Det sägs att det är djurplågeri att salta på mördarsniglar ... men jag undrar om de kan känna smärta de är ju bara slem ... likadant med metmaskar, spindlar och övriga småkryp Vore intressant att veta ... om någon vet

De stora sniglarna är lungdjur, de har alltså lungor. Ska man döda dom gör det på ett snyggt sätt. Självklart är det djurplågeri att använda salt. Förutom det är det mer än lovligt dumt att hälla salt på dom, saltet går ju ner i jorden och det gillar inga växter, eller andra nyttodjur heller för den delen. Det finns mängder med trådar här om bra sätt att ta livet av sniglar, döda dom, men plåga dom inte. Ingen förtjänar det. Om de har den känsel som vi själv har, det låter jag vara osagt men varje djur vill ju leva och när man skadar dom så märks det tydligt. Ta bara katter och hundar tex., de har ont när de är skadade och visar det. Men frågan kan kanske vara befogad, det är ju inte så himla länge sedan man opererade på nyfödda och spädbarn utan narkos eller bedövning.... de hade ju ingen känsel hette det...

Att djur inte visar att de känner smärta behöver inte betyda att de inte känner smärta. Om man tvunget måste avliva djur (mördarsniglar, fästingar) ska det självklart ske smärtfritt. Om man inte vet ifall djuret ifråga känner smärta kan man väl helt enkelt utgå ifrån att det gör det, för säkerhets skull. Det bästa sättet att avliva sniglar lär vara frysen, läste jag. De går i dvala och glider över i döden utan att känna något - sägs det.

Att spetsa metmaskar tycker jag är grymt.

Spindlar ska man inte ha ihjäl.

Har aldrig påstått att jag saltar sniglar ... utan frågan var allmän. Vad säger Gossen Ruda, Kurt m.fl som verkar vara experter inom området

Alla djur, tror jag, har känselsinnen. Om dom däremot kan känna smärta är en annan sak men förmodligen är det så. Petar man på en snigel så reagerar den genom att krypa ihop så visst har dom känsel, men smärta???

När myror slåss så kan dom bita av varandra ben och antenner men ändå fortsätter dom att slåss och bitas. Jag såg en gång hur hästmyror slogs. Några hade bitit sig fast i en annan myras antenn varvid denna myra då kunde komma åt att bita av huvudet på den första. Huvudet släppte dock inte greppet med käkarna så det avbitna huvudet hängde kvar i antennen. Uppenbarligen känner dom inte smärta som vi.

Alla som metat vet att precis när man sätter på masken sprattlar den vilt så nog känner dom smärta.

När jag avlivar sniglar så antingen stampar jag på dom eller så klipper jag av huvudet med en sekatör. Ett tag kokade jag dom men det var lite bökigt.

Alla levande varelser lever ju, å känner ju saker hur små eller stora de än är. Trampa på en spindel eller beskär ett träd fel? Samma sak, de dör.

Får jag en spik i foten så gör det ont som satan, får jag salt i ett sår gör det ont som satan. Kontentan i mitt svar, om jag är mask å får en krok i mig så gör det nog ont. Om jag är snigel å får salt på mig så gör det nog ont.

Man ska respektera allt levande i den mån det går.

nu minns jag inte maskanatomin i detalj men jag har för mig att de bara har 2 nervbanor som förgrenar sig och de saknar någon egentlig hjärna. Det är nog tveksamt om så enkla djur har något smärtcentra i "hjärnan" de reagerar nog mer på yttre stimulans som att röra sig mot sådant som luktar mat och från värme så de inte torkar ut.

Snäckor (och därmed också sniglar, som bara är skallösa snäckor) har en "förtjockning" av nervsystemet i huvudet, ett s.k. cerebralganglion. Det är ett slags mycket enkel hjärna, men de har alltså ungefär samma "medvetandenivå" som myror, och mycket lägre än t.ex. fisk.

Ödlor då, hur känner dom? Dom tappar ju till och med svansen, det borde ju göra ont om dom kan känna smärta. Eller slutar känseln en bit upp i svansen kanske....?

