Eftersom jag är i planteringstagen blir jag fnoskig på alla de mer eller mindre fantasirika beskrivningar som jag hittar i litteraturen på den jord som min växt kommer att trivas bäst i.

Om man sen ger sig ut i affärer för att införskaffa färdig jord eller material till att blanda själv blir man ju inte mycket klokare. För ungefär så här brukar utbudet på jordfronten se ut:

Planteringsjord
Kogödsel
Barkmull
Toppdress
Rhododendronjord
Rosjord
Barrväxtjord
Naturlig torv (vad är motsatsen?)
Gödslad och kalkad torv

I litteraturen finner jag beskrivning på jord som:

Skogsjord
Lätt lerjord
Näringsrik varm jord
Inte alltför lätt jord
Något sandig jord
Helst något kalkhaltig jord
Något torrare jord
Djup, god, kalkrik jord
Trivs i de flesta jordar som inte är torra
Torrare jord
Fuktigare jord
Fuktigare mark
Inte för fuktig jord
Inte extrem jord
Näringsrik, fuktig jord
Bättre jord med tillräcklig fuktighet
Väl dränerad jord
God jord
Tämligen djup jord
Inte för torr jord
Sämre och torrare jord
Humusrik jord
Fuktig jord
Kraftig jord
Mager jord som inte är för torr
Mullrik jord
Inte för torr, kalkfri jord
God, porös, inte för torr jord
Humusrik, kalkhaltig och näringsrik fuktihetshållande lättlera
Torvjord
Neutral jord
Basisk jord
Lätt sur jord
Svagt sur jord
Styv jord
Alkaliskt jord
Relativt kalkfri, näringsrik och relativt fuktig jord
Bra lerjord
Lerhaltig, styv och lerhaltig jrod
Varm, torr jord
Välgödslad jord
Fullt dränerad jord
Jord med naturlig gödsel eller torv
Mullrik sandjord
Humushaltig lättlera

Ja, så här skulle jag kunna hålla på. Och det här ställs man inför ständigt. Varje gång man vill plantera nått nytt och läser på vilka villkor växen vill ha så blir - åtminstone jag - lika förvirrad.

Varför ska det vara så svårt?

Tja, så svårt är det väl inte:
När jag kryper där på alla fyra och pratar med mina växter,
får jag förståelse, hur det vill ha det.
Jag promenerar på mina kvällsrundor, kollar vad som blommar, hur det har växt, blir jorden väldigt torr på torra somrar?
Då får jag ändra lite, lägga lite mer lera, gödsla...
"Man tager vad man haver"
Lite gammal befintlig jord, sand, Kogödsel, Barkmull...

Viktigt att veta:
Vilka växter inte gillar kalk.
Snåla med gödsel vid nyplantering. Vattna. Gôrenkelt!

Mitt motto:
Krångla inte till det, ta böckerna med en nypa salt.

Höll på glömma det viktigaste:
Egen kompostjord, blandat med befintlig jord, Kogödsel, Hönsgödsel, Barkmul...

Enkelt? Bah! Det är skitsvårt!

Här försöker jag vara akademiskt och kemiskt korrekt

Kryper på alla fyra det gör jag redan, och pratar med mina växter ok. Men förstår vi varandra? Vilket språk med atlascedern ? Libanesiska? Koreagranen - säger sig själv. Med Thujan rekomenderade Cilla amerikansk-engelska - men duger min sydstatsdialekt?

Nä, enkelt är det bara för sånna som har trädgårdssjälvförtroende, och det hjälper nog till att vara göteborgare.

Det här var en rolig lista på jordar Eva! Konstigt nog tycker jag inte det är så svårt - med din långa lista och med tanke på att jag inte är göteborgare borde det ju vara det.

Kanske är det just för att jag inte är så akademiskt och kemiskt korrekt i jordfrågan.

