Hej
Är alldeles ny här, detta är kanske en fråga som varit uppe förr, vad vet jag. Jag har en liten björk som står alldeles fel, mitt där jag ska ha en stor rabatt. Björken blir inga problem att fälla, men frågan är om jag behöver oroa mig för en massa skott mitt i rabatten sedan. Har försökt ringbarka en annan liten björk som ska bort, det gjorde jag förra sommaren, men det ser fortfarande helt normal ut. Hur ska jag göra?

Det brukar inte vara så farligt med rotskott från björkar, andra träd kan vara värre. Det går bra att fälla den som det är.

Tack för snabbt svar, bara att ta till sågen i helgen då..
Vilka träd bör man vara försiktig med då (har ett par bokar som nog får gå om något år också)?

Rönn (stubbskott), sälg (stubbskott), asp , hägg , al och ev pil kan ge rotskott om man fäller moderträdet.

Björk kan ge stubbskott, men de brukar bara bli några få och är lätta att klippa bort. Björk förökar sig i första hand genom frö och vill man inte ha spridning behöver den inte ringbarkas innan fällning.

Ringbarkning innebär att man kraftigt förhindrar trädet från att försörja sin rot, så att denna dör. Ett ringbarkat träd kan grönska i ett par och ibland till och med tre år med sin lagrade reservenergi, men sedan dör rotsystemet och därmed också den överjordiska delen av trädet.

Tack för hjälpen, stubben tänkte jag ju ta bort eftersom där ska bli en rabatt, så då lär jag väl inte få problem med stubbskott heller?



Betyder det att man måste vänta med att fälla tex en asp tills den har dött helt efter ringbarkning?

Nej just det - om du tar bort stubben helt kommer näppeligen skott från resterande rotsystem. Jag tycker inte att skotten från björkstubbe brukar vara särskilt besvärliga heller. Man klipper av dem ett par år och sedan kommer inte fler.

Ja, om man inte vill ha förökning av asp bör man ringbarka och vänta till dess rotsystemet har dött, vilket syns på moderaspen/asparna som då inte orkar slå ut sina bladknoppar.

En sak som är rolig med asp, är att ungasparna inte alls ser ut som de äldre. Bladen är ofta större och avlånga med spets, och de yngsta bladen röda och oranga när de just slagit ut. Detta är ett UV-skydd som många växter har, men på aspen är det lysande i vårgrönskan, lika färggrannt som asparnas höstblad.

Jag tycker om aspträd. Deras snabba tillväxt, som om de har bråttom upp i skyn. De söta småträden med röda blad om våren. Illgröna stammar på vintern. Härliga vårhängen. Suset i kronan om sommaren som inte liknar något annat träd. Och så höstfärgerna. Aspens blad är mer färgsprakande än lönnens.

Min mamma har en altan som ligger ca 35-40 cm ovan jord. Under den kommer småaspar till förbannelse, från en asp som grannen har. Har du kanske något tips på hur hon ska bli av med dem? Man kan inte krypa in för där är för trångt, måste man plocka upp hela altanen och gräva, eller hjälper kanske inte ens det?
Finns det något man kan hälla ut som tar död på den??

vickeva, på asparna kan du skrapa bort del av barken med kniv, då dör de.

Eller klipp några till bonsai; våra 12 år gamla aspar är bara ca 40 cm.
Eller varför inte formklippa någon asp till boll?
Sly ska man vara rädd om... om man har ett torrt ställe, där man vill ha något grönt.

Jag ringbarkade ett 20-tal aspar när vi flyttade in 1985. Det gick inte gå i vår skog, för aspdjungeln. Året efter ringbarkning började de stora asparna (20cm stam) skjuta rotskott i massor. Huvudträdet dog efter 3 år, men rotskotten jobbade jag väl i 5-6 år ytterligare med.
Nu har jag lärt mig, att man ska försöka dra loss rot- och stubbskotten, för då blir det inte samma tillväxtanvisning. Alltså inte 3-5 nya skott för varje man tar bort...
Fast då måste man ta dom medan dom är tunna. Sen blir det svårt. Var 14-e dag hela våren och sommaren, alltså.

