Hej!
Har läst i flera trädgårdsböcker att man, när man sår/planterar lupin, kan komma att behöva tillsätta en speciell bakteriekultur i jorden som lupinen behöver, utifall att lupin inte har vuxit på platsen tidigare. Jag har köpt lupinfrö, men hittar inte någonstans (i nån fröhandel på nätet) info om denna bakteriekultur.

Enligt Karin Berglund i Bonniers stora bok om Din trädgård ska detta gå att köpa - men det kanske inte gäller hemma-odlare utan enbart proffs?
Vi har precis blivit med trädgård och troligtvis har det inte vuxit lupin på platsen förut. Är det helt kört att få dem att växa om bakterierna saknas?
Sara

Hej

Helt kört tror jag inte. Jag sådde små lupiner, tjugocentimeters, ifjolsomras. Inte alla kom upp, men det kom upp. Och de blommade. Sen räknar jag med att de fröar av sig och kommer upp fler. Och inte har jag hört talas om någon bakteriekultur...

Hälsn Tepa

Är det det där som gör att de kan kvävefixera som det stod om i en annan tråd om tror jag baljväxter?
Kan du inte bara slinka ut i naturen (dikesren t.ex.) där det växer lupiner och gräva upp lite jord och använda?
(Hinner inte riktigt leta i trådarna)

Fast varför skulle just lupiner behöva det? Inte tillsätter vi kvävefixerande bakterier när vi sår bönor och ärtor?

Jag har också hört att Lupiner kräver en speciell kvävekultur för att utvecklas väl. Jag har faktiskt misslyckats kapitalt med att odla lupiner en gång i tiden. Men jag har misslyckats med annat också, så det är inget "bevis". Idén att ta jord där det växer lupiner är väl inte så dum.

Ta jord från ett ställe där det redan växer lupiner som sagt. Annars får du beställa en bakteriekultur på internet. Jag kan orka leta upp en sida åt dig senare

Jag tycker du ska försöka odla dina lupiner utan något bekymmer om bakteriekulturer. Få blommor är väl så lättodlade som lupiner. Hos mig växer det lupiner överallt om jag inte ser upp, men det fanns inga på tomten när vi kom hit en gång i tiden. Skulle det mot förmodan inte lyckas kan man kanske undersöka det där med bakterieodlingar (som jag också läst om) men min gissning är att det inte behövs. Det verkar jobbigt...
Jag tror att alla ärtväxter behöver speciella bakterier för att fixera kväve direkt ur luften, men jag tror att det mycket sällan är brist på dem i de jordar vi har? Eller? Är det vanligt att folk misslyckas med lupinodling p g a detta?

jag tror det stämmer med att de ska ha en speciell bakteriekultur! iaf sa våran duktiga trädgårdsmästare det, lyckligtvis verkar jag ha det för nu har jag rätt mycket lupiner! första gången jag provade satte jag frön, men det blev inget,då köpte jag en planta å i fjol grävde jag upp några till hos en kompis , pröva dig fram!

Jag sådde Lupiner i fjol och placerade dem i en rabatt med jord det aldrig växt Lupiner i tidigare. Jag satte ner tre plantor och alla tre kommer snällt upp i år utan ”trollande” med bakterier.

/Anki

Jag är också helt övertygad om att detta är sant, men jag tror att den där bakterien är väldigt vanligt förekommande så att man sällan behöver göra något speciellt för att kunna odla lupiner till prydnad. Finns det bara lite av dem i jorden så kommer de sen att föröka sig i takt med tillgång på värdväxten, dvs lupinerna.
Efter lite surfande på nätet hittade jag bla detta citat, som handlar om att odla blålupiner som gröngödsling, dvs i stor skala:

"Lupinen har liksom övriga baljväxter sina speciella bakterier. Därför är det synnerligen fördelaktigt att till jord, på vilken lupiner ej tidigare odlats, tillföra ympjord frånfall, där lupin tidigare vuxit. Emellertid låta kvävebakterier, hörande till andra baljväxter, anpassa sig för lupinerna, men därtill fordras tid, varigenom det första insåendet av lupiner stundom utfaller mindre väl. " (kursiverat av mig)
Källa till citatet för den som vill läsa mer
Intressant i alla fall, men jag skulle som sagt prova den enkla vägen först, dvs utan att tillsätta speciella bakterier, eftersom det helt enkelt kan vara onödigt jobb om nu bakterierna redan finns där.
De flesta som odlar lupiner brukar dessutom komma till den punkten efter några år att de vill begränsa den...

