Hej!
Nu har jag äntligen klämt ner en Ask mitt på min gårsdsplan/gräsmatta!!
Det ska bli så fint så fint! (om ca 50 år).
Skriver för att dela med mig av min lycka men också för att få lite råd.
Är det för torrt? Sandig jord, mitt på en södervänd gräsplan...
Hur beskära? Jag vågade inte nu mer än att ta bort ngr stamskott. Denna Ask har växt tillsammans med en massa kompisträd av olika arter bakom kompisens hus. Lång och klen alltså men fiiin.
Nu står den ordentligt bunden vid två pålar i all sin glans, 2 m hög, fina men glesa grenar och med en stamtjocklek på 2 cm... (min man skrattar år den...).
HAR DEN NÅGON CHANS? Eller ska man åka och köpa en vitoxel?...

Trädplanteraren

Alla träd måste ju en gång i tiden ha varit små! Det är klart att den har bra chans att klara sig. Tappade den jorden runt rötterna under flyttningen så behöver den extra mycket vatten till att börja med, innan den börjar suga mera effektivt själv. Askar brukar ju tappa löven mycket plötsligt om hösten när det varit en kall natt, ofta tappas de fullt gröna. Så sker det så är det inget onaturligt! Och de är ju också mycket sena på våren...... Förövrigt så har asken ett av de allra vackraste grenverken av alla träd. Beskådas bäst när träden är nakna om vintern, men det tar ett tag innan den får en vacker krona.

Vår ask - från gammelmormors trädgård - är ca 50 cm.

Grattis! Asken är ett härligt vårdträd, och mycket gamla kan de bli också.
Asken vill ha mycket ljus och den ställer högre krav på jordmån än många andra träd; den vill ha mycket näringsrik jord (särskilt kväverik) och stå på ställen där det är rörligt grundvatten.

Askens blad är mycket näringsrika - om du har möjlighet - låt dem ligga under asken och kontinuerligt förbättra jorden. Och tag bort grässvålen så långt som trädets grenar sträcker sig under trädets första 5-10 år eftersom den konkurrerar om bådde syre och näring med trädet.

Stöttning behövs normalt den första växtsäsongen, dvs till någon gång i slutet av nästa växtsäsong om du planterade trädet nu. Banden från pålarna till trädet bör sitta under halva stammens längd. Stöttning är till för rotetableringen i första hand, så att rötterna inte lyfts i vinden innan de fått grepp. När trädet kan hålla rotkronan själv ska stödet bort - annars satsar trädet bara på höjd och inte på styrka. Det fungerar ungefär som muskler - de måste vara i rörelse för att trädet ska blir starkt.

Beskärning bör inte göras första tiden. Trädet behöver all blad- och grenmassa det har för att få energi till att etablera sina rötter. Senare, efter ett par år, kan man göra uppbyggnadsbeskärning för att få kronan stabil, men har man inte kunskap om denna typ av beskärning är det bättre att låta asken göra det själv.

Den äldsta kända asken är ett träd vid Rinkabäcks gård, Västergötland, som skall ha funnits där sedan 1300-talet. En av de största askarna finns i Ekhammar, Västergötland och är 30 meter hög med en stamomkrets på 6,35 meter.

Här är Sveriges största askar: http://www.naturcentrum.se/jattetrad/storsta/ask.html

Hej hopp! Grattis Terese! vad kul att läsa den här tråden. Har precis gjort lika dant, planterat både en ask och en skogslind på sandjord i blåsigt läge... Bad dem lite om ursäkt, gav dem massor med lövkompost o sade uppmuntande till dem att några träd måste ju vara de första i skogsbrynet!

En vidare fråga: Hur ofta, hur länge och hur mycket måste man passa dem med vatten innan man kan lita på att de hittar det själv?

Om man planterat dem som solitärer, dvs som enstamstående träd, behöver man se till vattningen noga över hela den första växtsäsongen (vid höstplantering från det man planterar till hösten därpå) och sedan vattna vid torka de första 3-4 åren.

Just ask behöver mycket vatten.

Hare man däremot planterat träden i närheten av ett våtare område kan man när rötterna nått dit slappna av med sin egen bevattning. Rötterna växer fortare än kronan på ett ungt träd, men det tar sin tid innan de orkat sträcka ut och ned för att hitta vatten och näring själv - och det är under denna tid man behöver hjälpa det.

Tack, tack för upplysningarna. Här ska vattnas! Men Cilla, behövs det mindre vatten om de _inte_ är solitärer utan samplanterade. Trodde att det var tvärtom?

Ja det kan man tro, men ensamma träd som står i öppen mark har det ofta mycket torrare. Det finns så lite som skuggar marken, och avdunstningen blir stor. Dessutom blir nedfallet av nytt humus mindre. I skogen dör ju örter och vedartade växter hela tiden. Döende rötter och nedfallna växtdelar skapar fukt och näringskällor.

Ensamstående träd får också ett annat klimat än i skogen där temperaturer jämnas ut.

Träd gör en lycklig.
Jag har just bränt halva lönen på plantskolan och ska nu gräva ner en blodlönn och ett bergskörsbär i min trädgård.
En fråga: Bergskörsbäret hade en väldigt tät krona, ska man klippa ur den? Och i så fall när?

Bergkörsbär är tätväxande träd som inte klipps alls, utöver att man tar bort döda och skadade grenar.

Läckert, fast min är lite mindre, än så länge...

Ja, jag får nog vattna rätt rejält jag med. Tack för råd, Cilla! Just nu känns det som om jag vill bygga ett litet hus runt den lilla klena pinnen mitt ute på min blåsiga gård men ska försöka att låta asken bli stark och inte stötta för mycket.
Jag tar bort mer grässvål (ska jag göra det i vår istället kanske? Kan den frysa om fötterna i vinter tro?).
Jo nu blir löven tunna och bruna kvickt! Men de höll sig gröna ett bra tag efter planteringen så jag hoppas att den klarar det.
FRÅGA: Ska jag binda upp ett toppskott??? Har förstått att det är olika på olika träd.
Sen skulle jag ju vilja forma ngn i vår men man kanske skulle behöva hjälp då. (Hur?)
Löven får alltså ligga kvar.
(Unn, jag brukar muntra upp min lilla ask med ett par ord då och då. Då säger min 7-åriga dotter: Mamma, det är bara ett träd!)

Ja jag hoppas att vattnet och näringen räcker - ett träd ska ju klara sig på egen hand där det står. Annars står det på fel plats.

hälsningar till er alla

Grässvålen kan du ta bort nu i höst
och fylla på med jord i stället, Terese.