Det dyker upp ormbunkar i trädgården på de mest olämpliga ställena, mitt i rabarbertuvan, i bärbuskarna osv. Hur blir man av med dem? På fria jordytor går det ju gräva upp dem, även om det inte alltid är enkelt då de växer på 30-40 cm djup och har samma brunsvarta färg som jorden samt går sönder i bitar om man försöker dra upp dem. Blir en liten bit kvar så kommer det nya skott.

Men hur blir man av med dem om de tränger upp i etablerade växter som man inte vill gräva sönder rötterna för?

mvh
Hasse

Det är bara och vara ihärdig och konstant rycka bort alla gröna delar, så tröttar man ut dem till sist. Jag antar att det inte är nyetablerade ormbunkar, utan att de funnits där tidigare, om de har så djupa rötter.

Hej!
Jag har provat att gräva bort örnbräken, tyvärr blev det en del rötter kvar. Nu har jag ryckt upp alla skott i två år men det bryr sig inte ormbunkarna om. De är lika pigga fortfarande. Förra året provade jag att pensla en del örnbräken men glyfosat. Det hjälpte. Där har det inte kommit några i år så i fortsättninge är det glyfosat som gäller för mig. Att bara slå örnbräken har jag provat i beteshagar och det ger minimal effekt.
MVH
Jan Lindgren

Får nog instämma i Jans beskrivning av problemet. Jag har också försökt trötta ut Örnbräken men det blev jag som tröttnade och tog till glyfosatet. Trots att jag drog och drog kom dom tillbaka och spred sig dessutom. Jag sprutade så det som stod under försvann också men det är ändå inte så mycket som klarar sig i örnskuggan. Undrar om det är Örnbräken som Hasse har problem med eller något annat? Strutbräken sprider sig också genom subversiv verksamhet, dvs underjordiska utlöpare.

Jo det är nog örnbräken jag har. Och de har funnits på tomten säkert betydligt längre än de 4 år jag bott här. Tyvärr misskötte förra ägarna trädgården under många år så jag har att tampas med dessa bräken, vildhallon, kirskål, och diverse rotskott från körsbär, nypon m.m.

Glyfosat eller Roundup, visst, men är det lämpligt kring bärbuskar o rabarber?

Om du väljer en lugn solig dag utan vind och penslar på istället för att spreja ska det inte vara någon fara för övriga växter.

Giftet i Roundup är glyfosat, det är alltså i princip samma sak.

Ok, jag får testa det.
Tack för alla råd!
mvh
/Hasse

Jag har hört att med örnbräken ska man inte rycka bort bladen, utan bara knäcka bladskaftet. Det ska funka som ringbarkning, bladet fortsätter dra vatten och näring från roten, men roten får ingenting tillbaks.

Jag testade det med mina örnbräken förra året, och det verkar ha fungerat. Det kräver att man går runt ett par gånger i veckan och ser till att inga nya blad dykt upp.
Jag märkte faktiskt redan förra året att bladen som kom upp gradvis blev mindre, och i år har ännu ingenting kommit upp i det område där jag gick och knäckte, medan "kontrollytan" har stora, halvutslagna, örnbräkenblad.

Värt att testa, glyfosatbehandling har vissa nackdelar även om det funkar. Men jag har för mig att om man bryter ett färskt örnbräken så knäcks stjälken helt? Sen skall man inte ta bort för mycket örnbräken, det finns ett par rotfjärilar som utvecklas i deras rotstockar. Exempelvis den lilla trevliga Liten rotfjäril som dansar i sommarkvällens ljus.

Tack Azur!!

Jag har örnbräken som på senare år (varför inte tidigare, de har funnit i "evighet"?) börjat sprida sig in i min hage. Där vill jag inte ha dem.

De är lätta att knäcka när de är purfärska, så till och med lata jag gav mig på jobbet - effekten var nedslående... Ska prova ditt råd, jag gillar inte gifter av något slag! Minst av allt i min fina uråldriga hage där fjärilar, långhorningar, bin och andra småkryp frodas.

Knäcker man när de är väldigt unga går de av helt, större blad är bättre. Man vill ju bara knäcka stjälken.

