Jag har just betalat räkningar via internet för första gången.
Jaja.....skratta ni, det är inte så enkelt när man inte förstår någonting

Det är snart ett år sedan jag fick två kuvert från Nordea, men nu först öppnade jag dom för att det inte finns någon svensk kassaservice i byhålan....jaja, jag VET att jag betalat onödiga pengar under året när jag betalat över disk, men som sagt var jag är inte datakunnig och begriper mig inte på alla koder hit och dit.

Nåväl, jag öppnade kuverten och där ligger en liten dosa, inte alls en sådan som dottern eller min älskling har, utan en bred, fet rackare.
Jag läste instruktionerna noggrannt och tycker att det här är väl ingen konst......Hmm.. kortet??? Vilket kort??? Jag hittar inget sådant bland papprerna.
Daaa....bankomatkortet ditt arma nöt!!!!

Ok, då sparkar jag väl igång då, koderna som stod på rutan var väl ok, men innan jag förstod att jag skulle skriva min pinkod i dosan då....oj oj oj.
Efter mycket om och men så har jag hittat sidan där jag ska ange summan och kontonummer, pissenkelt det här ju

Hoppsan...??? OCR nummer...öhh, och vad är det?? Ringer upp dottern och jag verkliger "ser" henne framför mig skakandes på huvudet
Ok...OCR nummret är det där långa....ja just det, nu ser jag ju att det korta är kontonummret
Nu ska det vara klart då så jag trycker på slutför.....men då kommer nästa "kod" och jag har bara 4 minuter på mig att lista ut vad som ska göras....naturligtvis tar det för lång tid för mig att fatta att om jag scrollar ner på sidan så får jag en utförlig beskrivning av vad som ska göras...

Ytterligare ett försök och rutan visar att jag förhoppningsvis har lyckats och att betalningsmottagarna har sina pengar i morgon....Pust!!!

Jag KÄNNER mig både gammal och okunnig nu....

Alla är barn i början Pia! När du gjort det några gånger så går det som smort sen. Jag tycker det är väldigt behändigt att betala över internet och det bästa av allt är att man kan göra det vilken tid på dygnet som helst.

Jag började glatt för ganska många år sen att betala via internet. Det tog en del tid och eftersom jag betalade för uppkopplad tid (modem) så tjänade jag knappast några pengar men förlorade tid. En höst så kom en betalning till CSN, som först godkänts, plötsligt i retur. CSN var snabba att debitera mig förseningsavgifter. Efter det återgick jag till att skicka in blanketter i kuvert till privatgirot......

Om man dessutom byter till elektroniska räkningar, så slipper man hålla på med OCR nummer. Bara att kontrollera och godkänna, inga brev på posten.

Elektroniska räkningar??? Nu är förvirringen total

Jag tycker du ska ge dig själv en för att du faktiskt fixade det. Nästa gång kommer det gå mycket lättare.

Tack nu vet jag vad kortet är för något och vilka andra koder som ska dit.....och äntligen kanske jag lär mig pinkoden till kortet utantill

Jättebra Pia!

Betalar man sina räkningar en gång i månaden ska du se att till jul så går det som smort!!!

Minns så väl själv hur det var..... jag fick nästan panik när man skulle logga in och bara hade 30 sek på sig att knappa inloggningskoden... (man är ju så rädd att göra fel också när man är nybörjare på någonting..)

Hoppas allt är bra med dig!

Tvärtom! Nu har du skaffat dig ännu en kompetens att lägga till din lista
GRATTIS!

Tips ang OCR.numren: ta dom två och två eller tre och tre. Håll fingrarna över siffrorna på pappersfakturan och ha koll på var pilen är på skärmen. Det är så lätt att siffrorna blir fel (efter alla år så tycker jag fortfarande att just OCR-numren är besvärliga!) och det är samtidigt viktigt att dom blir rätt.

Lycka till! Nästa år blir det lätt att göra budget för då har du en fin uppställning på vilka du skickat pengar till och hur mycket.

Vi betalar fortfarande med privat giro. Jag vägra att betala via internet.

Jag gillar inte detta. Vad skall min 93-åriga svärmor göra? Köpa dator? Lära sig det när hon inte får att gå ihop allt annat????

