Såg en dokumentär för några dar sedan att giraffer har fyra magar såsom kor. På detta program sa dom att det som kommer ut från girafferna är enbart slaggprodukter och innehåller ingen näring alls pga allt tas upp i deras kropp och tillgodogörs i o m dom har fyra magar. Borde det inte vara likadant med koskit? Mig veterligen har kossor också fyra magar. Vet det tillförs en del i det vi köper, i koskit med och även den som är "brunnen".

Tycker själv att kodynga är bättre jord så att säga. Men är det så att kodyngan är utarmad jord med tillsatser för att göra oss förnöjda? Giraffskit funkar inte som gödning tydligen.....

tack för frågan

KO gödsel rik Kvävegödselmedel.

H:Bassam

Jag har nyss fått veta at köper du "ko-på-påse" är det oftast faktiskt torv med kourin. Detta pga nya EU-regler om att man inte får sälja skit. Snart ska tydligen hönsskiten också försvinna från hönsgödselpåsarna. Undras vad de ska blanda i dem då...
Förut har det varit så att ko-på-påse varit komposterad koskit, som varit så nedbruten att den nästan varit som näringsberikad mull istället. Men att det är "utarmad jord med tillsatser" ska du nog inte vara orolig för.

Så här skriver Hasselfors på sin hemsida (utan att göra speciell reklam är de en av de bättre jordproducenterna i Sverige):

Kogödsel är både gödsel och jordförbättring i en och samma produkt. Den tillför både mull, ett myllrande mikroliv och näringsämnen till jorden. Kogödsel innehåller alla för växterna nödvändiga näringsämnen, och är speciellt rik på kalium som gynnar blom-, frukt- och rotbildning. Den är långtidsverkande eftersom en del av näringen finns tillgänglig direkt medan resten frigörs på längre sikt.

Bugar och tackar för svar!

Näringsinnehållet i gödseln beror ju till stor del på vad man stoppar in i andra änden. Älgens vinterskit är ju extremt näringsfattig, medan sommarskiten är mycket näringsrik. Girafferna äter väl mest akaciablad, som förmodligen inte är speciellt näringsrika? Dessutom måste ju giraffen se till att ta reda på så mycket av vätskan som möjligt i födan.

enligt de tabeller jag har i växtodlingen till lantbruket så innehåller kodynga:
Kväve 1,5 kg/ton
Fosfor 1,5 kg/ton
Kalium 3-4 kg/ton
dessa siffror gäller "färsk" dynga.
har den "brunnit" så minskar kvävet en del och tillgängligheten för växterna påverkas en hel del.
men brunnen dynga är ovärdelig som jordförbättring.

hönsskit är den som är kväverikast, därefter svinskit och sen koskit.

har ni mer funderingar så fråga på, jag är inte expert men kan rätt mycket om dynga...

Jaha, men då passar jag på att fråga

Hur är det med människoskit då?
Låter sådär spontant äckligt såklart, men har man ett torrdass så kanske man kan ordna en hållbar lösning för att låta det ingå i ett kretslopp i ens odlingar.

Den mesta näringen finns i urinen, fekalierna bidrar mest med mullämnen och tarmparasiter.

Mull är inte att förakta . Jag skulle inte använda mitt eget som gödsel/jordförbättring i rabatter eller i trädgårdsland. Väl komposterat efter konstens alla regler, funkar det för den som vill.

Då vill jag veta om svinskit inte är bra att använda... Jag har fyra minigrisar och tar tillvara på deras dynga, låter det brinna i ett år tillsammans med deras kiss som samlats upp i sågspån. Det är nästan helt förmultnat när jag använder det men en person i min omgivning hävdar att jag ger mina växter för mkt kväve. Men alla mina växter mår väldigt bra....

Vad ska jag tro? Inte ska jag väl behöva blanda i kodynga i min svindynga?
Beror det inte på vad man stoppar i grisen? Mina äter ju väldigt mycket färskt gräs t.ex. Inget kraftfoder eftersom de inte ska växa som produktionssvin...

Väntar otåligt på svar

Om växterna mår bra så är det väl inga problem?

Det är ju så jag tänker med... men de kommentarer jag fått har ändå fått mig att fundera så jag vill gärna höra fler åsikter.

Du kan tryggt fortsätta använda dina grisars bajs, välbrunnen förstås. Grisgödsel innehåller något mer kväve än ko och häst och är långsamverkande.

Gödsla på våren men inte efter juni månad. Mår dina växter bra och du är nöjd så finns det inget som helst skäl att avstå från din gratisgödsel.

