För en sisådär 15 år sedan förlorade vi vår katt Emil pga att han fick njurproblem och njursten. Veterinären sa att det var pga att vi gett honom torrfoder, och att "saltinnehållet" i torrfodret gav dem de här njurstenarna och njurproblemen. Jag har hört det här upprepat många gånger sen dess: var försiktig med torrfoder och se till att katten dricker mycket.

Jag förstod inte då vad det skulle kunnat vara för salt, och det har faktiskt inte blivit klarare under mina biologistudier - men nu när jag sitter och läser om melamin (det giftiga ämnet som tillsatts i kinesiskt djurfoder och mjölkersättning) så slår det mig: var det melamin?

Enligt Wikipedia har melamin rutinmässigt tillsatts i djurfoder sen andra världskriget, som en "icke-protein-kvävekälla", bland annat i foder till kor och fisk. Och inte alls bara i kinesiskt foder.

Gissa vad melamin har för symptom? Svåra njurstenar som ger njurproblem, i svåra fall dödliga njurproblem.

Kan det vara så att den här skandalen inte alls är ny, utan pågått i årtionden?

Intressant fråga - jag undrar hur man kan gå vidare med den?

När det gäller bröstmjölksersättningen i Kina så var det ju tydligen många av de billigare märkena som hade tillsats av melamin - kan det vara samma sak med djurfoder? Man kanske bara vågar köpa foder från veterinär?

När jag hade katt och hund köpte jag bara Doggy (som har Mjao) och Änglamark, hoppas de var säkra. Katterna placerade jag om, men hunden blev gammal och fick inte njursten. Dock fick han även äta matrester.

http://www.djurskyddet.se/aktuellt/nyheter/2007/20070516.asp

En lag som förbjuder melamin i djurfoder vore bra.

Det är ganska vanligt att katter får urinsten och njursvikt av torrfoder, även från de sorterna som man köper i zooaffär och hos veterinär. Tyvärr så har veterinärerna fått sina kunskaper i näringslära från Royal Canin. Anledningen till urinsten är dels för mycket magnesium dels något annat ämne som jag inte kommer ihåg. Katter är ju rovdjur och köttätare och får i sig mesta vätskan från köttet de äter. Tyvärr så dricker inte katter så mycket vatten som de skulle behöva när de äter torrfoder. Det är en anledning till njursvikt.

Sedan har torrfodret helt fel sammansättning. Det innehåller massa säd och andra konstigheter som inte är naturligt för ett rovdjur att äta. Livsviktiga aminosyror som finns i animaliskt protein saknas i säden. Säden måste processas för att katter ska kunna tillgodogöra sig något från den, ämnen tillsätts som saknas eftersom köttinnehållet ät så lågt. Smak och doftämnen måste tillsättas eftersom säd inte lockar katter att äta. De flesta märken uppger hur liten del av fodret som är animaliskt. Jag tror Royal Canin är ensamna om att vägra uppge andelen kött.

Om man inte gör sin egen kattmat utan köper färdigt så är absolut burkmat att föredra. Välj de sorter som har enbart kött och ingen säd i sina burkar! Konstigt nog så är de bästa sorterna de som är billigast och finns att köpa i vanliga livsmedelsaffärer.

Och en av de bästa sorterna med bara köttinnehåll är tillverkat i Sverige. =Bästa maten för katten, miljömässigt bäst då det inte behöver processas på massa konstiga sätt, kräver inga transporter över hela världen.

Bifall!

Tack för info, men det finns ju inget som hindrar att det är både melamin och felaktigt foder som förorsakar njursten.

Så sant!

Tyvärr är det nog så att Azur har rätt i sina misstankar. Melamin finns i just torrfoder, som en av de "sammansättare" som Solstorm beskrev. Detta har varit känt hos veterinärer sedan länge, men att försöka förklara att det är ett saltprotein till djurägarna kan vara svårt, varför vet. bara säger salter...
Melaminet har funnits i diverse andra produkter med genom åren. Ett tag var det populärt att ha som tillsats i korv t.ex. Men det försvann snabbt och är väl till viss del förbjudet i våra livsmedel sen ca 15 år tillbaka.
Men vem vet... Man hade ju hittat melamin i choklad nyligen...

