På Tv alltså.

Det var en rapport från ett gäng farbröder som höll på med veterantraktorer. De visade en sammankommst och då skulle de bl.a. dra upp en massa träd o buskar med sina traktorer.
Och de drog upp en massa ormhassel!!
och slängde i en hög. Är det inte barbariskt?

Dom gubbarna tillhör nog inte vårt forum.

Jag tycker det är fegt att ge sej på nån som är mindre än en själv!

och som inte kan försvara sig

HERREGUD VILKA GALNINGAR tur jag slapp se elendet

Näe, nu såg jag (gudskelov) inte programmet men jag ser era tokroliga reaktioner på det! *fick dagens skratt här*

Goa ni e!

Maria

Det kanske inte gällde de här gubbarna, men jag förvånas över den biologiska analfabetism som råder i Sverige. Jag stöter ofta på människor som inte känner igen de vanligaste träden som al, ask, alm, rönn och oxel och än mindre kan skilja ung alm från hasselbuskar. Att det finns många sorters gräs, att de på hösten svartstammade buskagen är blommande hägg om sommaren, att fåglar behöver insekter som behöver varierad natur osv - det har någonstans förlorats.

Allt verkar flyta samman i en grön massa för många människor. Det träd som fortfarande verkar finnas med i den allmänna kunskapsbanken är björk, och jag tror att det kan vara en av orsakerna till att den är så populär att spara på tomter som ska glesas. Det man känner igen värdesätter man.

I helgen diskuterade jag med några som inte kunde tro att mitt uppstammade slån inte skulle bli ett stort träd. Allt med stam blir stort trodde de.

En annan sak är att många glömmer hur fint t ex slån och körsbär blommar när hösten nalkas. Då kan det plötsligt bli betraktas som "taggbusk och skräpträd".

Man borde göra mera roliga saker i naturen i skolan tycker jag, så att man lär sig se sammanhangen och lär sig se och uppskatta variationen i naturen. Jag skulle också ha behövt att gå i en sådan skola!

Då kanske det skulle ryckas upp färre ormhassel i traktorövningar också.

"Man borde göra mera roliga saker i naturen i skolan tycker jag, så att man lär sig se sammanhangen och lär sig se och uppskatta variationen i naturen. Jag skulle också ha behövt att gå i en sådan skola!"

Alla mina barn gick i Mulleskolan och var sedan scouter.
Där lärde man sej mycket om naturen.
Själv blandar jag ihop alla träd...

vacker slån
o woow va enkel att plocka bara frosten slår till

Jag tror jag fattar vad du reagerar på Berith, men den biologiska okunskapen omfattar också mig själv, som du kanske såg. Träd är mitt undantag, även om jag långt ifrån kan det som de fullfjädrade arboristerna kan. Och det är inte fullfjädrade biologer jag menar att vi och våra barn ska bli.

Men jag tycker att vi som växt upp de senaste 40-50 åren verkar ha mycket mindre kunskap om naturen än de äldre generationen hade. Vi är mer eller mindre biologiska analfabeter om vi inte känner till ett enda namn på våra grässorter, de tio vanligaste vårblomstren och trädarterna, ett par bergarter och om vi inte känner skillnad på en nyuppväxt mark och en som sakta vuxit fram under hundratalet år. Och i denna grupp finns säkert de flesta, iallafall vi som växt upp i en stad.

En kolumnist skrev det i DN för en tid sedan, och jag håller med: Om vi ser naturen som en grön kuliss får det konsekvenser för hur vi handskas med den. Att hävda äng som slagits i flera hundra år blir inte viktigt om vi inte kan känna skillnad på smörblomma och gullviva, och inte vet att de växer under olika förutsättningar. Att vara försiktig med skogsmark blir inte viktigt om allt i skogen bara flyter samman i en grönmassa. Ser vi inte ens arterna ser vi säkert inte förändringarna i naturen heller.