Själva medvetandet är ju en del av smärtan. Man menar att t.ex. hundar inte grubblar på smärtan på samma sätt som människor gör. Smärtan finns där, och de försöker att klara sig så bra som möjligt ändå, medan människor förstärker smärtan genom att hela tiden tänka ajajaj, vad ont det gör. Så att samma smärta kanske upplevs som värre för en människa en för en hund. Men en hund har väl ändå ett medvetande, antar jag. I alla fall har bl.a. papegojor, kråkfåglar, delfiner, elefanter och människoapor det. Då borde en papegoja kanske kunna uppleva värre smärta än en kungsfågel, näbbmus eller padda. Och de i sin tur värre än en snigel eller ett bi.
Det där med ödlornas svans var intressant, hoppas någon har ett svar på det.

Det gör säkert ont, men ödlor släpper svansen för att rädda livet, så lite smärta är inget problem. Det gör troligen inte heller väldigt ont, för ödlor som släpper svansen får inte chock och reagerar inte synbart.

Myosotis: Personligen tror jag lidande, liksom medvetande, är en glidande skala; jag tror inte det finns en skarp linje. Jag tror att en snigel lider lite pga att den har ett enkelt nervsystem, och en hund lider mycket pga att den har ett rätt avancerat nervsystem. Och att en chimpans lider lika mycket som en människa.

Jag vet inte hur olika djur upplever smärta men råkar man gräva av en mask så ser det ut som att det gör väldigt ont.

En sak är säker, lusten till livet är stark. Varför skulle alla djur annars försöka skydda sig vid fara? Alla vill leva, precis som vi.

Därför bör vi som är stora och starka och har övertaget respektera allt levande och inte åsamka onödigt lidande.

Jag tycker egentligen att frågan om att känna smärta är löjlig. Det är ungefär som vegitarianer som äter fisk för att den inte känner smärta, medans ett däggdjur är en helt annan sak. Visserligen så är det ju beivsat att fiskar kan känna smärta, men då övergår man till att äta ett annat djur som inte ''känner smärta''
(Detta var en generalisering)
Jag tycker som sagt inte att det spelar någon roll, för alla levande varelser förtjänar att leva och vi har ingen rätt att döda anda varelser.
Pesonligen så vejjar jag för sniglar på vägen när jag är ute med cykeln, men det är ju ett individuellt val.

Ja, det är inte lätt.. Jag tycker väldigt mycket om att fiska och att äta fisk men att sätta på mask känns alltid hemskt och det kommer jag aldrig att vänja mig med.
Har provat andra alternativ utan framgång så vad gör man om man vill ha en färsk fin röding till middag..

Eftersom att allt liv är heligt, så har jag lagt av med mitt fiske.
Det är lite skrattretande eftesom att jag precis hade köpt ny flugfiskeutrustning för närmare fem tusen

Vad äter du

Faktum är att det inte är så svårt. nötter, frukter, grönsaker. Så länge man inte skördar växten så ser jag det som ok.

Min tro är att alla levande varelser kan känna rädsla, smärta--o s v.

Och jag tycker åsikten att det är moraliskt fel att äta morötter är löjlig. Det är en religiös/mystisk syn jag inte alls förstår. Jag har inga som helst problem med att djur dödas så länge det finns ett acceptabelt skäl. Jag anser det fel att orsaka djur onödigt lidande, men det har ingen mystisk grund, utan det är ren... tja, "medmänsklighet".

Min föredetta och jag hade för några år sedan plockat svamp och råkat få med en snigel hem. Då (och inte nu heller tror jag?) fanns det inte mördarsniglar i Mariestad.

Jag höll på med nåt och min fd rensade svamp och helt plötsligt så ser jag en stor snigel på bordet som verkligen ser ut att vrida sej i plågor. Och jag lovar att om den kunnat ge ljud från sej så hade den garanterat skrikit öronbedövande! Det var hemskt att se och det blev en snabb avlivning med en sax från min sida! Och en utskällning. Och jag fattar fortfarande inte hur karln bara kunde sitta där och rensa som om inget hänt när han såg hur den led... Kallar sej också djurvän... (Observera att det var min FÖREDETTA! )

Jag är efter detta helt övertygad om att det gör ont på dom om nån är elak nog att salta dom! Man kan inte ha nåt samvete alls om man gör det tycker jag....

