-Är det någon som har bra idéer om hur jag får min slyngelaktige Börje att sluta revirmarkera det mesta han ser..??
F.ö. världens finaste, men han har fått för sig att han måste "passa" både stallet, grannhuset och en stooor tomt.
Just nu kommer han nästan bara in för att äta, se'n blir han orolig och skriker tills jag tröttnar och släpper ut honom igen. Någon natt då och då lyckas jag få honom att somna och då sover han gott hela natten, men oftast går det inte att behålla honom inne. Kattstackaren är helt klart stressad och hans skvättbeteende är obehagligt och pinsamt - vad skall jag ta mig till ??

Kastrering! Som det är nu mår han bara dåligt och till slut kommer han ge sig av (antagligen förr än senare) driven av sina hormoner.
Han kommer bli mycket lugnare och mer tillgiven om du kastrerar honom och du kommer få mycket större glädje (och han ett längre liv) om du kastrerar honom.
Är det inte en dyr avelshane, finns det INGET att vänta på!

-Trodde nog att jag skulle få det svaret..., men det är inte ett alternativ...
Tack ändå!

Varför skulle det inte vara ett alternativ om katten mår dåligt? Det är ju uppenbarligen ingen dyr avelskatt, eftersom den går ute. Drifterna kommer ganska snart att driva katten till att springa iväg och bilvettet försvinner på denna typen av drivande katter. Risken att han blir överkörd är ca 87% inom det närmaste året. Om han då dessutom blir påkörd och skadad, kan han bli liggandes i ett dike och lida svårt i upp till tre veckor innan han dör.
Men kastrering för att undvika något sådan är inget alternativ?.....

Jag har själv varit perseruppfödare och haft avelshane. Dessutom sitter jag just med en Devon Rex hane, som ska gå i avel. Men jag skulle ALDRIG tveka, ens på dessa raskatter. Ser jag att de mår dåligt av sina hormoner, då blir det veterinären direkt!
Annars när man sitter som uppfödare, så har man i regel ett antal tingade parningar i förväg. SJÄLVKLART ser man då till att dessa parningar sker så snart som möjligt, för att kunna kastrera hanen, så hanen kan komma ut i familjen och få ett normalt, skönt och tryggt liv istället för att sitta instängd i ett kontrollerat kattrum, avsett just för att ha pinkande avelshanar i.
Det finn INGET försvar att diskutera som du gör! Du gör bara katten och dig själv en otjänst genom att INTE kastrera!

Tänkte precis föreslå detsamma....
Varför är detta inte ett alternativ menar du...?
Har kattpojken blivit för gammal???
Går det inte att strypa testicklarna för honom, eller är han så SJUK, så att han inte kan sövas av någon anledning?
Beklagar i så fall...

Det finns två sätt att få honom att sluta med det beteendet.
alternativ ett är att kastrera.
alternativ två är att avliva.

okastrerade hankatter fungerar så och vill man inte kastrera så upphör inte beteendet så länge katten är vid liv. För honkatter kan man ta till ppiller men det alternativet finns inte för hannar

Det går att få hanar att lugna ner sig med p-piller för honor men det är absolut mycket sämre ur hälsosynpunkt än vad en kastrering är.

Själv har jag en fertil hane som snart driver oss till vansinne. Han har haft sina första parningar nu, tre stycket rätt tätt, och jag trodde att han skulle lugna ner sig nu men icke. Han börjar tidigt varje kväll och går och ropar fram till 6 tiden på morgonen. Tidigare var han en vacker hane men nu är han alldeles för tunn, hormonerna sliter verkligen på honom. Jag vill ju använda honom och hade inte tänkt kastrera honom förrän nästa år, men vete katten om det går att vänta så länge.

En fertil hane som går ute får man vara beredd att förlora. Han kommer att gå längre och längre bort, vara hemifrån längre och längre perioder, och det troliga är att en vacker dag kommer han inte tillbaka alls. Jag blir lite nyfiken på varför kastrering inte är något alternativ. När jag kastrerade en katt för 25 år sedan hos en äldre veterinär så höll jag katten i knät och veterinären gav lokalbedövning, det gick hur smidigt som helst. (Det var min genom tiderna underbaraste katt åh, så jag saknar honom) Om du är orolig för sövning så går det att kastrera ändå.

Klart du ska kastrera, det är ju synd om katten! Försök att inte förmänskliga honom, han kommer inte att sakna något eller så. Katter tänker inte så.

Hej alla glada...

-Jo, jag fick ungefär de svar jag förväntade mig...
...och inte blev jag klokare av det.

Som ni alla (nästan i a f) påpekat är det kastrering som gäller om det inte handlar om avelsdjur...

