Håller (som vanligt) på med ännu ett nytt grönsaksland, gräver och spettar fram det i en ruta som blir kanske 4,5 X 3,5 meter. Där har aldrig nånsin varit odlat förut, och "svålen" består av riktigt grova grästuvor, lite mer vanligt gräs, lite ljung...

Svålen jag lägger åt sidan blir drygt (när jag har hackat loss det mesta av jorden) decimetertjocka gräsrutor på sisådär 2x3 dm. Och den tittar jag nu lystet på, för jag vill ju att det så snabbt som möjligt ska bli användbar jord.

När hela ytan är färdiggrävd, kanske redan på söndag, ska jag vintertäcka alltihop med allsköns avfall (tång, löv, massor av halm) - men skulle jag kunna använda de där gräsrutorna också? I botten under täcket kanske? Och måste jag i så fall finfördela dem mer (jobbigt!).
Eller är det nödvändigt att kompostera dem i säckar eller vanlig kompost först (också jobbigt).

Hm, sådant kan man gå och grubbla på i duggregnet.

Erfarenheter och tips mottages tacksammast,

Vad skall du odla där? Om du skall odla potatis, eller sätta ut färdiga plantor, så gör det ju inte så mycket om det kommer endel ogräs, det är också lätt att rensa bort. Skall du däremot direktså grönsaker (och speciellt om du skall bredså) så måste det dock vara ren ogräsfri jord.

Hej Kurt - nja jag är nog i första hand inte så orolig för ogräset, eftersom jag hur som helst kommer att vintertäcka landet tjockt, och skulle jag använda dessa grästorvor i botten av vintertäckningen så är det ingen risk att de börjar gro.
Men det jag väl eg. undrar över är hur mkt jag kan räkna med att grässvålen bryts ned på ett halvår eller vad det nu kan handla om fram till sådd. Och hur noga det i så fall är att göra dem mindre, finfördela dem. Det handlar ju alltsomallt om en avvägning - vilket är enklaste sättet, dvs ger snabbast jord med minsta arbete.
Sannolikt blir det potatis jag odlar där första året.

Jag gör hela tiden nya rabatter och land i min trädgård och jag gör som du tänkt. Vänder grässvålen och massor med täckning över. Då tar jag vara på allt på bästa sätt tycker jag. Till våren kan man odla i detta och efter två år är det kanonfin jord, lucker och härlig.

Det låter ju helbra Eva, ett svar helt i min smak. En fråga till bara: Hur stor betydelse tror du det har vilket storlek de där grässvål-bitarna har - kan jag slippa skära ner dem i mindre bitar?

Det har knappast nån betydelse hur stora bitarna är. Viktigare är att du lägger dem upp och ner. Det minskar gräsets lust att börja växa igen, enligt gamla trädgårdsknep. Att du har tång att täcka med är en sällsynt lyx!
Och det gör inte heller något om grässvålen inte brutits ner helt till våren. Ofta rekommenderas att man lägger grässvål längst ner i gropen när man planterar buskar och träd.

Ja, EKLO, jag säger precis som Fågelvägen: du behöver inte dela grässvålen i mindre bitar, det har ingen betydelse. Lycka till!

Utmärkt - tack alla, så får det bli!

Fast om du ska odla potatis är inte grässvålen så jättekul. Av två orsaker: Dels brukar det finnas knäpparlarver bland gräsrötter, det är det de lever av. När gräset dör så blir de utan "mat" och då ligger din potatis i farozonen. Knäpparlarven lever som larv 3-4 år innan den blir skalbagge och drar vidare. Dessutom vill man ju kupa potatisen, och jag tror inte grässvålen blivit så lätt arbetad att den enkelt låter sig kupas på tiden från nu till nästa sommar. Men det beror kanske lite på konsistensen å jorden osv.
Däremot funkar det utmärkt om man sätter plantor första året, som kål och squash tex.
Jag har lerjord och brukar lägga grässvålen upp och ner i en tät hög (utan att dela den i mindre bitar) för sig någonstans på tomten och täcka med en presenning. Ett år senare kan man gräva i den högen ganska enkelt. Och då använder jag den på olika ställen.

Grässvålen behöver inte gör dem som små fina bitar, för att Microbiology - jobba bra och vända dem till bra jord snabbt om de får bra syre.
H:Bassam

Tack Eva - jo det är klart. Jag har fått för mig (läst, hört?) att knäpparlarverna är jobbigast år 2 + 3, det var därför jag tänkte att det kunde kanske funka med potatis det här första året. (Någon som har erfarenhet av detta tro - jag menar om det där med år 2+3 stämmer?) Hur som helst hade jag då tänkt att delvis "kupa" med halm, tjockt då förstås - alltsammans för att liksom får "fart" på nya landet. Men det är klart att jag skulle kunna ha annat där - bönor och ärter t ex (kål vill jag inte ha där, för den vill jag ha nät runt, och det blir så fult just i nya landet som ligger mer exponerat än de andra).

Att problemet är störst år 2+3 betyder ju inte att det inte är några problem alls år 1 : )
I teorin stämmer det säkert. Men jag har erfarenhet av knäpparlarver då hela mitt köksland är "återvunnen" åker. Och jag kan inte minnas att jag upplevde någon större skillnad på år ett och två. Men efter några säsonger så är de ju borta. Och de äter väl inte upp all potatis trots allt.
Att kupa med halm låter däremot som ett jättebra alternativ till jord. Det är ju väldigt lätt att skörda potatisar "efterhand" då, man bara kan lyfta på täcket och ta det som är stort nog och låta resten växa vidare.

Detta var ju onekligen en vettig synpunkt, hm. Ja, då får det nog bli nåt annat för några knäpparlarver har jag verkligen inte lust med. Hela idén är att få den perfekta potatisen, som jag nämligen aldrig tidigare fått.

Nu ligger emellertid jordkokorna uppochner i botten, ett lager löv ovanpå, en del tång däröver och överst ett lager halm. Det blev inte så tjocka lager som jag hade hoppats, men jag håller tummen på att det ska funka hyfsat.

Ett mindre önskvärt aber dök emellertid upp i det som skulle bli den snabbarbetade sista halvmetern av grävandet: en trädrot tjock som ett brottarlår. Efter att ett tag ha stoppat skallen djupt i sanden genom dunster som att den kanske skulle kunna funka som praktisk gång som man ju ändå måste ha nånstans i landet, ställde jag spaden i boden och insåg att nästa helg blir det fråga om att såga rot. Inte riktigt den utveckling av arbetet jag mest sett fram emot. Roten kom från en väl förträngd gammal nedsågad rönn några meter bort.