Elisabeth

Ja du ser man blir aldrig för gammal för att lära hihi. Du får säkert snart rutin på det här med så det flyter på bra.
Själv är jag alltid sen i starten med allt, eller man kanske skulle kunna säga att jag är en försiktig dam som vill att nymodigheter först ska bli oumbärliga innan jag med stor skepsis anammar dom. T.ex. så börjar jag gilla innemodet först när det börjar bli ute.
När kontoret jag jobbade på fick för sig att inköpa en massa datorer som vi skulle jobba med istället för gamla "Halda" och sedermera "Facit". Att maskinen blev elektrisk kunde jag ju inte påverka men därifrån till att tvinga på oss att styra en mus var steget alldeles för långt. Jo vi fick testa med en försöksmaskin men jag hade ingen som helst kontroll över musen så jag sa helt enkelt upp mig när överhögheterna påstod att vi var tvugna att lära oss allt nytt. Korta kjolar började jag acceptera när andra redan hissat ner sina flera dm. t.ex. TV-spel skulle inte få komma innanför dörren men när ungarna gick över till dataspel så var det fritt fram för mig framför TV:n och vem spelade Mario m.fl.? Ja de finns massor av segheter jag skulle kunna berätta om. Dator behöver man det??? Jo när ungarna flyttar eller får andra intressen så låter dom ibland morsan vidröra monstret. Tur att dom inte begrep hur förälskad gamla morsan blev!

Men faktiskt så är det här med att betala räkningar på nätet något som jag tog till mig ganska fort och det är ju suveränt. Trots det så lät jag Nordeas nya lilla dosa ligga oanvänd ända tills sista minuten innan jag aktiverade den och läste på hur det fungerar, Lite mera knapptryckningar mot när man bara hade skrapkoder men det är ju en säkerhetsgrej så man få gilla läget helt enkelt.
Jag tycker det är ypperligt att man kan betala sina räkningar på ett så lätt och överskådligt sätt. Grattis tll dej Pia som kommit på fördelarna!

Jag gillar inte detta. Vad skall min 93-åriga svärmor göra? Köpa dator? Lära sig det när hon inte får att gå ihop allt annat????

Elisabeth
[/quote]

Elisabeth, här tar du upp en viktig sak jag funderat på. Hur går det när man blir lite gammal och vimsig och ändå förväntas förväntas klara datorer ?? Snart är det ganska många som kommer att vara i en ålder när man inte längre klarar vardagssysslor.
Jag har på nära håll sett gamla människor som i sin krafts dagar utan vidare fyllde i sin betalningsorder och adderade alltihop i huvudet. Sen inom loppet av ett par år hade de glömt hur man skulle göra.
Vad gör den som är synskadad och inte har nära anhöriga som kan hjälpa ?
Visst har dessa problem alltid funnits, men nu har det blivit mer "maskinellt"; en telefonsvarare som uppmanar en att söka information på hemsidan ...

Nej, jag betalar inte heller via Internet; ännu ...

Stintan : Jadu, här BLEV ju dosan oumbärlig genom att det inte finns något svensk kassaservice på orten....så vad göra?
Men nu när jag fått tillbaka normalpulsen så känner jag mig både stolt och glad, stolt för att jag fixade det alldeles själv, och glad för att jag fortsättningsvis sparar 50:- per räkning.

Tack till er förstående odlaiter, vem skulle man annars kunna berätta för hur korkad man är??

Snuffe precis där är vi nu med min svärmor. Hon har tills för ett år sedan skött allt mycket bra. Nu skulle hon säkert klara det vissa dagar men nästa dag då ? Jo då vet hon inte det, då går det inte riktig ihop för henne. Skall hon då sitta framför en dataskärm? F.ö. vad skulle den stå då i hennes lilla rum på servicehemmet?

Inte heller kan hon ta ut pengar längre på posten som hon har gjort i hela sitt liv. Posten finns ju inte längre. Hur är en gammmal människa skall gör ai dagens läge, talar ingen om för dom. Hur det skulle gå för henne om hon inte hade några barn som brydde sig om henne, ja det bryr sig ingen om.

När posten bleb ett hörn i affären här för några år sedan, då började det. Men då kunde i alla fall min sambo åka med sin mamma till nästa stadsdel och ta ut pengar där i kassaservicen där. Nu är den möjligheten också borta. Vad skall en gammal människa göra?

Det finns så många som sitter där ensam och inte har någon i närheten.

Elisabeth

Jag tänker vägra så länge det går, och jag är ändå inte såå himla gammal, har några decennier kvar till pensionen. Det handlar ju inte bara om att det är svårt för 93 åringar. En del människor börjar ju få svårt att minnas och klara vissa saker betydligt tidigare än så. Det är ju inte bara synskadade det kan vara problem för, det finns ju många andra sjukdomar som kan göra det svårt.

Egentligen vill jag använda mig av banktjänster så lite som möjligt, de tjänar enorma pengar på alla avgifter. Tycker att det är helt åt skogen att man ska behöva betala för att få ut sin lön, därför vägrar jag att skaffa betalkort också.