...och fast ni inte trodde det anser jag allt att jag är en ansvarsfull djurägare, mina katter kastreras och steriliseras alltid när de uppnått vuxen ålder...

Mitt problem är att Börje (som blir tio år i aug.) inte bryr sig om att han är kastrerad !!

Han är ganska hemkär och rätt feg, så han går inte mer än 100-200 m hemifrån. Vi bor mitt i skogen så trafik är faktiskt inget problem, tackochlov.

-Sååå, gott folk...;
Har ni några andra förslag ??

Jahaa... är det så det förhåller sig...?
Den revirmarkerande hanen ÄR alltså redan kastrerad...? Och 10 år dessutom???

Jag är inte så kunnig på detta område men när jag kastrerade MIN dåvarande hankatt för sisådär 22 år sedan, så sa veterinären att katter ska kastreras/steriliseras INNAN dom är könsmogen.
Gör man det EFTER att dom är könsmogna så var risken stor, att de skulle bibehålla de... (nu står det still i hjärnkontoret... vad heter det...?) "könsdrivande betéenderna".

Jag antar att det naturligtvis finns undantag, för så är det ju alltid. Men jag tror ändå att det ligger väldigt mycket i vad den veterinären sa.

Det är väl samma som med hästar. Snöper man hingstarna efter sin könsmognad så är risken stor att de få "hingstbetéenden" ändå.... Ju äldre dom blir innan ingreppet sker, desto svårare är det att bli av med..

Har tyvärr inget råd att ge dig, mer än att du kan be dina grannar + att du gör det själv:
-Spraya vatten på katten när du /ni ser att han är på gång att markera!

Hej Yajamensan !ja du har en tioårig kastrat som skvätter man kan spåna en del om vad det gäller ?blev han kastrerad i sen ålder ?ja då är hans betende så invant så han pissar av bara farten:) Vad jag undrar är om du varit hos Vet och kollat så han inte hjar några infektioner eller andra problem,kastrater är ju sådana så att de fortsätter revirmarkera oavset om de är kastrerade,reviret är väldigt viktigt även om de är kastrerade och inte parningsbara !har en åttaårig kastrerad hankatt som är väldigt mån om sitt revir ,men han pissar aldrig inne men revirmarkerar ute till 100 %.Finns det fler katter i "familjen "kan det stärka revirmarkeringarna,när man städar upp kattpiss gäller det att ha starka medel som ta bort lukten inne till 100%,jag rekomderar Fenom som finns i färgaffärer det tar pisslukr till hundar %.Men ta en sväng till veterinären och kolla så han inte ha urinvägsinfektion eller diabetes.

Ha de !motti

-Bra förslag!
Man ska ju alltid kolla upp så att man kan utesluta ev sjukdomar i första hand...

Hej igen !

- Har genom åren (37 år se'n jag äntligen fick tjatat mig till min första katt ) hört olika teorier om när man skall kastrera/sterilisera...

En del förespråkar att katten skall vara utvuxen, att tidig kastrering hämmar tillväxten och t.o.m. kan göra katten osäker och neurotisk.
Andra hävdar att det är bäst att göra ingreppet innan katten blivit könsmogen...

Jag brukar invänta könsmognaden - men i det här fallet kanske det inte var bra... Till saken hör dock att Börjes bror och syster som "togs omhand" samtidigt inte har det här beteendet. Trots att jag är stolt matte får jag väl erkänna att Börje är lite av en gangster... - väldigt snäll och fjäskig när han ser att jag är i närheten men ganska tyken när han inte vet att jag har honom under uppsikt...

För egen del har jag inga problem med att spruta vatten - men det är inte hos mig han skvätter... Han har fått för sig att han SKA in hos grannen ( =3 katter till, bl.a. brorsan) ...och henne kan jag inte få att använda varken vattenspruta, motande fötter eller höjd röst... ..och dessutom släpper hon in honom ibland så han sover inne där. Inte till någon hjälp m a o...

Det är alltså egentligen inte konstigt att kattstackaren är förvirrad, men jag skulle ändå vilja slippa hans ofog att markera revir.

Fler tips ??

Då säger jag som Motti. Kolla om han inte har njur eller urinvägsproblem.

Jag hade en Devonhane som gick i avel. Efter att inbokae damer varit på besök, kastrerades han. Sprayandet upphörde. Däremot hade han kvar alla andra parningsbeteenden, fram till den dag han gick bort. Sjunga i fönstren, "para" andra katter o.s.v. Under de år som jag arbetade på djursjukhuset i Skara, fick vi in en hel del kastrerade hanar som ägarna skällde på oss, för att "vi" inte gjort jobbet ordentligt och katten fortfarande markerade. Det visade sig i nästan samtliga fall att katten hade njurproblem eller urinvägsinfektion. SAmtliga åt torrfoder!

