Vi hela familjen blev för två månader sedan av med en kär vän. Tollaren Tinto blev 11år. Vår andra Tollare är snart 9år och ensam hund kvar.
Då katter är till för att jagas så är det bara fiskar i dammen och kaniner i kaninhuset som är husdjur i familjen förutom hunden.
Vi funderar på om vi ska se till att han får en hundkompis men en valp!? Vet vilket jobb det innebär. Nu så har vi ju liksom landat, det behövs nästan aldrig något koppel och är inget problem att hänga med på jobbet vare sig med mig eller husse. Ska vi börja om nu eller... Vi har pratat om omplaceringshund men det kan ju också betyda mycket jobb.

Egna erfarenheter och goda råd tages tacksamt emot.

Självklart sörjer han sin vän och undrar var han är. Har själv haft två golen men den ena fick jag ta bort i våras och då skaffade jag en PUDEL...... en sådan härlig hund och nu tycker min kvarvarande golen att det är ok, han är inte ensam. Dom är ju flockdjur så dom mår ju best av att vara minst tvål.

Ensamdjur tar ofta sina vårdare som sin flock, men finns det nån likaktig så bygger de ju de ett band som vi inte kan ersätta. Menar då fyrfota djur och fåglar mest, inte maskar eller liknande.

Ni borde märka på er vovve om den sörjer?

Om den sörjer så bör ni nog skaffa en ny kompis, om det är en valp blir det mer jobb för er men nån den stora vovven får tukta och ta hand om på vovvevis.

(Obs! Har inte haft hund på många år).

Tycker ju förståss att det är ni människor i familjen som skall bestämma om ni vill ha en hund till. Vill ni inte så får ni kanske ge den kvarvarande tollaren lite extra uppmärksamhet och ägna er åt den lite extra så den inte saknar kompisen så mycket nu i början. Senare kommer den nog att uppskatta att vara ensamhund och få all uppmärksamheten.
Anki

I höstas förlorade jag två hundar på en månad och fick en ensam kvar.
Hon var lite vilsen och saknade sin flock så mycket,att hon slutade äta. Men efter en tio dagar med extra omsorg började hon att växa som ensamhund och mår numera fint.

Ge den gamle tid att vänja sig vid ensamlivet och var med honom så mycket ni kan...
En ny kompis är bra, men för en äldre hund kan det bli tröttsamt, samt att en ny hund skall komma till er för att ni önskar en hund till, inte som en nödlösning.

Lycka till...

Snart ett år sen som jag skrev om vår Tollare som blev ensam hund i familjen.

Tack för alla svar råd och tips.
Om Ni vill veta vad som hänt så kom det sig att en Springer vid namn Cleo drygt ett år hamnade hos oss i vintras.
Det blev en lyckad adoption för oss alla. Tollaren Sismo blev tre år yngre och vi fick verkligen in fart och fläkt i huset igen.

Cleo bodde med sin sjuke matte och hennes mor mitt inne Stan, de hade problem att ta hand om en så pass aktiv hund. Nu har hon verkligen landat i familjen och är en underbar hund. Om det blir Jaktmeriter lydnad agility el freestyle vet vi inte än men det finns kapacitet.

Än en gång tack alla Ni.

[attachment=37290:079.JPG]

Å vad roligt att det gick bra och att ni hittade en ny kompis.
Oftast går det bra att ta en omplaceringshund, då inte alla är problemhundar.
Lycka till med träningen, vad det nu blir.

Så fina de är och så roligt att det ordnat sig och tack för att du skrev och berättade Det är alltid kul att få veta vad som hände se'n .....

Vilken oväntad och bra lösning - kul att höra