Fick rådet av en veterinär att avstå från torrfoder för mer än 20 år sen, just med tanke på risken för njursten. Ändå verkar det säljas som aldrig förr. Är det för att kattägare blir alltmer "praktiska" (lata)?

Min katt råkade ut för detta - njursten sedan han levt på kokt fisk och bara detta. Då var han ungkatt och levde nog tio år till men då fick han bara torrfoder som var anpassat för just katt med njursten.

ingrid

Tur att han "bara" fick njursten, kokt fisk är inte kattmat.

Jag tror att många köper torrfoder i zooaffär och hos veterinär i tron att de ger katterna den bästa möjliga maten. Så gick ju pratet för några år sedan och marknadsföringen är enorm. Jag föder upp katter och får massa reklam och erbjudanden. Som uppfödare kan man vara med i uppfödarklubb som innebär att man får rabatt på allt torrfoder man köper. Något som är väldigt lockande är ju att man får kattungepaket att skicka med till sina kattungeköpare. Det är paket med foder och rabattkupong på mera foder och lite presenter. Om uppfödarna har gett ungarna torrfodret med doft och smakämnen och sedan kattungeköparna fortsätter med samma foder så kan det vara väldigt krångligt att få katten att acceptera riktig kattmat.

Det finns ju speciellt kattungefoder som gör att katterna växer fortare också. Många vill ju ha upp sina katter i storlek. Jag, liksom enstaka veterinärer hör till dem som anser att ett djur inte ska växa fortare än att senor och allt hinner med att utvecklas samtidigt.

Jag har en katt som bara ätit torrfoder när jag köpte den som 12 veckors unge. Jag har lärt honom äta burkmat men rått kött vägrar han att äta. Tråkigt då jag gärna vill att katterna äter rå kycklingvinge ibland för att skydda mot tandsten och tandsjukdomen forl. Jag har en annan katt som hade ätit lite kött och mest torrfoder när hon kom hit vid 12 veckors ålder. Hon äter burkmat naturligtvis och lite kött men hon är inte lika glupsk på rått kött som de katter som är födda här och som nästan aldrig ätit torrfoder. Här får de torrfoder som onyttigt godis ibland. Praktiskt att ha några bitar i en burk och skramla med när man vill locka på dem.

Det är alltså en suverän marknadsföring att ge uppfödarna rabatt och kattungepaket för att verkligen köra in katterna på torrfodret från början.

Fast lathet? Jo, det är nog lite så ibland också. Det hade ju varit enklare att köpa hem en stor säck som varar ett bra tag, jämfört med att köpa hem lock med 12 st 600 grams burkar som tar slut alldeles för fort. Man måste ju lägga upp mat oftare också. Med torrfoder så kan man ju lägga upp mat så det räcker i ett par dagar varje gång. Burkmat får man ju lägga upp flera gånger per dag för att den inte ska torka och bli tråkig. Men om man tycker att det är för jobbigt så kanske man kan fråga sig hur stort kattintresset är egentligen.

Visste ni att bästa sättet att hålla normalvikt på en katt är att ha ständig tillgång till burkmat/kött? Torrfoder ger katterna ett sug efter kolhydrater som kan liknas vid människors sockerberoende. Att ge katterna bantningsfoder som innehåller mindre fett är djurplågeri, något som tyvärr inte så många kattägare känner till. Katterna behöver protein och kött, knappt inga kolhydrater alls. Att med torrfoder skapa ett sug efter kolhydrater och sedan ransonera fodret är verkligen synd om katten. Det sorgliga är att många kattägare gör så i tron att de gör det absolut bästa för sina älsklingar.