Förra sommarn sprejade jag av misstag en snigel med ogräsättika. Effektivt, men väldigt otäckt, den hade åxå skrikit om den kunnat. Det såg faktiskt ännu värre ut än när man häller salt på dem, så det gör jag inte om med vilja iaf.

Håller med tesen om att man inte skall orsaka onödigt lidande, men att inte döda för att äta är nys. Våra förfäder var samlare/jägare men mest det senare. Vi klarar inte av att överleva på enbart vegetabilier om vi inte tar till våra speciellt framodlade ärtväxter, vi får helt enkelt inte i oss tillräckligt med proteiner. Samtidigt måste vi även äta växter, exempelvis för c-vitaminer. Människan och chimpanserna är nog dom enda djur som inte själva klarar av att producera c-vitamin. Skulle inga djur dödas blev det snart bara ståplats kvar på jorden fram till den slutliga katastrofen.

Och jag inbillar mej att om nån vill överleva på bara växter så tar det några generationer att få fram en sådan person. Skulle inte det kännas lite som avel...?

Håller med i övrigt inlägg men vill påpeka att ovanstående scenario är ett faktum fast i folkmängd.

Om inte vi åt djur skulle djuren äta oss och varandra, så popluationen på jorden skulle hållas på en betydligt mer balanserad nivå än vad den är idag. Vi äter allt utom oss själva och allt som föds i människoväg MÅSTE överleva och leva helst i hundra år. Det säger ju sig självt att det inte funkar. Människans önskan att leva och regera kommer att bli mänsklighetens undergång, djur eller ej.

... och vi kan inte göra något åt det, för det vore alldeles för omänskligt.

Det skulle nog ta åtskilliga generationer och förmodligen en hel del genmodifiering för att nå det målet. Hela vår kropp är anpassad till en blandad diet.

Beträffande Grås funderingar så har ju Kina påbörjat en folkminskningsstrategi med ettbarnspolitiken, som dock möter hårt motstånd från vissa håll. Tyvärr är det nån sån väg vi måste gå. Kanske lite drastiskt med ett barn, det räcker med att begränsa varje kvinna till att föda max två barn. Eftersom en del kommer att föda inget eller ett barn av olika skäl blir det totalt sett en folkminskning. Helt omöjligt att genomföra dock, vi får hoppas på att något mer verkningsfullt än HIV/AIDS dyker upp.

Öhm, hört talas om veganer?

On Topic: jag vet inte vad jag ska tro i frågan. Ett djur som av evolutionen getts förmågan att känna smärta, borde det inte också getts förmågan att förflytta sig i någorlunda tempo från det som gör ont?

Jag inbillade mej att veganer är personer som väljer att äta växter, inte att deras kroppar är byggda för att klara sej på bara växter?


Det var bland annat det här jag gick OT på - att så länge man inte skördar växten så är det OK. Alltså är det fel att äta potatis? Till exempel.

(hoppar in i diskussionen) Alla djur som har nervbanor har känsel. Att strö salt på sniglar låter som något sätt som man försöker vara djurvän men ändå inte gillar sniglar och ja salt känns ju ej så farligt. Huu, det är ju bara grymt!! Säkert är deras smärta annorlunda än människors, dom kan ju inte precis skrika eller berätta hur det känns.

T.ex. då vi dissekterade maskar på en kurs så kyldes maskarna först ner för att bedövas och rörde dom väldigt mycket på sig ännu då vi skulle klippa upp dem så kastade professorn masken i golvet ett par ggr tills den var stilla. Knappast skulle allt detta göras ifall dom inget känner.

Hur tolkar du det faktum att de faktiskt klarar sig då?

