[size="5"][/size]
Hej.
Nu är det länge sedan jag har varit inne på detta forum. Det har haft sina orsaker.
Har bytt signaturbild från min kära. älskde collie Ceasar som jag var tvungen att avliva helt plötsligt en tisdagförmiddag i aug.. Han var visserligen 11 år gammal, men det kom så oväntat. Plötsligt den där olycksaliga morgonen kunde han inte kissa och efter flera telefonsamtal till olika vet.stationer var det en som tog emot oss och det var i Fjugesta.
Hans testikelcancer hade spridit sig till prostatan. Han var så dålig så dålig. Ceasar som var lite skakis hos vet. var helt slut och låg på golvet och flämtade. Uscj. vilken dag.
Men nu har jag en ny hund sedan tre mån. tillbaka. Det är en bordercolliekorsning. Han är 3,5 år och helt underbar. Har ingen aggresion mot några djur. Okända katter kommer och han bryr sig inte ett dugg. En katt kom till och med och strök sig på hans ben och han stod alldeles stilla. Nu kan jag tänka på honom utan att börja gråta och det är tack vare min nya hund.
Ha det så bra allihopa

Välkommen tillbaks till forumet!
Vad tråkigt med din fina collie. Det är det jobbigaste med att ha en hund....när dom blir sjuka och man måste ta beslutet att ta bort dom.
Men den bästa trösten är att skaffa en ny att älska. Så gjorde vi också när vi fick ta bort våran förra hund! Vad fin han verkar vara din nya hund!

Oj, vad det klickade till och gjorde ont när jag såg din sig. bild. Jag min toka grät en liten stund. Vad mycket roligt vi hade, Ceasar och jag. När vi bodde i V.botten så varje vinter åkte vi ut på ett par timmars skidtur när barna hade åkt till skolan. Finns det nåt underbarare än att åka ut på skidor i Norrland i februari när solen börja värma och sätta sig i en snödriva och dricka kaffe från termos. Det är livskvalitet.
Nu bor jag i Närke sedan snart 4 år tillbaka och det är inte direkt samma sak. Det värsta är ishalkan efter vägarna. PUH

Så tråkigt att behöva ta farväl, det är lika jobbigt varje gång. Man tror att man ska vänja sig till slut, men det gör man inte, varje farväl är lika jobbigt! Roligt dock med en ny hund att slösa sin kärlek på! Han ser jättefin ut!

Det gör alltid så ont när man förlorar någon kär vän, och jag känner alltid stinget i hjärtat när jag läser om andra som förlorat sina goda vänner. Då tänker jag extra varmt på mina egna vänner och goda husdjur som gått vidare. Kram på dig Inger!

Åh, stackars dig! Jag kan föreställa mig hur ont det måste göra i dig nu men det är tur att du har en ny hund att slösa din kärlek på. Min lilla älskling är bara åtta månader ännu men jag har redan börjat fundera på hur gräsligt det ska bli den dagen när hon inte finns längre. Förhoppningsvis dröjer det mycket länge än. Tröstekram!

Det är hemskt att förlora ett djur!
Men;du har en ny familjemedlem att ta hand om nu!
Lycka till!

Usch va tråkigt, aldrig roligt att behöva säga hej då till sin bästa vän.

Vilken liten sötnos den nya verkar vara. Och vilken cool attityd till katter!

[attachment=31355:PIC00009.jpg]
Det är alltid tufft att förlora sin kompis, men hur det än är, så på något konstigt sätt, hittar man en "ny kompis"

Jag förlorade min kompis, (den trefärgade) men har fått en ny gangster, som är mitt nya hjärtegryn.

[attachment=31354:happy_haloween.jpg]