningsarbete och jag med litegrann. Det var kul med små kaninungar och allt vad det innebar. Hade jag köpt kanin nu hade jag inte köpt dvärgkanin för jag vet de kan vara lite lynniga jämfört med dvärgvädurar eller andra vädurar. Hanar brukar vara lite keligare tycker jag.

att ha dem i betesbur hela året tycker jag inte är acceptabelt, de behöver en ordentlig utebur som är isolerad och en låda de kan gå in i. Jag hade en "granne" som lät sin kanin vara ute hela året i en betesbur och det slutade tyvärr tråkigt

Vad goa de ser ut! Jag tänkta ha en välisolerad utebur som de kan krypa in i på vintern. Jag funderar på om det går att ha ett utrymme i ladan där de kan gå in om det är kallt- så de kan gå in och ut när de vill (ungefär som hönor) Vore det bra?

Det låter väl som rena lyxen! Vår ena kanin bor i hage nu på sommaren och hon går inte in under tak ens när det ösregnar! Den andra bor i uthuset, men är ofta lös. Vi har bara släppt ihop dem en gång och det är tveksamt om vi gör om det. De red hejdlöst på varandra (båda är honor) och jag är rädd för en blodig uppgörelse dem emellan. Däremot nosar de gärna på varandra genom gallret. I övrigt är vädurskaninen betydligt mer människovän än den lejonhuvade, som mest kommer fram för att nosa. Väduren blir överlycklig för uppmärksamhet och all människokontakt.
Social:

Mindre social:

En av dom fina i årets kullar.

Holländsk kanin gul-svart en underbar ras.