->Hasse:
gör som ovanstående har skrivit, penlsa på glyfosat men kom ihåg att det brukar ta en vecka eller två innan man ser någon större påverkan, det beror inte på att du har penslat för dåligt...

du skriver att du har kirskål, gör samma sak med dom, pensla på glyfosat, det brukar räcka med att styka på på var 5:e-10:e blad, likaså kvickroten kan du rå på på samma vis pensel och glyfosat.

nu vill jag inte uppmana till överdriven användning av glyfosat men om man använder det måttligt och "punktbekämpar" med pensel så går det inte åt särskilt mycket heller.

Det finns roundupflaskor som har liksom en duttpenna när man skruvat av korken. Väldigt praktiskt fast jag brukar ha tunna plasthandskar på också.

Följdfråga, om man använder glyfosat eller liknande medel, stannar de kvar i jorden och förorenar den, eller kan man jordförbättra lite nästa säsong och nyttja ytan man tagit kål på till rabatt?

Hej!
Du kan använda platsen till nya odlingar efter några veckor. Praktiskt taget all mat som produceras i västvärlden odlas på mark som någon gång behandlats med glyfosat. Även "ekologiskt" odlat. En rådgivare uppmanade kursdeltagarna på en odlingskurs att de av oss som tänkte satsa på "ekologisk" odling skulle spruta ordentligt under två år för att få bort ogräset innan man började med "ekologisk" odling. Ogräs är ett stort problem inom "ekologisk" odling.
MVH
Jan Lindgren

marken i sig blir påverkad nämnvärt om du penslar/duttar på växten, det är växten som tar upp glyfosaten och den lakas ut när växter bryts ner men i såpass liten utsträckning att det inte påverkar växter runt omkring.

Tackar för infon.

Se där;
en tidigare påpekad, och en annan misstänkt påhängare på detta forum, har återigen fått prata bort ett ypperligt alternativ till glyfosat, dvs Round-Up. Och en tredje nyligen tillträdd alias verkar oerhört med på noterna... Ingen nämnd och ingen glömd... Ska bli spännande att se vilka gemensamma attacker denna duo/trio lyckas genomföra denna säsong mot alla bra tips för ogräsbekämpning utan Round-Up!


Vi tackar och bugar djup för tipset om att bryta örnbräken istället för att rycka upp den!!!
Kanske funkar detta även på kvickrot och kirskål?
Låter ju helt esplendido, det där med att utarma roten...

Ska genast inleda test, med kontrollgrupper, på flera ytor!
Tusen tack för tipset!!!

misstänker att jag är en av glyfosat-hyllarna som får en släng av sleven...

nu var det en fråga om hur man får bort dom när dom redan etablerat sig i andra plantor.
visst kan man slita ut sig och tålamodet om man vill eller så kan man gå den enkla vägen.


det går inte att utarma kirskål och kvickrot så länge rötterna sitter i marken och har tillgång till vatten och näring.
det enda sättet att få hejd på kvickrot är att blotta rötterna så dom blir brända av uv-strålning.
i ekologisk spannmålsodling så dämpar man kvickroten genom återkommande "klippning" men det förutsätter att man har en bra gröngödslingsvall av t ex. rödklöver som täcker och skuggar återväxtbladen..
men man tar inte död på den helt utan att mekaniskt bearbeta den..

Kan du förklara lite bättre hur rötter ner i marken bedriver fotosyntes? Naturligtvis dör växter till sist om det inte har tillgång till solljus.

den har jag inget bra svar på men det jag vet är att det finns så mycket självbevarelsedrift i kvickrot att min egen självbevarelsedrift gör att jag tar till den kemiska vägen.

jag vet att rotdelar i marken som är över 3 cm kan skjuta skott så med andra ord så måste man få upp hela rötterna, går dom av kommer det upp nytt bredvid.

tänk om växtförädlarna kunde korsa in lite kvickrotsgener i livsmedelsväxterna...?

Jag har ingenting principiellt emot glyfosat, i alla fall inte när det handlar om pensling.

Min erfarenhet är alltså att det fungerar att utrota örnbräken genom att gå runt och knäcka bladskaft ett par gånger i veckan, men jag tror säkert det behövs betydligt mindre arbetsinsats att pensla glyfosat på bladen.