Vi som hobbyodlar vet hur mycket kraft det krävs att få olika växter att må bra på olika ställen och lär oss ju hela tiden om de odlade växterna. Om det vi kämpat för i t ex 20 år i en trädgård plötsligt bara byttes ut mot brännässla, timotej och asp skulle vi säkert tycka det vore ett nerköp. Precis som det är i mitt tycke om en gammalt naturområde plötsligt mejas ned och man ser att växtligheten som kommer är mycket mindre artrik.

Jag tycker man lär sig om det grundläggande hela tiden. Min mormor som aldrig odlade kunde ändå mycket mer än jag, trots att hon avskydde de där pressade blomstren hon fick i läxa i skolan. Men det borde finnas ett bättre och roligare sätt att lära sig om det levande än 1900-talets stela rabbel!

Eller vad tror du och ni andra?

[SIZE=7]
OJ så vackert var bor du som hittar sådant i naturen
vid kusten väl

jag tror att intresset för det som växer o lever är på tillväxt så jag har gott hopp om framtiden

det känns som om dagens ungdom är på väg tebax till att vilja lära o veta om naturen o det som växer o det gläder mej ,jättemycket

dom gillar att följa me ut i naturen o lära o lyssna på namn o vad o varför

Jag kan erkänna direkt att när jag hör al, ask, alm, hassel och oxel får jag inte upp någon bild i mitt huvud.
Däremot kanske jag kan säga vad som är vad, om jag fick se själva träslaget, eller om jag fick se trädet live/ bild, hoppas jag!

tror du undrade över slånbären
isåfall
så växer just dom här på gotland

men de finns massor här hemma hos mej me
vid kusten ja

@Cilla,

Nu slirar du iväg till nåt anna igen!
Och så glömde du att alla kan och känner igen julgranar!

Jag tycker att det finns en mycket stor "Biologisk analfabetism", och den breder ut sig allt mera. Det gäller förövrigt både växter och djur, jag tror ju tex inte att det är många svenskar som känner till mera än en handfull (eller mindre) av våra sötvattensfiskar (det finns ca 50 arter i Sverige). Vet man inte vad som finns så är det okså väldigt lätt att de försvinner, det gäller både växter och djur. Det är väl fins att det har jobbats så hårt för att de stora rovfåglarna skall återhämta sig, men det är väldigt lätt hänt att man bara ser de spekatkulära arterna och glömmer de mera anonyma arterna.

Reglerna, REGLERNA

Ja och VEM av er kan räkna upp fler än 5 signalsubstanser??

Men jag håller i princip med......när jag läst in 3:e gymnasieåret på konvux fick jag den ena aha-upplevelsen efter den andra på naturkunskapstimmarna - både vad gällde rena baskunskaper och hur det sedan hängde ihop i ett större sammanhang. Tyvärr faller inte-utnyttjad-kunskap i glömska och jag sällar mig till dem som inte heller "ser bilder" framför mig om någon säger tex. al eller fjärrsing......

OK, jag är ingen "name-droppare" men jag kan visa respekt för det levande i alla fall!

Det verkar ju som om intresset för naturen har ett uppsving hos yngre. Och med intresse kommer ju ofta behovet att lära sej att skilja ut en sak från en annan. Skulle själv aldrig kunna namnge en enda bilsort, det är för mej fullständigt obegripligt att man skulle vilja lägga energi på att lära sej det ... för andra är det förstås oerhört viktigt

Jag lärde mej många vilda växter som barn, men det blev ju mest bara dom som fanns där vi bodde. Därför är jag fortfarande pinsamt dålig på just träd. I norra värmland finns det ju mest gran, gran, gran och kanske en och annan björk och asp.

Men nog har det lite med respekt att göra tycker jag, att skilja ut och benämna med namn är att göra något synligt. Vi skulle ju knappast säga t.ex: "hon på kontoret med ljusa håret" efter att ha jobbat ihop i flera år...

Gunilla

Ibland är dte mkt bra att kunna namnen för att kunna svära över dem!
Hhihihi - skämt åsido.