En del växter t.ex. dagliljan - Hemerocallis - tenderar att få ett kraftigt bladverk på bekostnad av blomningen om den får jättemycket kväve men värre än så är det inte men man bör naturligtvis inte överdosera för det blir inte dubbelt bättre och så riskerar man kväveläckage.

jo, svinskit innehåller mer kväve, helt korrekt.
N: 3 kg/ton
P: 2,5 kg/ton
K: 3,5 kg/ton

kan du inte blanda i hackad halm då?
då "späder" du ju ut dyngan.

Igen.. spelar det inte roll vad de äter? Var kommer siffrorna ifrån, vad äter de grisarna?

jo, det har nog betydelse...
siffrorna är tagna ur Växtodlingens Grunder.
och det är fastgödsel, skulle tro att det är genomsnitt för alla typer av grisar i "produktionsjordbruket".

men grisar är väl inte särskilt lämpade att äta gräs egentligen och färskt gräs är inte direkt ett lågenergifoder så att tro att dom producerar nå´n näringsfattigare dynga är nog lite galet...

Grisar är allätare, så de äter allt som finns ihagen, oavsett om det är döda fåglar, kirskål, gräs eller maskar. Nu är i o f s. ofta minigrisar mer kräsna än andra grisar, men mina rensar bra i alla fall. Nä jag tror inte heller det är näringsfattigare, men tänkte att de kanske påverkar hur de olika ämnena är fördelade...

Jag fortsätter att använda min grisgödsel, den har fungerat utmärkt hittills!

helt rätt inställning, jag missförstod dig en aning tidigare.
grisar som går ute och bökar ser ju till att förse sig med det dom behöver och jag tror att dyngan ifrån "utegrisar" är mera proportionerlig vad gäller makro- och mikronäringsämnen.

när jag var grabb så hade farsan och hans kollegor några "hushållsgrisar" som gick ute.
deras föda bestod av gröpe (mald spannmål), helmjölk, ensilage och bete, när det sedan var dax för slakt så konstaterade killen som slaktade att det var det finaste fläsk han hade sett under sin karriär som slaktare, inte så fett som produktionsgrisar, dock så tog det nästan dubbelt så lång tid att föda upp dom jämfört med vanliga slaktsvin.
en blandad kost är ju modellen.

nu har jag hittat en skrift ifrån Jordbruksverket som handlar om stallgödsel.
passade på att scanna in en tabell med näringsvärden i olika gödselformer.

observera att näringsvärdena är baserade på 10 ton dynga.
[attachment=35373:g_dselv_rden.JPG]

Hej!
Det intressanta är vilka proportioner växterna behöver av näring. Det finns studier som visar att det behövs ca 6 gånger mer kväve än fosfor för att det ska växa optimalt. ( Tom Ericsson i Trädgårdsamatören) Vad händer med Överskottsfosforn i naturgödslet?
MVH
Jan Lindgren

du sa på ett annat ställe att jag räknade "snällt" men nu är det du som är snäll..
ta en vetegröda i västergötland som ex. fosforklass IV-V (4-5), där har du ett fosfor behov på ca 0-15 kg/ha, samma gröda behöver ca 100-120 kg N/ha.
då pratar jag jordar som har fått stallgödsel under generationer..

det har funnits förslag på att jordar med P-al klass V (5) inte ska få gödslas med stallgödsel men där har förstå-sig-på´arna kommit fram till att gödseltransporterna skadar miljön mer än övergödslingen av fosfor gör..

Hej!
Tack för ett initierat svar. Då kan man lugnt säga att trädgårdsägare som år ut och år in gödslar med naturgödsel är miljömarodörer.
MVH
Jan Lindgren

När ni pratar om naturgödsel, är det kourin uppblandat med torv, eller hur fungerar det där? Jag har sett en hel del "Kogödsel" som innehåller "Naturgödsel" och Torv, men det framgår inte riktigt vad naturgödsel är för något.
Vill man ha hållbar gödsling i trädgård så tycker jag trädgårdskompast, hushållskompost och täckodling kan vara någonting. Har man vägarna förbi ett stall så kanske man kan fråga ifall de vill bli av med gödselstacken, eller en del av den.
Själv har jag köpt 100-150 liter "Naturgödslad" Torv i år för 50 kvm odlingsutrymme. Men jag ska nog tjuva gräs och nässlor någonstanns för kvävetillförseln. Jag har också jordförbättrat mycket med trädgårdskompostjord. Förhoppningsvis blir det ingen katastrof, varken för den lilla skörden eller miljön.