Förlåt en totalt okunnings fråga.
Läste att flis från kompostkvarn "Detta kräver för mycket kväve".
Hur vet/ser man det ? Och var ska det vara respektive inte vara kväve alternativt "kräva för mycket kväve".
Jag har malt ner en massa buskar, bl.a vinbär och snart är det dags för krusbärsbuskarna att få sig en omgång.
Mycke´blir de´ Så mycke att jag inte vet vad jag skall göra av det....

Jag har knappast några rabatter (inte ens när jag åker tåg )
"Går det inte äta får det va"

Men en stor tomt har jag och mer "ätbart" vill jag satsa på.
Komposten har fått sin dos av klippet.

Till utedasset använder jag det som strö. Det verkar funka.

Tacksam för alla tips.

Gammelnalle (= Nokia?)

Jo, kväve är flyktigt och binds hårt till kolatomer. Om Du lägger fastare material i en kompost, typ vedartade växter, binder det den lättillgängliga kväven som finns i kompostvätskan i ett huj. Därmed blir komposten - med det ännu inte komposterade vedartade växtmaterialet - och dess uppbundna kväve inte lika tillgänglig för växtlikheten i den rabatt Du lägger den i. Men tids nog bryts även det grövre ned och kvävet blir tillgängligt igen. Det är helt enkelt en fråga om vid vilken tid man vill att kvävet ska komma rabattens växter till godo. Vill man ha en jämn och långvarig kvävegiva kan man "toppa" den grova komposten med något lättillgängligt, typ hönsgödsel.

Jag tackar för svaret, men blev inte mycket klokare för det. Men det kan i.o.f.s. bero på min frågeställning.
[QUOTE]. Vill man ha en jämn och långvarig kvävegiva kan man "toppa" den grova komposten med något lättillgängligt, typ hönsgödsel. [QUOTE]

Vill jag det??? När vill jag det eller inte?
Du verkar veta det där med kolatomer (vad nu det är) och jag gillar "fakta", men ibland hänger inte hjärnkontoret med....

björn

Hehe....trädgårdskompost är ju iofs inte vad man lägger på för gödselverkan precis, men Du kanske gödslar med låt säga hästdynga. Kvävet i den binds upp av det grova i Din kompost som Du lagt på som jordförbättring, så att hela receptet ( kompost och dynga ) riskerar att bli lite kvävefattigare än vad som kanske är bra. För att kompensera det kan Du toppa med hönsgödsel.
Eller också kan Du hoppas på åska: blixtarna gör att luftkvävets molykylsammansättning förändras, regnar ner och blir tillgängligt för växterna.

Har du för mycket flis? och är det till allra största delen av lövträd(buskar) Jag är faktiskt avis på dig.

Jag satt i din sits för snart tolv är sedan och fick tag i Ruth Stouts(stavning?) bok om täckodling. Jag provar tänkte jag och lade flis under alla min bärbuskar och i alla rabatter. Döm om min förvåning när jag upptäckte att det växte så det knakade. Jag som gjorde så lite jobb, jag vattnade aldrig. Jag gödslade aldrig. Jag lukade aldrig.

Senare har jag förstått att fliset binder kvävet när man lägger på det och därför är hösten bästa tiden att börja. Jag kommer inte ihåg om det började växa så det knakade redan året efter eller om det var ytterligare ett år senare, däremot så blir lerjorden snabbt lucker och fin och maskarna frodas. Vad man inte kan göra när man täckodlar är att använda oorganiska gödselmedel.

Nu har jag flyttat och har en miniträdgård (30m2) och bara en halv säck med flis som jag i huvudsak sparar till maskkomposten. Två tre säckar till hade inte vatt fel.

ELLA ! Trots att du är skånska (?) talar du mitt språk. Börjar fatta.
Jo, jag har för mycket "sly" av bär och frukt-träd bärbuskar. Och jag misstänkte att det var som du sa, men mina hjärnvidlingar spårar ur , för kolatomer VET jag inte att jag har Ser de ut som kålmaskar
Nej skämt å sido. Jag gillar verkligen "sakfakta" men måste kompostera (smälta) det så jag begriper.
MEN ibland läser man att för mycket gör nåt med kvävet (om det blir kväve eller tar kväve och vilket som är bra eller dåligt..... )

Fyll gärna på med mer fakta, för jag vill lära mig.

" Man lär Så länge man har elever"

björn

Flis TAR kväve för att brytas ner och avger kväve när det bryts ner ...
Täckodlar jag med -med gräsklipp o i viss mån flis
Kodynga på våren ger lagom kick ..kväve

Ja precis så är det! Det har tatt mig många år att fatta att jag faktiskt kan stänga av kvävefrisläppningen genom att mylla ner lite flis på hösten och täcka med nytt, och på så vis få rosorna att sluta blomma i tid o få annat att få en chans att bli vedartat och skyddas emot frosten. Tidigare så var det min ständiga skräck att rosorna skulle frysa för att jag inte kunde få dem att sluta blomma

Jag har funderat på det har med täckodling i skåne kontra täckodling i norr, kanske är det känsligare i norr av den anledningen att det knappast kan hinna brytas ner så mycket om man bara har kanske 4-5 månader tjälfritt jämfört med oss om har tjåle i jorden högst 2-4 månader, vissa år helt tjälfritt. Sen så vet jag ju inte alls hur varm jorden behöver vara för att det ska brytas ner överhuvudtaget. Det skulle vara kul att få en rapport om sånt från norr

Tja ca 5-6 månader är det tjälfritt .. som jag ser det tar det två säsonger för mig -och en för dig att bryta ner tex flis.. jag får ösa på höns o kogödsel i stället i mängder på våren ..2år i rad ..år tre kan jag luta mig tillbaka -då ger flisen tillbaka vad den tagit.
Grästäckodlingen i perenna rabatter är ju ett annat alternativ -snabb kvävegiva ..fyller på till mitt i sommaren .tar bort allt på hösten så jag har bar jord igen -ev flis på då
osv ...

Härrrrrrligt med alla svar!!!!!!!!
Jag TROR jag börjar fatta!
Har iofs aldrig trott att jag varit på fel sida om autostradan, men det är nju skönt att höra att andra åxå delar sden tron....

Så : mer kompostrester will do it ?

björnen sover