Hej alla fantatsiskt skickliga forumdeltagare!
Under vintern har jag försökt att identifiera ett passande träd till min trädgård i zon 3 med lerjord. Tyvärr har det inte gått så väldigt bra men jag har ändå fått fram några alternativ (se nedan). Problemet tycks vara att de flesta inte finns i Sverige och en del inte ens i Europa. Min fråga är därför om ni kan hjälpa mig hitta något lämpligt träd med följande kriterier:

Höjd: 4-6m (också efter beskärning ok)
Snabbväxande
Utseende: Vasformad krona, gärna små, lätta och luftiga blad som ger en lätt skugga. Om möjligt vacker höstfärg, bär, doft och blomning.
Jordmån: lera
Zon: II-III (Oslo)
Läge: soligt och ganska skyddat

Det jag hittat som skulle kunna kvalificera är:

* Maackia amurensis 'starburst' -ny snabbväxande sort som jag inte hittat i Europa. Verkar väldigt intressant.
* Zelkova serrata 'Schmidtlow' -ny och låg Zelkovasort men ser den inte i Europa. Går den att få tag på?
* Malus 'Golden Raindrops' -har inte hittat denna till försäljning någonstans i Europa och den skall ha överlägsna egenskaper och bra form.
* Robinia pseudoacacia -passar villkoren men har lite fel form och storlek. Kan den beskäras? Finns lägre sorter?

Vad tror ni?

Spännande sorter du hittat! Tyvärr kan jag inte hjälpa dig med tips om var man kan köpa dem.

Du har inte funderat på gullregn? Klarar ditt klimat bra, växer ganska fort och funkar på lera. Växer vasfromat och blir ett litet träd (oftast flerstammigt) med tiden. Vacker blomning och ganska luftigt bladverk. Dock inga höstfärger.

Ett annat förslag är japansk lönn (Acer palmatum). Den vanliga vildformen blir ett vackert litet träd med fina blad och vackra höstfärger. Möjligen är lera inte den bästa jordmånen, men det beror på vilken typ av lera det är. Alltför fet, kalkrik lera är dock inte bra. Vi har det här i Skåne där jag bor och japanska lönnar verkar inte må bra av det (får dåliga höstfärger och drabbas ofta svårt av vissnesjuka).

Prydnadskörsbär och prydnadsaplar brukar gå bra på lera och dom flesta sorter klarar sig sannolikt i ditt klimat. Jag har inte så bra koll på vilka sorter det finns men jag vet att det är många och det är lite upp till tycke och smak vilken man väljer. Man bör också tänka på att välja sorter som är motståndskraftiga mot sjukdomar.

Ett fint träd är cinnoberapel (Malus tschonoskii) som blir upp mot 5-10 m med tiden. Alltså tämligen storvuxen för att vara en apel. Växtsättet är för att vara en apel ovanligt smalt och upprätt. Bladen är vacker silverfärgade på våren och får starka röd-gula höstfärger. Blomningen och frukten är visserligen mindre intressant än hos en del andra aplar men det tycker jag kompenseras av växtsättet och de vackra bladen.

Eller varför inte en himalayabjörk? Det är ett luftigt träd med kritvit stam och vackert guldgul höstfärg. Blir dock möjligen för stor med tiden. Enligt uppgift kan den bli upp mot 15 meter.

Tack Anders!

Många bra förslag där. Gullregn har du iofs rätt i men jag är inte så förtjust i vare sig blomfärgen eller fröhängena, tyvärr. Robinian däremot är en annan sak med sina vita blommor och skira blad, men jag vet att den blir både stor och kan vara litet bräcklig. Kollade upp Cinnoberapel som du tipsade och måste instämma att bladen är verkligen fina. Kan den beskäras till bredare krona kanske? Borde i så fall kunna ge en lättare skugga under.

Annars låter förstås både prydnadsapel och prydnadskörsbär intressant men jag känner inte till vilka som är vasformade och inte. "Kanzan" är det förstås, men hur stor blir den? Snabb? En flerstammig sådan vore säkert riktigt vackert. Björkarna låter verkligen vackert, särskilt flerstammiga Himalayabjörkar men jag tvekar pga storleken. Har bara ännu aldrig sett en vackert beskuren Björk men jag har förstås inte sett allt.

En sista fråga gäller Rysk oliv, eller Eleagnos angustifolia. Den skall klara lera bra och vara ganska tuff, men hur är det med hastigheten där? Och formen? Har inte direkt tålamod vänta 10 år på att få någon storlek på trädet och inte heller lust slänga ut en förmögenhet på ett fullvuxet träd. Men kanske kan Cinnoberapel eller "Kanzan" vara goda alternativ.

Kul att någon är intresserad av zelkova. Jag hittar inte mycket information om just 'Schmidtlow' men den får nog vara en riktig dvärgvariant för att passa dina önskemål. Jag planterade en vanlig zelkova serrata i juni förra sommaren, och under en regnig period på sensommaren växte de tre huvudskotten 60-70cm. Den är redan igång och har skapat dussintals 5cm långa sidogrenar på fjolårets tillväxt nu. Jag skulle tro att den blir fruktansvärt stor innan den är nöjd.

Tack Huggorm! Har ju sett Zelkovor i NY och hade jag haft lov (vi får inte ha högre träd än 4-5 m pga områdesstadgar -utsikten mot Oslofjorden får inte blockeras för högre liggande grannar) så hade trädvalet varit klart nu. Ja det stämmer att den sort jag nämnde är låg. Schmidtlow ska vara riktigt låg för att passa även under hängande teleledningar i stadsmiljö.

Roligt höra att din Zelkova serrata trivs och frodas i Sverige. Det borde klara sig alldeles utmärkt så det är nog mest en fråga om okunskap, tradition, bristande erfarenhet och efterfrågan som håller Zelkovan tillbaka i Svea. Men under tiden söker jag något lägre...

Jag är stor älskare av Maackia men den vill inte ha lera, utan drar mer mot sur jord fast det inte står någon stans att läsa.

Tack! Nej, det har du rætt i. Har aldrig sett det någonstans men dæremot att den skulle gilla just lera...tja, det hær med otvetydiga beskrivningar av væxter och deras habitat ær inte lætt. Men, nu lutar det mer åt att det blir någon form av flerstammig Hæggmispel istællet.

Slutligen blev det på framsidan en blandning av Prakthäggmispel och Kopparhäggmispel. Snabbväxande, tåliga och friska. Dom växer ganska luftigt och kan lätt hållas precis så täta som man vill genom att reglera antalet stammar. Därtill har dom blommor på våren, fina bär och sprakande höstfärger.

På baksidan av tomten blir det en lund av Ginnalalönn. Även den är frisk och tålig, växer snabbt och får kanske inte direkt en krona med luftigt satta blad men mellan de ljust gröna och blanka hobbarna av blad är det en hel del öppna hål i kronan. Den doftar dessutom på våren, passar utmärkt för att låta klematis klänga upp på och sprakar nästan ännu mer än häggmisplarna på hösten. Se fram emot att gå under den röda lunden en tidig morgon i september...

En fördel med dom flerstammiga träden är att det går att relativt snabbt få till en bred och skuggande krona. I mitt fall fick det ju inte heller vara några höga träd. Tror det blir bra.

Ha det skönt i sommargrönskan!
/DQ

Bra val, och kul att du uppdaterar tråden när du bestämt dig, det är alltid uppskattat att få veta hur det gick

Kan bara instämma. :-)

/DQ