Jag har en 11årig kastrerad hane som inte har fattat att han är kastrerad. Han bestiger damerna när de har bönat och bett tillräckligt länge. Sedan jag skaffade en hankattunge så började det bli stridigheter här mellan honom och den nya hanen när den nya hanen började komma in i puberteten. Han har faktiskt börjat bete sig illa mot honorna också. Vid 4-tiden på morgonen när de ligger och sover så kan han helt plötsligt attackera dem. Jag funderar nästan på om han börjar bli senil eller något. Jag vill inte omplacera honom så enda möjligheten här är att han får av honornas p-piller ibland. Då lugnar han ner sig och blir snällare. Just skvättandet har ju aldrig varit något problem med honom, men det är ju andra hanbeteenden som rättas till.

Hej.

Om han är inomhus kan felinway hjälpa, ett fermon som är samma som mammakatten avger mot sina kattuingar som lugnar och harmoniserar. Liter dyrt men gör underverk, min lilla honkatt tyckte också om att markera här och där även efter kastering och felinway her gjort under med henne. Förstod att han även är utekatt, men man kan använda felinway i det rum han är mest i när han är inne, det kanske kan hjälpa.

-Tack för råd och hjälp !
Jag har varit hos veterinären och skall prova (nåja, det är Börje som ska prova eg.) ett nytt medel som lär dämpa oro. Tydligen är det ett laktalpreparat så det kanske påminner om det feromon kattmamman avsöndrar som jag fick tips om här??!
Spännande ! Dyrt i o f s, och i värsta fall livslång behandling - men, men... Har man katter kan man inte låta bli att älska dem...
Yayamensan

Jag har problem med grannens katrerade halvperser hane (nu 9 år). Han är ute katt och kommer naturligtvis ner till oss och våra 2 katter. Problemet är att han "skvätter" på ALLT vi har ute tält, möbler, bilar o.s.v. Vi jagar bort honom och har sprutat vatten men ingenting hjälper. Grannarna (som vi inte vill göra oss ovänner med) säger oftast bara -Nä men Oj! inte göra så lille "gullegubben". Ni måste säga åt honom..... Men vi HAR gjort det men det hjälper inte. Så har jag fått höra av andra att detta är typiskt betende för Perser och att det finns inget man kan göra förutom att avliva. Och det är ju inget alternativ som jag vill be grannen om. För katten är deras "gulle barn", han duschas och kammas regelbundet och äter bara speciell mat. I övrigt så har alla katter här (5 sammanlagt) inga problem att samsas om området, eftersom det finns hur mycket skog och åkermark som hellst att ströva runt i. Visst uppstår "bråk" i bland men de är bara små och resulterar oftast inte i en skråma på någon av katterna.

- Ja, det där låter som hos oss...
...fast det är min katt som bär sig illa åt och jag som bekymrar mig över det..
Det är samma här;
fast min Börje jagar de tre grannkatterna låter det en hel del, men det är alltid bara han själv som får någon liten reva emellanåt - så tackochlov är han inte så tuff som han tror..
Nu är han halvvägs igenom sin provbehandling och om det är vårtrötthet eller att medicinen gör nytta så är han faktiskt lugnare och mer nöjd med att ligga inne och vara sällskaplig på kvällarna och nätterna.
Det blir alltså till att fortsätta medicinera och hoppas på att det kan leda till ett varaktigt förändrat beteende..

Fungerar inte den medicinen så kan du prova Fontex. En antidepressivmedicin för människor som fungerar på katter som kissar överallt utan organisk orsak. Min Alfons blev deprimerad efter att hans bästa kompis dog och fick prova Fontex och blev bättre och nu har han återhämtat sig humörmässigt, tyvärr har han utvecklat kronisk urinblåseinflammation och får infektioner ibland men de går att bota.

@Yayamensan: Fick du en medicin av veterinären för att få din okastrerade hankatt att sluta slåss & revirmarkera???

Ta inte illa upp, men att vara aggressiv och spraya överallt är normalt beteende för okastrerade hankatter, det beror inte på depression eller annat mentalt problem. De springer dessutom långt från hemmet, flera kilometer, vilket ökar risken för skador (t.ex. att bli påkörda).

En annan sak är att man bör kastrera katten ung för att slippa de här beteendena, väntar man länge är det stor risk att de markerar, vandrar & är aggressiva även efter kastrering.

Katten blir inte olycklig av kastrering, den blir lugn och harmonisk. En okastrerad hankatt är däremot alltid stressad och uppe i varv, som du märkt.