Hualigen! Jag vet inte var jag ska börja. Efter en tids eftersatt underhåll av plantorna både inomhus och utomhus skulle jag idag ta itu med det jag dragit ut på en tid nu. Brist på tid kan vara en klen men ändå legitim ursäkt. Det som främst triggade mig var det jag tänkte detta inlägg skulle handla om.

Ett fenomen likt "kalla fötter", fast ändå inte. Jag har sedan min separation i våras verkligen levt ut mina idéer kring odlandet. Mycket har kommit att handla om balkongodlande och grödor, men parallellt med detta har jag köpt krukväxter och inrett hemmet med. Igår när jag hade svårt att sova, gick det upp för mig, att jag måste göra något åt min bizarra situation! Knökfullt med växter framför vartenda fönster, och knappt några alls längre in i rummet. Tankarna rörde sig då kring att försöka begränsa det nuvarande beståndet så att det blev lite mer "smakfullt" inrett igen. Nu tillhör jag en av de som har väldigt svårt för att ställa växterna en bit in i rummet, med rädsla för att de ska vantrivas. Men någon planta fick flytta in i rummet, en annan fick ett ljusare läge, någon planta slängdes (lugn, en IKEA-suckulent som såg för bedrövlig ut). Ett par plantor sattes i samma kruka och en tredje beskars kraftigt.

Nu är målsättningen att försöka hålla beståndet i status quo och inte ta fler sticklingar av växter åt mig själv (att ge bort är ju helt ok). Ska jag öka beståndet ska det vara med något jag verkligen vill ha och inte heller redan har. Tankar kring att fler växter ska få flytta in i lägenhetens mörkare delar, men med extraljus, finns och ska väl i princip bara verkställas. En del plantor kommer jag "ge bort" och "låna ut" (övervintra på försök).

Någon mer som haft liknande upplevelse? Några reflektioner kring detta?

jag har samma problem ,, trångt och åter trångt . har inte fönster till alla . så många många växter får leva med extra belysning i vinter ( under fönsterkarmen,bredvid tv och sängen och andra möbler,i kylskåpet m.m ). och allt som tål -5c -10c får vara ute med rejält skydd .

har försökt få det att se snyggt ut inne . och ha luftigt men jag har för mycket jag vill sparar . dock ska jag göra en radikal inventering av allt och slänga det som jag är trött på och inte försöka övervintra ettårigt som jag brukar .

annars för växterna trivsel är det väl inte bra att placera så mycket som det går . ohyra trivs ju bättre när det är trångt och fuktigt och mörkt och växterna trivs sämre när dom växer in i varandra .

Vi är flera i samma båt, jag har just skrivit i Passitråden om deras flytt idag, Jasminerna har blivit ( alltför) hårt nedklippta, alla som KAN tänkas kunna dela kruka får göra det, etc.
Jas har det väldigt svårt med att ha växter inomhus, dels för att fönstren öppnas inåt, och dels för att resten av fönstren går ner till golvet och är terrassdörrarna...men några växter har jag inne, på pedestaler lite längre in, på t bordet, ja överallt där det finns plats och tillgång till ljus.
Det är faktiskt första gången som jag har kastat växter som ser ut att må dåligt isf att ha dom stående några år till,utan att dom blir bättre..t om mina jordgubbsplantor har fått gå (dom var alldeles för gamla, tröstar jag mig med)
Som du säger Kee, så vill jag också få tillbaka tyglarna över terrassen, jag vill kunna komma fram utan att behöva flytta en massa krukor, och framför allt, jag vill kunna sitta och titta på mina blommor. Som det har sett ut på sistonde har det bara varit en djungel, visst, jag älskar lummigheten och djungeln, men även för djunglar går det gränser ...man njuter ju inte av alla växter pga att en del kommer att stå bakom varandra..men nu har jag som sagt också börjat försöka komma tillbaka till verkligheten och göra så att alla får sin rätta plats, och på så sätt få den vård dom behöver..
Jag har sagt till alla att dom inte får ge mig blommor, bara speciellt efterlängtade växter kommer att komma in, t ex som dom nya passiflororna jag absolut vill ha, och mina nyss upptäckta Praktklockor som jag absolut vill ha minst 2 till av, och dom har redan sina platser ....

