Idag när jag stod och beundrade min klockranka ploppade det bara upp en liten historia i mitt huvud som jag delger er här. Alla föds och dör vi.
I vår gröna ungdom, uppnosiga som de flesta ungdomar
[attachment=21759:Klock1.JPG]
Efterhand vågar de sticka fram hakan lite
[attachment=21760:klock2.JPG]
Tonårstider, man kan nästan se rodnaden på kinden.....Börjar blomstra upp
[attachment=21761:klock3.JPG]
Och slår sen ut i full blom, som varar relativt länge för att vara en liten blomma
[attachment=21762:klock4.JPG]
För att på ålderns höst böja på nacken och nicka till
[attachment=21763:klock5.JPG]
Och till sist krokna ordentligt och rikta blicken mot marken '' av jord är du kommen''...
[attachment=21764:klock6.JPG]