Förresten är det samma sak med vattenskott på fruktträd. Det bästa är att DRA lös dom under sommaren.

vickeva:
Aspar under uteplats måste vara ett elände. Kanske det går kapa rötterna utanför uteplatsen och se till att det är mörkt under den?

"Aspar under uteplats måste vara ett elände."

Söker sej rötterna mot huset, där det är torrt och eländigt?
Rötterna söker sej väl mot näring och vatten?

Skogsbranschen i Finland testar nu purpurskinn, en svamp som naturligt finns i vår natur, för att bekämpa sly (både asp och björk). Svampen angriper lövträd. Den är ofarlig för människor, djur och natur. Svampen behöver en färsk snittyta eller en barkskada för att kunna angripa ett träd. Förutom att den genom att hindra vattenupptagning kraftigt minskar slyuppkomsten, växer också det sly som tar sig upp långsammare. Det är ingen ny grej, i Kanada har den använts sedan mitten av 1980-talet, effektiviteten varierar mellan 70 och 100 procent. Så kanske svampmedlet finns att köpa i Sverige också?

Micke

Hur skulle det fungera praktiskt? Om varje träd/buske/sly måste rispas/skadas innan man sprider svampsorer så kommer det knappast vara lönsamt för skogsbruket.

Grannen har en asp som står 5-6 meter från mammas altan, så vad jag kan förstå så söker sig rötterna mot huset. Men där mamma bor är det inte så torrt någonstans, grundvattnet är inte långt ner.. Och där under är det svårt att klippa bonsai Ringbarka grannens asp är det väl inte tal om heller..

Svårt att krypa in under altanen var 14:e dag hela sommaren...

Kapa rötterna är ju en idé. Låter som lite tufft grävande, men det kanske det är värt. Vi har funderat på att försöka lägga ut en pressenning eller nåt, men jag vet inte om det skulle funka heller.

Att försöka rycka bort skotten är meningslöst om rötterna är kvar, det slår upp igen eftersom ursprungsstammen står kvar. Aspar har ofta ett enomt ytligt rotsystem. Jag hade problem med att det slog upp aspsly i en gräsmatta av vildkaraktär. Det kvittade hur mycket jag klippte och ryckte, det var alltid mer asp än gräs.

Till slut började jag gräva bort asprötterna. Ett sånt nätverk!!!! Nu fattade jag varför gräset växte så dåligt, det fick helt enkelt inte plats. Jag slutade med det meningslösa grävandet och sprutade Roundup på slyet. Det var förra året. I år växte gräset fint med bara ett fåtal aspskott.

Fast att använda Roundup på ditt aspsly kanske innebär att huvudträdet dör för din granne. Att kapa rötterna vid tomtgränsen är kanske en lösning men en klart jobbig sån. I så fall, har du inte sett förr aspsly så får du se det då. I tusental.

""Grannen har en asp som står 5-6 meter från mammas altan, så vad jag kan förstå så söker sig rötterna mot huset. Men där mamma bor är det inte så torrt någonstans, grundvattnet är inte långt ner.. Och där under är det svårt att klippa bonsai Ringbarka grannens asp är det väl inte tal om heller.. "

Kanske aspslyn hos din mamma inte har nåt med grannen att göra?
Aspsly är ju vanligt och kan poppa upp lite överallt. Det är 'bara' att klippa bort.
Mina formklipta aspar har aldrig gett några rotskott.

Jo, du Kurt. Det finns en klurig gubbe i Finland som själv har byggt en röjsåg (klingan utbytt mot sågsvärd) som smetar svampextraktet på slystubbarna i samband med röjningen. I skogen kan man inte gå och smeta ut extraktet för hand eftersom det handlar om så stora ytor, men i en trädgård borde det ju kunna gå bra.

Micke

Kapa så mycket rötter man orkar och lägga tung pressenning under altanen är värt att testa. Fungerar inte det kan man kolla upp alternativen med svamp som dödar selektivt - dvs inte allt utan endast de aspar man vill ha bort.