Man får hoppas att veterinärerna någon gång får sin kunskaper i näringslära någon annanstans ifrån är Royal Canin. Och att de intresserar sig för att lära sig om katter och inte bara översätter hundkunskaperna på katt.

Fast skyddar verkligen BARF mot FORL, med tanke på att även vilda kattdjur kan få det?

(i övrigt: bifall igen)

Solstorm: Jag är helt för omväxlande foder, men du blandar ihop flera olika problem. Jag pratar inte om övervikt eller foderbolagens hysteriska uppfinnande av "specialfoder", utan specifikt om det problemet att torrfoder åtminstone förr gav njursten, njursten som blockerade uringången, och katten dog i urinförgiftning.

Det finns ingen anledning att tro att torrfoder i sig skulle orsaka sånt; det verkar över huvud taget vara svårt att länka kost (ens oxalat-rik kalcium-fattig kost som rabarber) till njursten.

Att man rekommenderade att se till att katten dricker är för att urinera ofta & mycket hjälper till att "driva ut" njurstenarna innan de blir för stora.

Jag noterar att det inte alls verkar vara lika vanligt att torrfoder ger njursten som för tio-femton år sedan. Då var en torrfoder diet för en katt i stort sett garanterad att ge njursten.

Melamin bildar olösliga kristaller i njurarna, och genom att analysera njurstenen hade man enkelt kunnat se om den berodde på melamin eller hade andra orsaker.
Frågan är om det nånsin gjordes; jag har i alla fall inte kunnat hitta någon sådan studie.

Hej!
Med tanke på katterna enorma förmåga att koncentrera sitt urin för att spara på vätskan så känns det för mig till viss del logiskt att de är mer utsatta för urinvägs/njurproblem än andra djur. Jag har själv en katt som ha återkommande cystit, dvs kissar periodvis ofta och länge. Detta vet man inte heller riktigt orsaken till tydligen men det hjälper att ge henne blötmat för att öka vätskeintaget.




Det du säger är så intressant och så skrämmande! Eftersom du verkar veta vad du snackar om så kanske du kan ge mig råd om min andra katt. Hon är ca 1,5 år och har alltid fått torrmat kompletterat med blötmat 1-2 ggr / dag. Efter kastreringen gick hon upp i vikt eftersom hon helt enkelt åt kopiösa mängder. Vi försökte på inrådan av hennes uppfödare att ge henne mer blötmat, bara för att upptäcka att hon numer blir helt rinnig i magen av minsta blötmat helt plötsligt! Alltså fick vi lov att ransonera hennes torrfoder (de får mat tre gånger om dagen + 25% läggs i "aktivitetsboll). Jag har länge varit rädd att det är som du beskriver: att hon går runt och är hungrig men vet inte hur vi ska lösa det när hennes mage revolterar vid minsta försök till byte. HAr du några kloka råd?

Miro - nu var det inte mig du frågade, men har du provat BARF? Många katter med känsliga magar funkar utmärkt på rå föda (men visst, det kräver ju en del jobb)

Jag uppskattar råd från alla håll! Hmm Ska erkänna att jag tidigare inte varit bekant med BARF, men efter att ha googlat det är jag beredd att pröva. Lite extra arbete är helt ok, däremot är jag livrädd att jag ska göra ngt fel när jag blandar maten . Tänkte att jag ska pröva hur hon reagerar på att få lite köttfärs eller kokt kyckling till torrfodret, om det inte ställer till hennes mage helt så ska jag definitivt försöka!

Jag ber om ursäkt Azur. Du pratade om Melamin i torrfodret och jag pratade mer om torrfoder i allmänhet. Inte meningen att kapa tråden. Bara några svar till, sedan startar jag en ny tråd i stället.

Någonstans har jag läst att även vilda kattdjur får forl men jag minns inte var. Jag vet heller inte vilka kattdjur det gällde. Förvånande är att på ett uppfödarseminarium sade Royal Canins veterinär som specialiserat sig på tandhälsa ( och hon pratade sig varm om deras eget foder naturligtvis, övelägset med deras speciella ingredienser i, men tyckte att man ska borsta tänderna på katterna varje dag ) att vildkatter aldrig har forl. Man ska väl aldrig säga aldrig men det är nog ganska tydligt att katter som barfas har betydligt bättre tandhälsa i alla fall.

