CITAT (Magdis @ 27-09-2008, 00:06)
Jag förstår hur du menar Netha. Jag har mött denna typ av människa och det är lika fantastiskt varje gång. Man påminns om hur fåfängt allting är. Samtidigt vet jag ju att det kan vara en skyddsmekanism, att en person som fått ett dödsbesked kan verka överdrivet positiv t.ex. Det är väldigt vanligt att patienter som får ett väldigt dåligt besked reagerar med att bli överdrivet glada.
Bli överdrivet glada ... ja det vet jag också av egen erfarenhet.
Men denna tant hade fått besked för så länge sedan, hon är 80 år.
Hennes lugn och samtidigt glada lynne ger en sååå mycket och man ser plötsligt mycket i annat ljus.
CITAT (Snöflinga @ 27-09-2008, 17:34)
Sällsamma möten med människor, visst är det underbart när det händer. Min människa var inte sjuk men en mycket gammal dam.
Hon bodde i ett gammalt "träslott" i en liten stad dit jag begett mig, minns inte varför... Mot gatan var det ett större fönster där det var några tavlor utställda. Jag ringde på och sa att jag var intresserad och undrade om det fanns fler. Jodå den gamla damen bjöd mig in och vi kom att prata om något gammalt föremål som fanns där.
Säkert tre timmar efteråt steg jag ut i solskenet igen, kände mig som Alice i underlandet ... för vilken facinerande kvinna och vilket livsöde ! Hon visade mig hela huset, ända opp till vinden, där vi satt på golvet och tittade i lådor med gamla fotografier. Samtalade om då och nu och hon berättade om sitt livsöde, vilket tillhörde det något udda slaget.
Hon är död och borta nu, men jag är glad för de timmar och minnet hon gav mig ...
Åh så fin brättelse om ett sällsamt möte.
