Klipp från ..sr.se

Sjukförsäkringsreglerna ändrades den 1:a juli, med stramare tidsgränser för olika bedömningar. Arbetsgivaren och den sjuke får 180 dagar på sig att bedöma om det är möjligt eller inte att återgå till arbetsplatsen.

Den 1:a januari har de första sjukskrivna sedan lagen ändrades nått denna gräns på ett halvår.

Om det inte fungerar med de tidigare arbetsuppgifterna, så ska det stå klart om jobbet kan anpassas, och om inte heller det går, så är nästa fråga om arbetsgivaren har någon annan uppgift som passar bättre.

Är svaret nej, så ska Försäkringskassan kolla om den sjukskrivne kan klara av något annat jobb någon annanstans på hela arbetsmarknaden. Den som då tackar nej, mister sin sjukpenning.

Sjuka som mister ersättning hänvisas till socialen. Såg i nyheterna en MS-sjuk som fått indragen sjukpenning.
Sjukförsäkringen är väl en försäkring som vi betalar till via skatten .... inte ett bidrag.

Den finansieras via arbetsgivaravgifterna.

Ok.. där hade jag nollkoll

För många år sedan, långt innan jag började arbeta så betalade arbetstagarna in avgifter till sjukförsäkring pension mm själv. Tror att det var avtalsvägen det började med att löntagarna avstod från en del utav lönen och att arbetsgivaren i gengäld skulle betala in sociala avgifter. Så småningom lagstiftades det om det. Sedan blev staten klåfingrig och tog för sig utav de pengarna till andra saker också.

Visst är sociala avgifter något som löntagarna arbetat ihop och som arbetsgivaren är hygglig och kostnadsfritt för löntagare och stat sköter administrationen av.