
Män, trädgårdar och arbetsfördelning/intresse.
När jag flyttade hit för 13år sedan, hade min gubbe vänligen redan en grävmaskin till hands, liksom kompaktlastare och lastbil. Så allt eftersom ideerna dök upp om trädgård, ökade plötsligt mitt krav, på att lära mig sköta maskinerna istället (Lastbilskörkort hade jag redan)
Den gamla hjulburna grävmaskinen byttes snart ut till en modernare bandburen minigrävare. Gubben åkte på kurs en vecka, men glömde ta med sig nycklarna till minigrävaren.... det blev en damm på 20m2!
Allt eftersom trädgården har utökat sitt sortiment och gräsmattan krymp, har min älskling skaffat fler trevliga hjälpmedel för trädgården: diseldriven bandburen minidumper, ergonomisk röjsåg med flera tillbehör, ergonomisk häcksax o.s.v. Men han har inte kört många av redskpen. Han vet knappt hur man startar dem.
Kvar på hans lott under åren, har gräsklippningen legat, då jag inte lyckats komma överens med den gamle åkbaras tekniklösningar. (I slutet var det specialkablar som skulle tjuvas för start, tjuvas för klippning. En annan för att få i backen...)
Snäll som jag är, jagade jag handjagaren en ggr/vecka under en säsong. Men visst, jag gnällde väl rätt bra. Det tar lite dryga två timmar att klippa 3000m2 med handjagare. Säsongen efter överlät jag jobbet åt gubben... Efter att han gjort sitt tvåtimmarspass, inhandlades det en självgående robot istället.
Så numera är jag helt själv i planering och rensning, medans gubben njuter och skaffar fler hjälpande redskap, markdukar, billiga täckmaterial o.s.v.