Jag har full förståelse för de som inte vill använda gifter (jag använder varken gifter eller konstgödning själv) och jag har full förståelse för att man inte vill ge pengar till Monsanto (jag håller med om att de är skitstövlar) men jag tycker nog att man skall vara klar om vad det är man kritiserar.

Glyfosat är effektivt för att döda de flesta växter, det är nästan helt ofarligt för människor, och det är biologiskt nedbrytbart och försvinner ur marken på någon månad - men när man köper det ger man pengar till ett av världens mest cyniska multinationella företag.

det finns andra tillverkare av glyfosatprodukter om det är just Monsanto man har något emot...

Hej Fluffis!
Är det mig du menar när det gäller förespråkare för glyfosat? Säg det gärna rent ut. Jag vet vad jag gör och står därför under eget namn i forumet så att alla ska kunna hitta mig och ev besöka mig.
Roundup är bara ett varumärke för glyfosat och det finns dessutom fler kemiska varianter av ämnet. Tycker man inte om Monsanto så köp av en annan tillverkare.
Jag har hållit på med växter i hela mitt liv och provat att få bort ogräs på många sätt. Vanligen rensar jag för hand men det är inte alltid realistiskt. Naturligtvis har jag gått erforderlig utbildning och har tillstånd att använda växtskyddsmedel. Jag tar för givet att även du Fluffis har studerat ämnet växtskydd grundligt men kommit till en helt annan slutsats än jag.
På ett växtforum tycker jag att det är viktigt att få så korrekt information som möjligt utan "religiösa" övertoner. Vilken teknik man sedan vill använda får var och en avgöra.
MVH
Jan Lindgren

här finns en lista på glyfosatprodukter som år godkända i Sverige:
http://apps.kemi.se/bkmregoff/InfoAmnen.cf...&meny=Amnen

de som har klass 3 är dom som "vanliga dödliga" får använda, dvs konsumentpreparat..

Jag ska definitivt svänga förbi blomsterlandet och köpa Roundup imorgon, tack vare den här tråden ska sägas

Tidigare har jag hört ungefär "det är illa för miljön", och därför ställt mig tveksam till att använda det, men som med det mesta här i världen verkar det ju gravt överdrivet.

Glyfosat är inte den miljöbov många vill utmåla det till men som det mesta bör man använda det med förstånd.

Ja, alla gör ju som de själva vill men personligen tycker jag att det är ett stort ansvar man tar på sig när man rekommenderar andra att använda glyfosat. Som sagt, det finns delade meningar men faktum kvarstår, om giftet skulle gå upp i rök skulle inte allt fler kommuner hitta glyfosat rester i grundvattnet.

Aldrig i livet att jag skulle använda det eftersom vi har egen brunn.

En och annan växt kan man väl stå ut med om den stryker med men..... http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/ka...ws/glyrisk.html

Som vanligt gillar jag Gunilla T:s sätt att uttrycka sig, och kloka tankar bakom vad hon säger.

Det är ingen lätt fråga, och inget lätt val.
Varken frågan eller svaren bör förenklas, oavsett vad man väljer.

Hej!
Jag har också egen brunn men jag vet att det inte finns någon risk att jag får glyfosat i den. Min kompis som använder ganska mycket glyfosat och har gjort det sedan det blev tillgängligt har gjort en analys av sitt brunnsvatten. Naturligtvis inget spår av glyfosat eller dess nedbrytningsprodukter.
Det finns en mycket liten möjlighet att få glyfosat djupt i jorden. Spruta mycket på vissa lerjordar som kan ha djupa sprickor. Spruta mycket på grusgångar och plattgångar där det inte finns någon biologisk aktivitet. Det som är viktigt att veta är att glyfosat får inte sprutas så att det kommer i vattnet. Vid vattenkanter måste man använda avstrykare.
MVH
Jan Lindgren

Gunilla formulerar och sammanfattar på ett utmärkt sätt min åsikt i frågan.

Hej!
Ja du Aquakul, riskbedömning är intressant. En person kan tycka att det är helt OK att sprida toxoplasmos som det finns säkra bevis för att det skadar människor och djur samtidigt som man vill stoppa ett preparat som det inte finns några påvisbara negativa effekter av.
Frågan är om vad som är viktigast, känslor eller fakta. Det finns en del forskning om hur människor upplever risker och för de flesta människor tycks fakta vara irrelevant.
MVH
Jan Lindgren

Amaira, jag får säga "tack det samma" - vi är inte så många som orkar protestera när de "stora elefanterna" trumpetar men det vore sorgligt om det som inte på något sätt är en sanning skall få nya trädgårdsentusiaster att tro att man sprutar sig till en frodig och vacker trädgård.