Ja, driften till livet är starkt, det är den starkaste drift som finns hos levande varelser. Och där har "smärta" en stor roll, som "styrmedel" - i riktning mot LIVET. Det är själva Livets eget kraftfulla verktyg.

Hur sedan djur känner smärta - ja, det kan nog diskuteras länge och väl. Hur ska vi veta det? Vi kan väl inte utgå från något annat än det vi känner till? Än våra egna erfarenheter, på något vis eller från något håll.

Här saknar vi nog erfarenheten för att kunna sätta oss in i. Vilket inte betyder att vi kanske kan förstå på andra vis. Människan kan ju förstå kvantfysik till exempel, något som är långt utanför våra egna erfarenheter av världen och livet.

I vilken mån behövs en hjärna, för att "kunna lida"? Vet vi det? Har någon av oss varit utan hjärna? Hur stor del av mänskligt lidande beror på våra egna tankar om lidandet vi är utsatt för? Hur mycket förstärker vi - eller försvagar vi - smärta, genom sättet att tänka på det vi utsätts för?

Det är en hel del det...

Djur "bara är", i nuet. Det kan vara nog så illa, om nuet är vidrigt hemskt och smärtsamt. Dock är nog människan ganska ensam om att måla upp sin framtid utifrån stundens lidande. Att måla fan på väggen, är nog en mänsklig konstart.

Eller som Mark Twain lär ha sagt en gång: "Jag är en gammal man, jag har upplevt många hemska saker. De flesta inträffade aldarig." Ganska träffsäkert om människors oro inför framtiden.
I vår smärta finns ju ofta både det förflutna och framtiden inbakad, vi lider sällan enbart, helt och hållet, i nuet. Tankar som "åh, hur ska det här gå, hur ska jag orka, hur ska jag överleva i längden med denna smärta" osv, finns allt som oftast med som smärtförstärkare.


Jag säger inte att djur INTE upplever smärta! Det vet jag inte tillräckligt mycket om. Men jag VET, att jag INTE VILL tillfoga djur smärta!! (inte djur heller) Inte ens sniglar, maskar, eller ... fiskar - som numera vetenskapligt bevisat upplever smärta.

"Därför bör vi som är stora och starka och har övertaget respektera allt levande och inte åsamka onödigt lidande." Instämmer helt och hållet med Gunilla T.
Mest därför att ... det ger svaret på vad jag vill vara för sorts människa, mer än svaret på om djur känner smärta eller inte.


Jo, en sak till. Om att det ser ut som om djur har ont. Lika ofta syns det inte när djur har ont. De visar det helt enkelt inte! Därför att ett försvagat djur löper större risk att bli utsatt som offer för rovdjur, eller att bli utmobbad ur flocken (för att den drar till sig rovdjur), osv.

Många gånger kan vi inte ens se/avgöra om vårt husdjur har ont, förrän de har riktigt riktigt ont och inte kan dölja det. Eller är riktigt, riktigt sjuka, och det är "för sent" att sätta in hjälp. Gäller till exmepel höns.
Det är därför det är så viktigt att känna sina husdjur väl, så vi kan se mindre tecken, och lära oss tyda dem, och sätta in hjälp medan det ännu går.

Mycket bra skrivet.

Jag vet inte, kanske att dom äter tillskott av olika slag för att förse kroppen med det den behöver? Det finns väl piller med det mesta numera.

Jag känner ingen vegan som tar tillskott. De måste vara muterade.
(ja, visst finns det "Mitt Val Vegetarian" - men det finns också "Mitt Val Kvinna", "Mitt Val Man", "Mitt Val Sport", "Mitt Val 55+" m.fl., alltså är det lika onyttigt för kroppen att vara kvinna, man, sportig, 55+ med mera... say what?)

Jag känner ingen vegan öht, här omkring är alla normala.

Brist sjukdomarna kommer väl förr eller senare för de veganer som ej äter tillskott...

Hur kommer det sig då att jag har en förälder och ett syskon som blivit rådda av läkare efter många prover och turer att äta vegatarisk kost, vilket i deras fall betyder inte rött kött.