Jag gissar men blir osäker. Melamin ger ju njursten men är du säker på att det var det katten hade? Urinsten är ju ganska vanligt att katter får men det är väl inte samma sak som njursten tror jag.

Miro, jag startar en ny tråd om kattmat så att den här tråden inte blir kapad.

Jag är orolig för melamin i sköldpaddspellets också. Har skrivit till två fabrikanter av sköldpaddspellets och frågat om det innehåller melamin, det är ju inget som står i innehållsförteckningen precis - och antagligen kommer de att svara nej på frågan. Troligtvis måste man få någon att analysera fodret - vem ska man kontakta för det? Konsumentverket?

Analysen har avdelning för foderanalyser. Vad det kostar vet jag inte, men att de analyserar om fodret innehåller melamin, det vet jag! (Dotter arbetar med detta)

Ifrågasättandet om våra husdjurs foder också innehåller melamin, är en fråga som jag tycker borde väckas på betydligt högre nivå, då det allt för ofta uppstår foderrelaterade sjukdomar.

Det är tyvärr som Solstorm påpekar, foderfabrikanterna som styr hur fodret ska utformas, samt att många vet. lär sig detsamma.

Själv utfodrar jag mina katter med minkmat. Ett foder med en proteinbalans som helt är i katters linje. Även min egen vet. har insett att detta är det bästa och rekomenderar sina övriga patienter detsamma.

Var köper man minkmat? Vad innehåller det huvudsakligen? På sjuttiotalet besökte jag en minkfarm ibland, vill minnas att fodret bestod till stor del av fisk. Kanske finns det olika sorter även där. Mannen som hade farmen fick senare cancer och jag har läst något om att minkfodret var cancerframkallande för människorna som hanterade det. Detta är dock så många år sedan att det kanske är helt annat nu.

Man kan köpa minkfodet på de flesta minkfarmer.

Kontrollen av vilket kött och vilken fisk som får finnas med i fodret, har lika höga krav som till oss mäniskor. Vad som ev. kan ha varit kancerframkallande förr, var väl då att renköttet från norrland, kan ha hamnat hos ngn minkmatstillverkare. Annars är det ju bara naturliga råvaror i utom möjligen vitamintillsatserna då.

Fast då stödjer man ju minkfarmen, om än indirekt. Jag avstår gärna från det.

Bra poäng....

Jag undrar ändå om ett foder framtaget för ett djur som i vilt tillstånd äter en del fisk verkligen passar en helt annan art som i princip aldrig äter fisk vilt. Att just fiskallergi är så vanligt hos katter säger en del.

Va? Är det? På allvar?

Det låter helt jättemärkligt, fiskar är ryggradsdjur och har inte några unika proteiner som inte också återfinns i däggdjur, reptiler, och fåglar.

Hade det där stämt hade det inte funnits människor som var fiskallergiker heller. Och det finns det ju, en del till och med så svårt allergiska så de inte ens tål lukten.

"Protein är ett annat namn på äggviteämne. Det finns en oändlig mängd olika proteiner med olika ursprung och sammansättning."
Texten tagen från allergi.nu

De har absolut en massa proteiner som skiljer sig! Till att börja med har de säkerligen en mängd helt unika proteiner som har att göra med deras habitat, dvs undervattensmiljö. Dessutom så skiljer sig de flesta proteiner även från närstående arter lite grann åt i uppbyggnad om än inte i funktion. Dessa små skillnader kan vara nog för att framkalla allergisk reaktion.

Ett bra exempel är motgift för tex ormgift. Detta består av antikroppar, (=protein) som framställs i annat däggdjur, vanligen får eller get tror jag. Efter man fått motgift så blir man allergisk mot dessa antikroppar eftersom de skiljer sig från ens egna. Då är ändå skillnaden mellan får och människor phylogenetiskt sett mycket mindre än den mellan katter och fiskar.