På Gunnebo i helgen så gick det ett gäng 'ungdomar' som kikade påvad det var som flög i honungsfacelian. Uppstod en vild diskussion om att det INTE var flugor. Kunde itne vara det.
Suck det var bin och humlor, men det kom de inte fram till.

Hälsar Ingrid

Det är väl egentligen inte så konstigt att vi alla har en släng av analfabetism när det gäller naturen, och det är ju också ganska allmänt känt att det är så det ligger till. Vi lever ju inte alls med naturen på samma sätt som för tre-fyra generationer sedan. Det är väldigt få av oss som har behov av att veta vilka trädslag som är lämpligast att tälja sig en kåsa av, använda till båtmast, hamla till djurföda, bygga ett stängsel...
Vi behöver inte plocka svamp och det finns apotek och fisk i frysdisk...

Den kunskap nya generationer skaffar sig om naturen är väl mer intelektuell än sprungen ur ett praktiskt behov, men nog är den ack så viktig. jag hoppas och tror att det finns i allas medvetande!

En sån buske skulle jag vilja ha! Men jag är rädd att jag bor för långt norrut...
Hur högt upp i landet tror du att de växer?

Det finns många som tror att det som finns i mataffären är gjort på fabrik.
Det är synd om alla som t.ex. inte sett en livs levande ko

men nu har vi hamnat flera mil från ursprungstråden.

slån växer längs me kusten upp till uppland

flåt om de e mil från tråden
men så blir det ju ibland

Jag tycker inte det behöver vara så farligt att se att man själv är en av dem som genom den tid vi lever i har mycket begränsad biologisk kunskap. Jag är det absolut, även om det nu inte i första hand gäller träd. Bor vid Östersjön och kan knappt ett enda namn på en havsväxt. Är inte det typiskt för vår tid?

Och ändå använder jag havet, varje dag. Säkert har massor av växter kommit och gått, utvecklats olika genom åren jag bott här och dessutom påverkats av havsverksamheterna vi har här. Men eftersom inte någon i min närhet kan skilja bottenväxterna från varandra märker vi inte så stor skillnad...

Men där man har en gnutta kunskap reagerar man som Virgo om ormhasseln - ujanimej att testa maskiner på att rycka upp just dem! Det skulle säkert inte ha skett på Virgos täppa, och antagligen skulle våra havsverksamheter här förändras om vi var bättre på att tolka växtlivet där också, t ex vad som är ovanligt och skört.

Huvudfrågan är väl om det är viktigt eller inte att kunna se skillnad på växt- och djurarter i det teknologiska informationssamhälle vi lever i. Jag tror det, även om jag också hört hyfsade argument för motsatsen. Som t ex att många andra kunskaper är så mycket viktigare att läran om det grundläggande i naturen inte får plats, särskilt inte i skolan.

Jag tror att vår biologiska kunskap spelar roll för vår ödmjukhet inför naturen och för att vi ska kunna skapa samhällen som lokalt är miljömässigt hållbara. Det krävs en massa små lokala engagemang i enstaka växter, djur och naturområden för att vår livsmiljö ska bli bra, och jag tror att det kräver att vi är många som kan tolka vad det är som sker. Som ser att havstången av den och den arten försvinner eller att träd som glasbjörk gulnar redan i augusti medan vårtbjörken klarar sig så mycket bättre.

Eftersom det knappt finns några havsväxter i östersjön där du bor så måste de vara lättlärda. Det finns säkert fler sorters cyklar på botten än växter där.

Japp det kan du ha rätt i. Blir kanske lätt när jag väl börjar att försöka allmänbilda mig på havsväxtområdet...

Hoppas inga barn till äventyrs var vakna....med barbarisk traktorskövling i rutan, menar jag

Fast min andra lilla tanke - bara oss emellan-
skulle jag nästan vilja bjuda in farbrödrarna med traktorerna när det drar ihop sig till flytt av vresrosbuskaget jag har på tomten... Tror det hade varit en rätt värdig motståndare...

Så ,nu är ordningen återställd /Hälsar
Unn, som har för (o)vana att sällan hålla sig till tråden i verkligheten heller