Det slog mej när jag gjorde en liten rabatt på ena gaveln en trekantig sak på ca 8 kvm. Detta var väl lite extremt men det har varit en trist hörna om behövdes fixas till samt att markförhållandena var speciella.

Jorden var så kompakt lera att jag fick bila upp större delen av det med en bilhammare. Grävde ur net till en meter ner och körde iväg ca 20 kubik lera (Det blir mycket större när det inte är så kompakt längre.)

Därefter fick jag fixa med lite dräneringsslang och dyligt och koppla på dräneringen så att jag inte skapat en swimmingpool...

pris 1000 kr

Därefter var jag tvungen att ersätta jorden (Det var förliten mäng för att beställa bil, en firma skulle ha 3000 i transport, en annan 2500, ocker! Så jag köpte 250 litersblock med torv och köpte hem, ca 6 m3 torv grävde lite till ner i lera och fräste samman det hela.

pris 900 kr

hyra fräs och Hilti

pris 400 kr

Därutöver köpte stormarknands barkmull, kalk, rosjord...

pris 600 kr

Nu kunde jag börja plantera... Vi har buxbom runt de flesta av våra rabatter och vill fortsätta med denna sammanbindande temat även här. Sticklingar som jag tagit själv har haft det svårt iår då det varit svårt att passa den i torkan hela tiden. Jag orkade inte vänta så jag köpte krukodlade plantor 50 st a 20 kr (de skulle vara 10-15 men de flesta var upp mot 25 cm höga! väldigt fina!

pris 1000 kr

I motten av trekanten ville jag ha en ros så jag köpte 3 Austinroser (The mary rose)

pris (3x130) 400kr

I utrymmet mellan ska jag plantera olika allium och botaniska tulpaner. Dessa ska jag köpa på lökrea i höst

pris okänt

I utrymmet mellan rosorna och häcken ska jag ha hostor som jag ska gräva upp hos svärmor (Ja, jag har fått lova att göra detta...

pris gratis

Summa ca 4500-5000 kr

Detta innebär ett kvadratmeterpris upp 550-600 kronor. Sedan kommer ju detta att utvecklas med tiden en rabatt blir ju aldrig klar...

När jag räknar samman detta känns det otroligt dyrt, vad har Ni lagt på nya anlaggda rabatter? Självklar är det beroende på vad man planterar och så vidare men ändå? Freedback någon?

mvh plexi

Herregud! Jag börjar förstå varför andra har finare rabatter än jag! Om jag hade 5000:- skulle jag tanka bilen och betala räkningar... Man har nog lite olika förutsättningar. Här är det gratis hönsgödsel och de billigaste fröpåsarna som gäller.

Har faktiskt aldrig räknat på det men antar att det blir dyrt. Jag gör av med ett billass grus och lika mycket matjord varje säsong.

Eftersom jag odlar upp skogsmark så gräver jag ur all gammal jord som innehåller ogräs och trädrötter och fyller allt nytt med stallgödsel, kompost, grus och matjord.

Det dyraste blir nog ändå att anlägga surjordsrabatter. Gjorde en stor surjordsplantering i våras och det gick åt massor med torv och torvblock. Där växer nu magnolior, ett antal rhododendron, ormbunkar, trillium och bergsvallmon. Blev nog en mycket dyr rabatt...

Jag försöker återanvända jord och sand så gott det går, men att nyanlägga som vi båda tycks göra är inte gratis. Glad att jag inte har din kompakta lera utan kan nöja mig med att tillföra mull (inte helt gratis eftersom komposten aldrig räcker till). Tycker inte din rabatt låter orimligt dyr med tanke på utgångsläget.

På tal om kostnader..

Jag är med i STA, Trädgårdsamatörerna och vi har möjlighet att inhandla bl.a. torv och stora torvblock till ett reducerat pris från föreningens förråd. T. ex. kostar ett stort torvblock 25 kr och det gör en avsevärd skillnad om man köper många per säsong.

Desutom berättigar medlemsskapet till 10% rabatt på perenner, buskar och träd i de flesta handelsträdgårdarna häromkring. Medlemsavgiften är snabbt intjänad...för att inte tala all kunskap man får genom föreningen!

Hemma hos mig är det "Man tager vad man haver" devisen som gäller. Detta betyder att man får anpassa växerna efter jorden...lite mullämnen tillförs förstås, men att helt byta ut det finns det inte pengar till. Det betyder också att man gräver upp en Tuvtåtel i närmaste dike istället för att åka till plantskolan och att man köper perennafrön till allt som inte är mkt svårsått eller långsamväxande. Man letar bakom ladan och i grannens skrothög efter överblivna stolpar och armeringsmattor(till klätterstöd) och allehanda annat skrot. Man frågar grannen om man får hämta sten i hanses grustag...det får man. Man använder gamla överblivna betongplattor och tegelstenar till gångar och rabattkanter....ja ni förstår säkert. Växter, såna där "måste ha", är det som får kosta lite pengar....om ingen bekant har ett exemplar som man kan få ta en bit av vill säga...