Problem? Skojar ni?

Jag har knökfullt på fönsterbrädorna, dubbla rader på ett ställe. Jag har några större växter längre in och en kollosal benjaminficus 2 meter bred och 2 och en halv hög. Ändå har jag senaste veckan köpt två nya sansevierior. Snacka om korkat!

Än så länge är min strategi att om jag ser sansevierior jag inte har så måste dom köpas. Alla andra nyanskaffningar är förbjudna. Jag delar gärna med mig för att hålla krukantalet nere. En sista orkide gavs bort för ett tag sedan.

Ett kommande problem är att de flesta av mina sansevierior är mycket små plantor som med åren kommer att bli gigantiska. Jag har exempelvis ett blad skott från Stuckyii som nyss rotat sig. Om några månader kommer ett första litet nytt blad att komma upp. Men stuckyii får med tiden blad som är jättehöga - de kan bli tre meter - bladen alltså.

Spännande när takhöjden inte räcker till.

Det känns skönt att få det bekräftat, att jag inte är ensam. Tänkte först när jag skrev inlägget att "nu får jag väl halva odla på mig, för att jag börjar fundera på att jag har för mycket", men så var det inte, tur!

Till helgen ska jag på besök hos min vän som har lägenhet med uterum och många tomma fönsterbräden, dit ska jag ta med mig ett par plantor och säkert några sticklingar också.

Lissa: Tack för berömmet i gästboken! Fick faktiskt höra ett liknande uttalande av en vän igår, så man kan med detta anse det bekräftat! Jag är smickrad!

Jag tror faktiskt att dom flesta av oss har mer eller mindre överbokat med växter. För om vi tar en titt i förkultiveringsforumet , så är nästan alla mer eller mindre fast i "såträsket" och får en massa nya småplantor varenda säsong....och sen kommer trädgårdsforumet, köksträdgården och alla andra forum här på Odla som ju också handlar om fortplantering öht..
Det är ju omöjligt att ha plats för alla "bebisar" som föds varje vår om man bor i en lägenhet, och inte har en kolinilott. En del säljer sina sticklingar eftersom dom bara inte får plats med dom, och andra ger bort dom till höger och vänster..i den kategorin finns jag, men, nu har ju vännerna också fullt med växter som dom har fått av mig, så nu är även den möjligheten att placera ut dom borta.
Återstår bara att inte så mer än vad man kan ta hand om...hur nu det ska gå till, för det är ju så imla kul att se hur det börjar röra sig i jorden

PS, Det är altid roligt att kunna få ge en ros till en person vars färdigheter är värda att rosas..

Visst skulle jag få plats med några fler växter på mina fönsterbrädor. Men jag har igen det problemet att jag inte tycker det är så snyggt med fönstren helt intäckta av växter. För mig är växterna även en del av inredningen och jag vill ju att det ska vara snyggt i mitt hem, men ändå vill jag ju ha hur mycket växter som helst men nu är det slut med det, om det kommer någo fler in så får någon annan åka ut (ges bort).

Jag känner igen fenomenet. Stundtals känns det som att mina gröna vänner tar mer plats i anspråk än männsikorna som bor här.

Jag brukar lösa det med att ge bort exemplar av de växter jag har dubletter av (naturligtvis mot löfte om god omsorg). Nu senast gav jag en nyflyttad klasskamrat en benjaminfikus, en fönsterfikus, en zebrablad, och lite annat smått och gott.

Känns bra att göra en god gärning, samtidigt som jag undviker att vi inte får plats här och/eller att växterna får mindre bra placeringar, och blir olyckliga.

Sofiia, Det är just lite av den känslan jag börjar få där ute på Terrassen, att växterna ska vara en del av inredningen , för dessutom är det är ju så man får fram det vackraste hos växten...men samtidigt vill jag ha det riktigt lummigt, och älskar att se när det från ett litet frö blir en stor vacker växt.
Sen finns det ju så många underbara växter att det är svårt att bestämma sig för vilka man ska ha kvar.
Just nu försöker jag inrikta mig speciellt på de växter som jag ser trivs bäst här , och jag har ju märkt att det är just dom som "normalt " drar till sig minst ohyra.. .

