Ja, nu har de återvänt till oss efter sommarens frånvaro..pilfinkarna. Kanske är det fågelfröna som lockar eller den gamla risiga spireabusken som står intill gärdet. Det är där dom håller till hela vintern, långt nere bland riset som skyddar dem för sparvhöken.

Hela vintern hörs ett snattrande från buskarna och kommer man för nära flyger hela flocken upp..

De är oss trogna även under vårmånaderna, bland de första som tar holkarna i besittning. Men tyvärr får dom alltid flytta på sig när "herrn i frack" gör sitt intåg. Sedan försvinner dom under sommaren, vet inte vart, men återkommer nu på hösten.

Pilfinken - "alltid sedd men sällan iakttagen" skriver Göran Bergengren i sin härliga bok om de små fåglarna och visst är det så?

För de som gillar att läsa om fåglar kan jag rekommendera boken - tänk er en hel bok om dessa fåglar som ingen egentligen reflekterar särskilt mycket över. Boken är ingen fakta bok utan mer en filosofisk betraktelse över pilfinkarna - författaren har iakttagit dem i decennier.

"Herrn i frack" - är det svartvit flugsnappare, den påstridiga filuren?
Här finns pilfinkarna också, i mängder, med lågmält sparvaktigt tjatter. I år har de lärt sig klänga på talgbollarna, så nu hänger det 3-4 pilfinkar på varje talgbollshållare från morgon till kväll. Granngården säljer snygga nätgaller med tak, de rymmer flera talgbollar och är mycket populära! Våra dagliga matgäster har redan ätit upp den första dunken med 50 bollar, fast vintern inte ens har börjat.

I fjol åt pilfinkarna bara det som andra fåglar spillt på marken, men i år är de mera akrobatiska. Mest sätter större hackspettarna i sig, i somras var här 2 vuxna och en unge. De hänger på talgbollarna på mesaktigt vis, med stjärten vikt uppåt, eftersom det inte finns någon trädstam att ta stöd mot. Ser obekvämt ut.

Visst är det svartvita flugsnapparen - en riktig liten tuffing minsann. Han är tvungen att kämpa tufft för att klara bosättningen - flugsnapparna kommer väldigt sent. De är ju i huvudsak insektsätare och jag gissar att deras ungar kläcks vid den tidpunkt när det finns som mest insekter.

Därtill är de beroende av holkar för sin bosättning och när de anländer så är holkarna upptagna! Då tvingas de till att jaga ut mesar och pilfinkar och så övertar de holken! Vi har satt upp många småfågelholkar men bostadsbristen är bestående..

Visst är dom mysiga pilfinkarna..undrar var dom tillbringar somrarna?

Nu är det trängsel vid matplatserna och snart har sparvhöken noterat detta också..

Javisst är det trevligt med hackspettarna som gärna besöker fågelborden, vi har också ganska många här av större hackspett som verkar vara den som klarar miljöförändringarna bäst. Vi städar inte så noga i skogen just för hackspettarna och spillkråkornas skull - de gillar ju lite äldre skog.

Är du säker på att hackspettungen som du såg inte är av arten mindre hackspett? Snarlika större hackspett men mycket mindre..arten är ganska ovanlig, har bara sett den här vid tre tillfällen under alla år. Den är märkligt tillitsfull till människor så man kan komma den ganska nära.

Angående den svartvita flugsnapparen, så kan jag rekommendera Staffan Ulfstrands bok "Flugsnapparnas vita fläckar" och hans bok "Fågelliv : inblickar i 30 nordiska fåglearters levnadssätt".

Staffan Ulfstrand nya bok "Darwins idé - Den bästa idé någon någonsin haft och hur den fungerar idag " har jag ännu inte hunnit läsa.

Jag har pilfinkar året om i trädgården. Men jag vet inte var dom häckar, har aldrig sett att dom bor i holkarna.
Dom hänger gärna ihop med gråsparvarna. Här tar dom sig ett bad, pilfinken sitter till höger. Man ser den karakteristiska kindfläcken.

P1010169.JPG

Tack för tipsen Kurt, böckerna är noterade.

Tror att boken "Fågelliv" fanns hos någon av bokklubbarna som jag är med i, har iaf läst om den någonstans.

Jättefint kort Monarda! ...OCH ETT TJUSIGT FÅGELBAD MINSANN!!

Tyvärr var det nog ingen ovanlig hackspett! Det var två vuxna större hackspettar och en lika stor, men med blekare teckning. Det såg ut som om de vuxna visade hur man bär sig åt med solrosfrön som finns på ett fågelbräde. Det är ju inte helt enkelt att pilla in solrosfröet i barken på en tall (kallas visst hackspettsmedja) och sedan få ut det goda fröet ur sitt skal. Dessutom har jag formgivit fågelbrädet för SMÅ fåglar, så det är riktigt obekvämt och jobbigt för hackspettarna.