Man lär sig vad för slags jord man har i trädgården. Har man tur har man helt olika jordar och förhållanden. På vissa ställen är det grunt, torrt, barrigt och kompakt, på andra djupare, fuktigt, etc. På vissa ställen måste man vattna mer och andra mindre.

Mitt strategi vid plantering är:
- använd så mycket av befintlig jord som möjligt, den är bättre än all köpejord och den innehåller värdefull ler. Blanda med löv, gräs och kompost.
- vattna och gödsla nästa år

"Här försöker jag vara akademiskt och kemiskt korrekt "
Eva, du ser att Cillas svar inte skiljer sej så mycket från mitt.

Jag läser nog kokböcker som jag läser trädgårdsböcker;
blandar ihop allt till en röra och hittar på eget...

Och jag ahr en DJUP misstro emot allt i köpeväg - det enda på påse i 'jordväg' som jag köper nuförtiden ( förutom nån uddasäck P-jord) är Kodynga.
Sedan är det stallgödsel och egen kompost för helöe slanten. naturligt!

Gjorde ett experiment i våras. Jag ahr ju som bekant en bergig tomt med mkt lite jord oftast ingen alls, så jag grävde upp massor med ogräsblast, massor med ogräs utan att skaka av jorden ifrån rötterna. tryckte två stora pallkragar - två kragar höga fulla - fyllde på hela sommaren med gräs och ogräs och grönt och lit ejord. Nu har jag hämtat så gott som helt klar härlig JORD!
Det gick enormt fort när man hade med grönt blastväg och så jord ( ifrån backen som sitter fast å rötterna på ogräsen).

Sedan är jag lat rationell å praktisk. Stallgödsel duger åt allt överlag - rubbet - köpekodynga får man se upp med till surjordsväxter - dem kan man behöva köpa okalkad torv till ibland men dem köper man 400literssäckar ifrån ett större ställe istället för plyttepåsarna. KALkälskarna kan behöva få lite algomin typ - lavendel ett exempel - sedan är det tuta å köra där med. Förutsatt att Du itne har någon speciellt märkvärdig jord sedan innan som kräver specialbehandling.

Finlirandet kommer senare - it is down to the basics first!

Hälsar ingrid uppmuntrande!

När jag påbörjade hela mitt projekt "Bort med gräsmattan" försökte jag också att kolla mkt vetenskapligt på jordfrågan, men insåg att det var alltför krångligt.

Insåg att jag skulle hålla mig till växter som ville ha: Humus (löv), fukt och inte kalk. Dessutom vandrande skugga i varierad grad.

Vände upp och ned på gräsmattan och täckte. Nu har jag planterat 93 plantor!! Jättespänd på hur det kommer att se ut färg-/höjdmässigt till våren.

Bestämma jord är inte så knepigt. Tre grundgrenar och en massa grytblandningar av dessa.
Gren ett lera. Av varierande styvhetsgrad. Kan du rulla din jord ungefär som modell-lera till en sträng har du lera i din jord. Ju längre sträng desto styvare lera. Lera lagrar vatten och näringsämnen( buffrar säger man på fackspråk). Lera är därför bra utom när man skall gräva i den . Lera skall bearbetas vid "rätt tidpunkt på våren" man säger när jorden reder sig. Annars kan man ibland behöva en gubbe dynamit.

Gren två:Dött material. Grus, sand sten. Bryter lerans vattenhållande effekt. dränerar. Ger tidigt värme i jorden på våren. Blanda i detta om leran verkar vattensjuk.

Gren tre: humusmaterial. Betyder egentligen att det är nedbrutna växter.som exempel kan nämnas torv kompost. I naturens kretslopp är det humus som tillför näringsämnen.

Alltså Leran lagrar, humus göder och dött material dränerar.
Knepet är att hitta rätt blandning av dessa tre för att få bästa möjliga växtmån för dina växter.som du önskar plantera.Taktik nummer två kan vara att plantera och se vad som överlever i den jord du har.