Som skiljer sig, visst, men detsamma gäller även fågel och däggdjurskött. Och för all del är allergi mot däggdjursmjölk och fågelägg bland de vanligaste matallergierna hos människa. Jag hade dock aldrig stött på fiskallergi bland djur, så att det skulle vara vanligt bland katter förvånade mig mycket.

Är det nån viss ras som har anlag för sån här allergi eller?


Det är dock stor skillnad mellan att injicera proteiner och att äta dem.

visst är det skillnad mellan att injecera och äta. Jag tog det exemplet eftersom antikroppar är relativt väl konserverade proteiner. Poängen är att immunförsvaret är bra på att känna av minimala skillnader mellan "rätt" och "fel". I tarmen finns "immun-stationer" där födan övervakas. ALLT är potentiellt allergiframkallande men kroppen lär sig reglera vad de ska försvara sig mot. Vanligen vänjer den sig vid fördoämnen (kallas "oral tolerans" tror jag)

Möjligen ligger i alla fall katternas problem i att de evolutionärt sett inte äter fisk. Tillvänjningen är möjligen sämre då??? Hur som...

Hursomhelst ligger anledningen till att du inte reagerarpå ett föroämne troligen inte på att proteinerna är lika dina egna proteiner. För det är de vanligen inte, och immunförsvaret är fullt kompetent att uppfatta minimala skillnader. Problemet ligger någon annanstans, möjligen i hur immunförsvaret regleras.

Jag är mycket tveksam till att katter över lag har problem med fisk som födoämne. En sökning på nätet ger vid handen att den vanligaste matallergin hos katter är allergi mot biffkött, vilket antyder att problemet kanske inte har evolutionär bas utan helt enkelt beror på vilka födoämnen som är vanligast.

Nej proteinerna är inte identiska, men normalt sett spelar det ingen roll, normalt sett bryts de ner till enkla beståndsdelar i mage och tarm.

Fäller dina katter många kor? Äh, skämtar bara, jag vet inte vad det evolutionära avståndet är mellan huskatternas förfäder och de storre biffätande djuren. Kan mkt väl vara som du säger men jag har hört från många rätt många håll att fisk tydligen inte är så bra för katter i större mängder....Jag är dock långt ifrån expert på kattmat.



Molekylär immunologi är jag däremot rätt bra på. Att proteiner bryts ner i småbitar i tarmen stämmer, men vanligen inte helt utan till småsnuttar, så kallade peptider. En peptid kan utan problem kännas igen av immunförsvaret. Faktum är att det är sådana protein-snuttar man använder vid antikroppsframställning.

Tänkte höra om nån vet: finns det nånstans man kan skicka en produkt man misstänker innehåller melamin för analys?

Analysen i Lidköping pysslar bl.a. med sånt.
Du kan lämna in provet på närmaste analys, så ombesörjer de att provet kommer dit det ska.

Jag hörde för ett par dagar sedan (kanske det har varit känt hela tiden men bara jag som har missat det) att melamin tillsattes för att höja proteinhalten. Därför är det ju inte helt orimligt att tro att ju mindre andel av fodret som är kött desto större är risken för att det innehåller melamin. Där är ytterligare ett skäl till att välja foder som innehåller så stor andel kött som möjligt.

En orsak till att katter mår dåligt av en diet som består av allt för mycket fisk är att de då får i sig på tog för mycket magnesium.

Bara genom att lyssna på andra kattägare/uppfödare är det lätt att konstatera att foderallergi bland katter ofta är just allergi mot fisk. Varför det är så överlåter jag åt andra att komma fram till.

Med lite tur kanske jag snart kan få reda på hur det ligger till:
http://www.nytimes.com/2008/10/27/world/as...l?th&emc=th
Uppenbarligen har Kina fortsatt tillsätta melamin till djurfoder.