Lupiner, ( i alla fall vissa sorter enligt min erfarenhet) brukar inte vilja växa i kalkhaltig jord. Om det inte lyckas hos dig kan du väl prova att köpa torv eller rhododendronjord?

Faktiskt föreslås det i flera böcker, bl.a. Åke Truedssons Odlarglädje i grönsakslandet, att man ska köpa speciell bakteriekultur att strö i jorden där man ska odla ärter och bönor första gången.

Jag kanske har fått det hela om bakfoten, men är det inte samma bakteriekultur vi pratar om? Det är ju samma mekanism och samma grupp växter? (Alltså lupiner och ärtor, bönor, klöver ... )

Jag tror precis som vissa är inne på att det oftast inte behövs i sverige. Tänk bara på all vild klöver vi har här, då finns ju redan kulturen. Jag har då iaf klöver lite här och där som vackra ogräs.

Tack alla för era svar! Kom på att jag har ju förkultiverat vissa lupinfrön hemma, och de har tagit sig... och i blomjorden har jag inte petat ner någon bakteriekultur. Det verkar gå bra ändå, således!

De må växa bättre med kvävefixerande bakterier, men de borde klara sig även helt utan. Det är ju inget obligatoriskt för ärtväxter. Att sedan bönderna tillsätter bakterier ibland, beror ju på att de vill ha maximal skörd på kortast möjliga tid. Är det någon som ympar mykorrhiza varje gång ett träd eller en buske planteras i trädgården?

Kvävefixerande bakterier lever i symbios med ärtväxter och gör att de kan växa i magra jordar och ändå få tillgång till det kväve de behöver. Lupiner och andra ärtväxter kan på det sättet skapa sig en fördel och utnyttja ett habitat som andra växter inte skulle klara på grund av näringsbristen. Se hur de oftast växer i naturen: på rena sten och grusjordar. Ett enkelt alternativ är förstås att tillföra kvävet självt genom gödning eller en mer näringsrik jord, vilket vi ofta har i våra trädgårdar. Det är ingen skillnad på kväve och kväve...

Om du inte har några kvävefixerande bakterier i jorden betyder det alltså INTE att dina lupiner inte kommer att växa, bara att det i stället kommer att krävas några kronor i gödsel som insats. Däremot kan jag tänka mig att lupiner har svårt att konkurrera med andra växter - de är vana att få växa i eget kväveproducerande majestät. Men det är bara en spekulation.

Som KURT säger så förstår jag att man som yrkesodlare är mer engagerad i dessa bakteriekulturer, då det kan innebära stora vinster i form av minskad gödsling då bakterierna gödslar ÅT dig. Men det är ju inte samma sak som att lupiner inte skulle växa alls utan dem.

Så...den enda som behöver oroa sig för bakteriekulturer är den som vill få lupiner att växa i näringsfattig jord!

hm detta har jag aldrig vetat om och det är tur att inte mina lupiner visste något heller för dom kommer år efter år ...jag har både vanliga som jag plockat utefrån samt min sådda pastell lupiner och dom storm trivs.....

Jag håller för närvarande på att läsa en bok som heter "Jordbruksbok för alternativodlare". Där gör man stor skillnad på kväve och kväve. Lättlösligt kväve kan tillsättas i form av konstgödsling och det påverkar mikroorganismerna som i sin tur påverkar växterna. Nu kan jag tyvärr inte alla fackuttryck, men tycker det lät rimligt när jag läste om det. Lättlösligt kväve är väldigt lätt för organismer och växter att ta upp och det kan skapa överpopulationer av vissa organismer som börjar "lyxkonsumera" kvävet och det kan ha lite olika följder.

Uh. Jag borde nog läsa om det där kapitlet så att jag kan förklara bättre. Men i framtiden kommer åtminstonde jag se skillnad på att tillföra kväve med hjälp av organiskt material som sakta förmultnar och någon flytande blåkornsblandning.

Det är för övrigt en bok jag verkligen rekommenderar. Mer detaljrika och vetenskapligt inriktade förklaring på varför samplantering kan gynna respektive missgynna olika växter, vilket jag själv tolkat som pseudovetenskap och bondeerfarenheter innan.

Tror inte heller att bakterierna är nödvändiga. Lupiner kan säkerligen ta upp kväve direkt från jorden också, som vanligen är av mycket god kvalitet i många entusiasters trädgårdar.