När sambon öppnade vedbodörren idag ramlade denna lilla krabat ner på backen. När sambon plockade upp den klamrade den sig fast på handsken. Den försökte skrämma oss genom att gapa och pipa....
När jag fotat satte vi tillbaka den inne i vedbon igen. Den kröp mellan några brädor och försvann.

Åh! Så gulligt!

Men ooo så gullig!

Vad söt!

Jättesöt! Jag skulle också vilja se en på nära håll...!

Vilken sötnos!

Sååååååå söt!!!!

Stackarn måste ha fått en chock när den kom ut i dagsljuset.

Ååååhhhhhhhh

Sötnos!

Olle

Sååå söööt

Ett av få svenska däggdjur som det är krångligt att artbestämma, det finns ju ca 18 arter i Sverige, men de flesta är ju så sällsynta att de kan strykas, sedan skall man tydligen kunna använda överarmens längd, örats form, mm för att artbestämma dem.

Fladdermöss är synnerligen trevliga, även om en del har en uppsyn som hämtat från nån Draculafilm. Artbestämning sker enklast med en ultraljudsdetektor, fast vem har en sån?

Så söt!!! Tänk att få hålla en sådan lite parvel...vilka läckra vingar!

Jag, faktiskt. Men sen ska man lära sig skilja på arterna också, inte det lättaste med tanke på att på cd:n jag har har de använt en annan typ av detektor.
Spontant tänkte jag dvärgfladdermus, men det kan vara helt fel.

Ja--man ska verkligen vara rädd om fladdermöss!