Mysis...när dina vänner, grannar och andra bekanta till slut säger stopp..vad gör man då ???

Det finns alltid någon liten "misshandlare", som behöver påfyllning =-). Och det handlar inte om några gigantiska mändger växter som måste flytta hemifrån varje år. Jag är trots allt ganska snål med mina alster, särsklilt med dem som jag är extra stolt över att ha drivit upp. Men någon liten fikus, ampellilja eller gullranka kan man ju bjuda på ibland =-).

Mitt sansevieria samlarvurm är faktiskt en omorientering. Det var en kul ide för ett par år sedan. Jag skulle se om jag kunde få tag i många olika sorter. Jag tänkte att de långa vanliga fanns i olika mönster.

Sen var det himla svårt att hitta olika sorter. Tills jag fick reda på att de hette sansevieria och jag började söka på nätet. Då, fick jag se bilder av helt konstiga växter. Sedan hittade jag en Yahoo-grupp och sedan var det kört. Detta var i december 07. Att det var vinter har sin betydelse. Det finns en otrolig plantskola utanför Rom, med en lika fantastisk hemsida där de flesta sorter finns på bild.

Det retliga var att de varken delar eller skickar sansevierior under vintern. Och jag som var så sugen! Så jag hittade några i Sverige - han lyckades skicka under "milda" dagar. Sedan en vacker dag gick det att beställa från Italien.......

från den dag då jag fick min fixa ide och tills nu har jag bytt ut mitt krukväxtsortiment. Men frågan är vad jag kommer att göra om jag får nog av sansevierior. - Jag har ju haft ett sånt sjå för att få ihop dem!

Nja nog behövs det lite tanke i växtsamlandet - fast jag sticker nog huvet i jorden. Och fortsätter samlandet. Estetiskt? Hmmm.

nej, det finns inte längre någon möjlighet till omorientering. Jag är fast!

Evaisa: Att de inte skickar under vintern tyder ju ändå på en viss grad av seriositet måste jag säga. Men jag kan förstå frustrationen.

Innan helgen, fick jag ett mess av min fd sambo, som bla ville ha med sig en fikus som ursprungligen var hennes men som fick stanna kvar här efter separationen. Jag kände att det var ett ypperligt tillfälle att bli av med ännu en växt och jag kan inte påstå att det syns var den stod direkt. Lite justering av de andra växterna och platsen är som "försvunnen". Jag var bortbjuden på lördagkvällen och fick ett bra tillfälle att bli av med min enorma opuntia (som förvisso är charmig, men ger en stickor så att man blir tokig), och en skog av sticklingar från min "falska" sommarmurgröna som växer som ogräs. Nästa helg ska jag på inflyttningsfest och då ska jag ta med mig lite rotade sticklingar som gåva, då blir jag av med ytterligare grönt. Trodde aldrig jag skulle säga detta, men vad underbart!

Jag har även jagat fatt på ett par amplar på sistone, så nu åker nog någon/några plantor upp i fönstret också, en sådan manöver hjälper till att få det att se någotsånär "obisarrt" ut. Fast det är bara ett par av fönsterna som ännu är ampellösa... hmm...

Egentligen borde jag inte fråga, men vad är falsk murgröna ?? Eftersom jag har tagit bort en bit av insyningsskyddet behöver jag snabbväxande klätterväxter nu, för passisorna och jasminerna kommer ju att ta en bra tid på sig att bli stora..och det är mer för utsikten än för eventuell insyn jag vill ha dom...

Klart du borde fråga! Tog just reda på det, genom en snabb googling, att den heter "Senecio tamoides" på latin. Enligt wikipedia, så är den perenn, något jag inte hade en aning om. Vore intressant att se om den gick att odla på friland här i sverige! Kompisen jag ursprungligen fick mitt skott av, har haft två rejäla exemplar på sin veranda hela sommaren och de har stortrivts!

Nu har jag inte riktigt tid att forska efter riktigt, men när man googlar på dess latinska namn, får man upp massor och bilder på väldigt olikformade växter, plantan jag tänker på ser ut såhär (lånad bild):



Sen har jag en annan variant på denna i badrummet också. Som verkar mer åt det suckulenta hållet. Ska ta bilder på mina exemplar vid något bra tillfälle.