GIFT DÖDAR - det är liksom syftet med det hela och ännu har ingen bevisat att gift fungerar selektivt - jag är inte kemist men min son är och han har lärt mig mycket - bland annat hur olika ämnen reagerar med varandra och det vet vi som är amatörer väldigt lite om.

Jag vill inte döda livet i den jord jag för tillfället förvaltar - allt som lever har en funktion och när vi människor börjar manipulera naturen skapar det obalans. Ett gram jord innehåller massor med liv och det är förutsättningen för att skapa en bra miljö för växterna.

Jag har skapat en trädgård i den mest oländiga terräng man kan tänka sig - igenvuxen skogsmark. Jag har inga problem med skadeinsekter t.ex. naturen tillhandahåller de tjänsterna alldeles gratis. I går såg jag att en Ligularia fått några hål i bladen och jag hittade en svart skogssnigel som jag bar iväg in i skogen. Vad gör väl några hål i bladen när det mesta frodas och grönskar - har dock inga mördarsniglar ännu.

Bra jord och frodig grönska kan inte köpas från kemikaliehyllan - naturen skapar den - och vi kan hjälpa naturen lite grann men aldrig genom att döda alla tusentals små kryp och organismer som är våra bästa medhjälpare.

Ett litet tillägg bara - jag har också örnbräken, massor i skogen men inga i rabatterna. Jag har grävt bort dom.

Hej!
Det är bra att ha anhöriga som hjälp. Jag anlitar min hustru som bla är kemist och mikrobiolog och räcker inte det så får vår inneboende kompis hjälpa till. Hon är biolog och läkare. Det är skönt att ha närstående som tillbringat en stor del av sitt liv på högskolor och universitet.
Det finns mycket som är gift. Nikotin och alkohol är välkända biologiska gifter. De är precis som glyfosat nedbrytbara. Svavel används i stor skala av "ekologiska " odlare. Gift? De absolut farligaste gifterna framställs av naturen helt okontrollerat. Selen är exempelvis livsviktigt och ett farligt gift.
Jag känner inte någon som vill döda livet på vår jord. Skulle någon vilja det så lär det inte vara med hjälp av växtskyddsmedel.
Var och en får naturligtvis sköta sin trädgård som man vill. Därför vore det bra om vi kunde respektera varandras val utan att blanda in en massa konstiga känslor. Det betyder så lite om någon vill odla på ett speciellt vis i sin trädgård. Problem uppstår när stora arealer ska brukas på ett ineffektivt vis.
MVH
Jan Lindgren

Men ... det är ju det det inte gör!

Nu har jag inte referensmatieral att hänvisa till, och orkar/hinner inte leta reda på, men vet att jag stött på det ett flertal gånger. I korthet: De privata trädgårdsägarna är större "miljöbovar" än jordbruket, till exempel.

Just tankesättet du ger, att det gör ju inget, det är ju "bara lilla jag", ger en gigantisk mängd "enskilda små jag" ... om du hänger med på hur jag menar. *Dålig på att finna bra ord i hastigheten.*

Du har mycket fakta i dina inlägg, Jan. Men vissa saker du skriver är helt enkelt inte sant. Som det där med "biologisk aktivitet". Att det inte finns någon under stenbeläggning (nåt sånt skrev du i nåt inlägg). Och jag undrade

Biologisk aktivitet? Var drar DU gränsen för biologisk aktivitet? Vem är vi människor till att dra såna gränser?

Menar du att det skulle vara sterilt? Eller bara inte en sådan biologisk aktivitet som DU anser är något att ta hänsyn till?


Om vi tar klimatförändringarna som ett exempel. Min väninna förundras extra starkt över hur Världen nu (NU) vaknar upp till detta "nya fenomen" - som varit väl känt i åtminstone 30 år, och som HON var med och försökte påverka i rätt riktning (och har gjort i hela sitt liv).