Sorry för utläggningen men det råkar vara något jag är verkligen intresserad av.

Be för 17 gubbar inte om ursäkt för ett bra inlägg!!

Jord är vi alla intresserade av, det är bara kunnandet som vi ibland saknar.

Och jag hålle rmed - FLER kunskapsinlägg! Tack!

Hälsar Ingrid

Varför finns det inte kompost på påse?
Jag har blivit med en radhusträdgård utan träd (löv) och där marken till 2/3 består av schaktmassor med asfaltskakor och 1/3 uppländsk lersmäck.
Lite kul utmaning, faktiskt. (Har planterat sex små träd i år = lycka)
Kan man gå in till grannen och be att få kratta löv och ta med hem, eller får man stämpel som galen?

Jag gör det :;-D

Och så tigger jag gräsklipp ifårn de som har uppsamlare på gräsklipparen, och även annat 'bös' :-) så det är härligt!

Man kan annars gå/åka förbi t ex kyrkogårdar och be att få ta del av löven
:-)

Varva löv med t ex stallgödsel(finns det ridstall i närheten?)

Så blir det kalas nästa år :-))

Hälsar Ingrid

Det är väl skillnad på löv och löv?
Jag menar, eklöv de multnar väl knappt.
Är det någon sort som är bättre? Ska man nu ut på kyrkogården och tigga så kan man ju tigga rätt sort.

Todeloo Maria,

Helt sant. Björklöv är borta på en månad och ek är betydligt segare - fast jag ahr mina i hushållskomposten som täckmaterial, väl uppblandat och där bryts de ner mkt mkt snabbt ( månader ), men en hel hoper av enbart dem i en hög tar ju för evigt nästan......
Världens bästa hushållskomposttäckningsmaterial!


Hälsar Ingrid

Jag har fått kodynga rekommenderad till surjordsväxter av en lymmel till handlare. Är det bara ev. kalktillsatser man ska vara vaksam mot eller är det något annat du menar, Ingrid?
Och den okalkade torven, ger den någon näring just? Jag trodde att den var mest till för surhet och mullhalt.

Se bara upp så att du inte får sniglar på köpet!

Jag tror nog du uppfattat saken alldeles riktigt Ingo. Jord kan uppfattas ur tre olika aspekter.
Näringsinnehåll
Jordart.Hur mycket ler, humus och grus sand en jord innehåller.
Ph-värde.

Vad du behöver tillföra din jord för en viss växt måste utgå från vilken jord du har i din egen trädgård. Vilken struktur du behöver uppnå för att växten skall trivas.

Vad tillför man för näringsinnehåll med sin jordförbättring. Köpeskit eller koskit, deklarationen talar om vad det innehåller för näring. Det ena kvävet är så gott som det andra. Det du får på köpet när du väljer naturskit är struktur och förbättring i microlivet.

Ph-värdet behöver man se upp med för att vissa näringämnen frigörs vid ett visst ph och fastläggs i jorden vid ett lägre. Andra näringsämnen kan det var tvärt om med. De finns i jorden men är inte tillgängliga för växten förrän ph-värdet har sjunkit ner. Surjordväxter med för högt ph-värde i marken kan alltså få microämnesbrister trots att näringen finns där. Det är då man får prickiga blad på rododendron osv.

Torv har inte något stort näringsvärde utan mest struktur. På sikt kan dock nedbrytningen utav torven ge ett visst tillskott. Torv är ju ett organiskt material, inte färdig humus, bara ett råämne på vägen.

Todelooo Ingo,

Näää det var mest att köpetorven oftast är reda pH-reglerad ocg kalkad å klar......det beror ju å vilka växter Du har med också - hur känsliga de är etc etc - här märkd t ex inte kalkad torv för fem öre men så har vi det lite åt det sura hållet sedan innan 8 märks då vissa växter inte utvecklas så bra bl a cirkoria mfl)