Kommer du förbi lissa (eller någon annan också för den delen), kan jag "beskära" växten lite till så ska vi se att det blir ett gäng skott att ta med sig, även om den inte är helt "självklar" att lyckas rota...

Kärt barn har många namn sägs det, en del kallar den canary creeper, och andra för tysk murgröna....I ett spanskt forum stod det att den inte kunde övervintra ute i Madrid utan ordentligt skydd...(vad skyddet skulle bestå av stod inte) , men det blir ju ordentligt kallt i Madrid med snö etc.. så detsamma gäller nog för dig skulle jag tro.
Konstigt att det är svårt att rota den, för min stora murgröna på terrassen brukar jag bara klippa bort en bit på och stoppa ner i samma kruka när jag vill förnya den lite ..det är dom enda sticklingarna som jag lyckas med, men har inte kollat % av lyckade sticklingar Men Senecan är nog annorlunda, för den verkar ju inte tillhöra samma familj.
Tack för tipset, jag ska hålla ögonen öppna, för Senecan har ju dessutom söta gula blommor..

Med "inte helt självklar" menar jag att den inte är lika lätt att rota som en passi eller en karlbergare. De gånger jag misslyckats har jag nog tagit för långa skott, det rotlösa skottet har då inte kunnat tillgodose hela växten med vatten och försöket misslyckats. Men annars har jag tagit ett antal skott sedan jag först fick den (någon gång i vintras) med lyckat resultat. Mamma har ett par plantor som härrör från ett av dessa skott, jag har för egen del satt några i kruka för att "rama in" ett fönster och nu senast gav jag bort ett dussintal orotade rankor som blev rester av beskärningen av moderplantan, så visst går den att rota!

Undar om detta också är en variant. Jag kallar den "glansslinga". Den växer som ogräs, men blir, som synes, gärna lite gles och ranglig med åldern, varför det är nödvändigt med hård tillbakaskärning under tidig vår.

Sticklingar är ju också löjligt lätt att lyckas med. Jag brukar sätta mina direkt i sandblandad jord.

Tidigare hade jag min i österfönster - men efter flytten har det fått bli söderfönstret, vilket den inte verkar alldeldes nöjd med.

En trevlig växt.

tur att den inte är lätt att rota Kee, för om den vore det skulle du nog vara igenväxt som om det vore en Kudzo ( upp till 30cm/dag ) !!!
Alla i din närhet är nog jätteglada över dom rotade sticklingarna. Snabbväxande växter är ju för det mesta väldigt populära..

Mysis, den där är ju också söt, och det var ett gulligt stöd du har fixat,
Du vet inte vad den heter på riktigt ??
Jag var faktiskt ute efter Kudzo ( pueraria lobata), fick ett par gamla frön som inte grodde...Jag borde kanske börja leta igen ...

Hej Lissa!

Dess latinska namn lyder: Senecio macroglossus. Påminner (till bladform och färg) om kanarisk murgröna - men eftersom denna trevliga växt tillhör det suckulenta släktet, måste man väl säga att den är just en "falsk murgröna".

Hjärtstödet hittade jag på Plantagen för en billig penning, för något år sedan. Den finns säkert fortfarande i sortimentet.

/Linda

Ahh vad ironiskt! Macroglossus är den andra sommarmurgrönan jag har (som jag nämnde tidigare). Väldigt häftig den med, variegerad och som nämnts, lite suckulent i sitt växtsätt, växer betydligt långsammare än "tamoides". Nåväl, sjysst att ha ett latinskt namn på den också.

Oh vad bra, jag föredrar ju som ni vet dom "riktiga" namnen på växter. Visst kan jag få fram vad ni pratar om, men ibland blir det ju flera googlingar för att komma rätt, och med åren blir man ju lite lat

Mysis, jag var på blomsterlandet för ett par dagar sedan, och då brukar jag alltid leta efter lite ovanliga saker, men ingen rolig ställning. Däremot blev jag glad över att hitta Vermiculite. Med lite tur kan man kanske hitta höns och kogödel också så småningom. Men man ska nog vara glad över det man har hittat, och inte vara ledsen över sånt man inte har hittat