Tydligen kan inte deras tarmflora smälta ner sån mat. Vitt kött som fisk är oki enligt läkarna i deras fall.

Att jag sen har en syster som valt den vegetariska linjen av etiska skäl är en helt annan sak.

Hur det kommer sej vet jag inte, men dom verkar ju inte leva på bara nötter, frukt och grönt eftersom dom äter annat kött. Och då kallar inte jag det för att leva på bara växter.

Jag äter inte nötkött jag heller, bara i blandfärs, av den enkla anledningen att jag tycker det är äckligt. Samma sak med hare, rådjur, vildsvin, kanin, andra fåglar än kyckling... Vad finns det mer? Orm? Grodlår?

Och jag känner både veganer och vegetarianer och alla är normala...

Är inte det lite motsägelsefullt...?

Vad är motsägelsefullt? Att man respekterar sådana som valt annan födoregim än en annan? Jag respekterar veganer, fruktarianer osv...de står för sina åsikter å dem respekterar jag. Och de som jag känner som är såna respekterar mig tillbaka fast jag inte är sån. Konstigt? Nej, fungerande kommunikation skulle nog jag säga.

Neej nu hänger inte jag med längre...

Gör jag också.
Förresten .. vad skulle vara onormalt hos dem som inte äter kött?

Ja, "normalt" eller "onormalt", vem bestämmer det?

De veganer jag känner, är veganer av val. Och deras argument för sitt val, är dessutom insiktsfulla, kloka, och vettiga. De kanske helt enkelt är onormalt kloka?

Jag är onormal. Enligt Berith alltså. För jag är vegetarian. Bl.a. järn är omöjligt att få i sig i tillräckliga mängder om man inte äter kött, alltså äter jag tillskott. Bristsjukdomarna kommer inte förrän efter lång tid.

Du känner ingen vegan och har ändå så stor koll på veganism att du "vet" att alla tar tillskott? Det må jag säga...

Myosotis - jag är också vegetarian och tar inga tillskott (undantaget efter blodgivning och under graviditet), det är inte alls omöjligt att få i sig tillräckligt genom en bra vegetarisk kost

Järn?

Men så konstigt det blev nu! För mej är att vara vegan eller vegetarian ett annat (annorlunda om ni så vill) sätt att äta. Dom väljer väl bort kött? Och det normala är väl att äta kött?

Fast dom är rätt så gröna i ansiktet.

Hej!
Det är väl självklart att man inte utsätter djur för onödigt lidande. Man behandlar djuren väl och äter dem sedan med god aptit.
Det är också självklart för en hundägare att man inte släpper ut hunden för att riva rådjur inte ens under jakttid. För många kattägare är det däremot självklart att släppa ut katter som dödar fridlysta fåglar med tortyrliknande metoder. Kattägarna kallar sig dessutom för djurvänner??? Katter dödar inte möss och råttor på något trevligt sätt heller. Jag föredrar att döda mössen med gift som gör att de förblöder. Att förblöda är ett bra sätt att dö på. (egen erfarenhet )
Att vara vegan är onaturligt. Människan är anpassad till att leva av både animalisk och vegetabilisk föda. Gorillor är anpassade att leva av vegetabilisk föda. Jämför din mage med en gorillas. Normalt ger en matsammansättning som veganer äter vissa bristsymptom men det är möjligt att en del genetiska varianter kan syntetisera samtliga ämnen.
Vill man leva av enbart växter och är myndig så ska man få göra det. Det är helt klart att de flesta vegetarianer släpper ut mindre med koldioxid. Livet blir roligare om människor är olika.
MVH
Jan Lindgren

Du uttrycker dig bra för att vara död. Skillnaden mellan katter och människor är att rovdjur dödar bytesdjur för att de följer sin instinkt, medan människan kan döda för att hon är elak eller för skojs skull, vilket jag har lite svårt för. Men om folk vill äter djur som har haft det bra - inte mig emot. Men lika lite som jag kan tvinga dem att sluta äta kött, vill jag bli kallad onormal för att jag inte äter kött.