DÅ, för 30 år sedan, var hon - liksom alla miljöförespråkare - betraktade som "lite knäppa, udda, och konstiga". Känns det igen?

Vi kan ta lantraser som ett annat exempel. De som idag stöds med genbanker osv. Att de över huvud taget finns kvar och existerar, beror på ett mindre antal "knäppskallar" som inte ville följa med strömmen när de "moderna husdjuren" som inbringade bättre ekonomi (i alla fall i början) tog över.


Det fåtal lite färre (till antalet) "knäppskallar" som envist hävdar att vi kanske ska vara rädda om vår miljö? Som hävdar att allt är en HELHET? Som manar till lite ödmjukhet... lite eftertänksamhet (i förväg), till insikt om att vi kanske inte vet allt, kanske inte kan se konsekvernser på lång sikt, i förväg?

Det kanske inte är så dumt att kanske ändå låna ut ett halvt öra till dem... ??


Jag har egentligen ingen lust att gå in i diskussion (som kanske inte ens leder någonstans). Det blir så lätt bara "två läger" som står mittemot varandra och blir sura på varandra.


Men som Gunilla säger:


Instämmer, igen. Och vet från egen erfarenhet, att det är så lätt att följa med mängden (eller de som ropar högst) och tro att det är så det är, slutgiltigt. Fast man egentligen kanske hyser andra tankar och känslor inombords.

Det är för er skull, jag skriver detta.

Provar att bryta stammarna på kanske? Utan att bryta av dem helt, så de får utarma sig själva?

Jag säger inte att jag vet något svar åt dig Hasse. Kanske är just roundup det enda som blir kvar på slutet. Det jag pläderar emot, är de säkra uttalanden om hur totalt ofarligt medlet är, så att vi "inte behöver bry oss om" eventuella biologiska följder.


Nu har det här inlägget övergått till en massa hänvisande trådar bara. Jag vet inte längre vem som skrivt vad och när, kan inte se det. Så nu lämnar jag den här tråden (om den fortsätter att vara såhär)

Om någon vill svara mig specifikt, så kanske ett nytt inlägg (om gifter kanske?) kan vara något.

Hej Amaira!
Jag tillhör själv de där knäppgökarna som redan för 30 år sedan ville minska koldioxidutsläppen så jag vet hur det är. Idag tillhör jag som vanligt den lilla minoriteten, som tycker att det är viktigt att det finns mat till alla.
Miljöbov är något variabelt. För mig är de stora miljöbovarna "ekologiska" odlare. Jag är väl medveten om att det finns trädgårdsägare som missköter sig tex gödslar med naturgödsel hela tiden.
När det gäller växtskyddsmedel så har reglerna skärpts betydligt vilket är bra. Det är inte många preparat som det är tillåtet att använda utan utbildning.
Det är bra att du är medeten om att kommersiella odlare oftast är duktiga och sköter sig bra. Det är ändå bättre att de som missköter sig har små tomter att missbruka.
Det som är helt primärt för mig är att alla människor får tillräckligt med mat utan att slita ut sig. Jag vill inte att någon människa ska ha det som småjordbrukarna förr i Sverige. Ur matproduktionssynvinkel så spelar det inte så stor roll hur du odlar din lilla trädgård.

När det gäller biologisk aktivitet så vet man att i jordar där det växer bra finns det mycket mikroorganismer som bryter ner växtskyddsmedel effektivt. Grusgångar och under plattor saknar tillräcklig mängd mikroorganismer så därför ska man absolut inte spruta herbicider där om man nu inte vill sabotera och sprida olämpliga medel i grundvattnet. Det var ju det som hände med tidigare använda herbicider. Idioter strödde ut tjocka lager på grusgångarna för det var så snyggt när det var ogräsfritt. Naturligtvis gick det åt skogen. Kunskap är viktigt. Jag tror att vi missförstått varandra i det här fallet.
Det har också visat sig att på vissa danska jordar så bildas det ibland flera meter djupa sprickor och där ska man naturligtvis inte spruta. Det går förmodligen utmärkt med avstrykare.
MVH
Jan Lindgren

Lyfter på hatten.




Också vi har grävt bort örnbräken.

Tack Gunilla för att du uttrycker mina ord och känslor så mycket bättre än jag själv i det här läget.