Det tar lite längre tid innan rabatterna känns färdiga och det blir inte alldeles enhetligt och tillrättalagt med perfekta stensättningar och flashiga klätterstöd....men det kostar nästan gratis och jag tycker att det blir jättefiint!! Om pengarna fick styra skulle jag knappt ha någon trädgård alls

//Heda

Detta var ju ett extremfall, hoppas jag. Jag använder det jag har och blandar ned kompost och liknande för att gotta till det lite. Dessutom sår jag helst mina växter eller byter med andra. Men en tanke som slog mig är att var det verkligen så smart att lägga all den torven under? Jorden kommer ju i stort sett bara att duga till surjordsväxter. Dessutom med all den leran där kommer det ju att bli mer eller mindre sumpmark när torven fylls med allt vatten som inte rinner undan i leran. Fast man kan kanske se det som en stor blötbädd.
Christer.

Mitt senaste torvparti 1meter x 2 meter gick nog på 86kr för torv och 49kr för en rhododendron. Resterande yta skall planteras med egensådder eller bytesplantor.
Christer.

Här är det nya torvpartiet. Alldeles intill ligger ett något äldre, ses bakerst på bilden. Där blev det lite dyrare. Tre rhododendron á 49kr/st (de blir max 1,5meter höga) två olika primulor för 40kr/st och tre ormbunkar för 40kr/st. Dessutom en del rhododedronsådder som skall stå där på tillväxt ett par år. Sedan blir det ewtt nytt lika billigt torvparti till dem.
Christer.


Torvaprti Eftersom jag har sandjord blandar jag helt enkelt ned torven med den befintliga sandjorden i propotionerna 2 delar torv 1 del sandjord. Kanterna runt rabatten är grässvålarna jag grävt upp för att göra torvpartiet.

Christer det var ju smart med grässvålarna. Har precis grävt en rabatt där ena sidan blir i någon liten lutning....tänkte lägga sten. Det hade ju gått att bara "vika upp" svålen som jordstöd...

På tal om pengar.....någon gång ska jag unna mig ett Höstsilverax 'Brunette'....men inte den här säsongen...om inte...förra hösten chansade jag på ett Höstsilverax 'Autopurpurea' på rea ( ). Det sattes i jorden på mkt väldränerad plats så sent som oktober och överlevde!! Tror att jag betalade 39 :- för det. Ibland ska man ha tur också!

//Heda

Hade jag inte haft tur med mina växter, hade det varit ganska tomt i min trädgård
Christer.

Heda och Christer!

Jag tror inte det handlar om så mycket tur utan om en gedigen kunskap om växter och växters behov.

Förra året köpte jag en del rea-rosor, men i år verkar de inte köpt in så att det blir någon rea häromkring. Så reatips önskas i Göteborg och Bohuslän med omnejd. Jag har mest rosprojekt, men pga överblivna grässvålar råkar det bli en skuggig, upphöjd (surjords-?) rabatt med på gissningsvis tio kvadrat.

Och så till ursprungsfrågan: jag har absolut kompakt lera och brukar byta ut största delen av jorden 30-50 cm ner, djupare för träd. Så jordkostnaden blir dryg. Skulle jag bara ha sådant som klarar leran med bravur skulle det väl bli strålöga, maskros och praktlysing. Lökväxter, vallmo och höstanemoner har stendött utan upphöjd rabatt.

Vi som inte har möjlighet att få gratis av grannar måste ju betala. Allemansrätten ger ju inte rätt att snatta naturmaterial hur som helst?

Jag bor också på lera, en bit avstyckad åkermark urspungligen där det odlats olika grödor på gammalt bondevis en gång i tiden. Jag brukar gräva ur 30-50cm då jag anlägger nått, men då främst för att få bort ogräsrötter inte för att jorden är dålig.

Jag brukar ruska ur jorden från rotsystemen jag gräver upp och återanvända den och sedan komplettera med jord från vår frilandskompost då jag ska anlägga nått nytt (nu senast var det till sålådorna i växthuset). Inbillar mig att det är en bra kombination och för egen del så är det ekonomiskt bra, då kan jag lägga slantarna på växter och kodynga istället för plantjord.

Gammal åkermark består väl aldrig av ren lera!? Snarare tung lerjord i så fall. Vår lera är helt i klass med den grålera man fick använda i skolan när man skulle göra figurer eller dreja.