Hej Eva,

Jag har sett detta i många sammanhang, särskilt om stamskott (alltså inte vattenskott på andra ställen) bland kommersiella fruktodlare. Men vitsen med det har ingen kunnat förklara: Varför skulle det vara bättre att rycka bort dem och skapa fnasiga tappar än att klippa bort dem?

Att man klipper stamskott på sommaren efter midsommar är däremot logiskt - all beskärning som görs intill stam och huvudgrenar är bra att göra då läkförmågan är som bäst, och då träden sporras som minst att skjuta nya skott.

Finessen med att rycka istället för att klippa är att det inte blir nya skott runt "rycket", som det blir runt "klippet".
Kursledaren visade en jättefin knyck, som ju givetvis är hopplös att beskriva, uppifrån och ner, liksom, med en viss speciell snärt. Den var lätt att lära sig, och sedan gick det lätt att få loss skott som var upp till centimetern grova. Just uppifrån och ner var visst det första och viktigaste, och ju mjukare skott, desto lättare att få snygg yta. Så tidigt som möjligt alltså.
Det gav ingen fransig kant, utan ett litet sår, mindre än om man klippt! Årsskott kan man ju också ta tidigare än midsommar utan att skada trädet.

Tack Eva, det är samma som vissa kommersiella äppelodlare använder, men de rycker för att det är snabbare än att klippa.

Att det skulle bildas färre nya skott efter ryckning än klippning tror jag inte på. Att trädet skjuter epicormiska skott har inte med snittytan på förlorade skott att göra.

Snubblade på ett tips för folk som har problem med rotskott från asp: i en artikel i Skogsland tipsas om att man ska kapa stora aspar (mellan 10 och 40 centimeter grova) vid brösthöjd. Vad händer sedan? Jo, när stubben lämnas dryga metern hög finns en del av växtkraften kvar. Trädet uppfattar inte lika tydligt, som när stubben görs kort, att det inte finns någon krona som behöver näring. Rötterna fortsätter därför att pumpa näring upp i stubben så att de till slut knäcker sig själva. Fast har man många aspar man vill bli av med är det kanske inte så trevligt att tomten ser ut som en samling med totempålar i några års tid...

Micke

Ska läsa den artikeln, tack Micke! Jag tror dock att de flesta är eniga om att ringbarkning är mer effektivt. Trädet använder all reservenergi åt lövsprickning men näringstillförseln från kronan till roten är bruten, och rötterna dör därmed.

Estetiskt kan det vara mer tilltalande också - trädet ser friskt ut till dess det dör. Läser man om det anatomiskt är det en grym metod, som om man är lite drastisk skulle kunna jämföras med militära tankar kring trampminor: En stympad, skadad soldat som bärs bort orsakar mer manfall hos fienden än en som dör, som lämnas på fältet.

Men som sagt är ringbarkning effektivt om man vill minska trädbeståndet på rotskottsbildande träd och buskar.

Tack för tipset, men det är grannens asp...

Där har du en poäng Cilla, men i Skogsland tänker de i lite större cirklar så att säga (skogsbruk). Metoden med långa stubbar är till för den late (som inte orkar ringbarka aspen och som inte störs av totempålar) eller för den som fler aspar än den orkar ta livet av. Metoden är intressant eftersom den bygger på gammal kunskap som av en tillfällighet fått ny aktualitet. Dessutom är den miljövänlig - kräver inget gift och befrämjar dessutom biodiversiteten - döende och döda trädstammar är bra för sånt - i likhet med ringbarkningen förstås, men den kan alltså vara rätt arbetsdryg...

Micke

PS. Vickeva, kan du inte säga till grannen att "Oj, jag råkade snubbla lite med motorsågen..."?

Japp, döende och dött virke är mycket viktigt, det är det som mängder av insekter lever av.

Långa stubbar som lämnas i många år är helt klart bättre för mångfalden än fällningar där man rensar på en gång. Kan man ha några döende stubbar eller liggande stockar någonstans i trädgården är det bra!

Döende rötter är dessutom bland det bästa som nya vedartade växter kan få i jorden. Idag planerar man ofta stadsträd direkt där de gamla träden stod, i stubbarna. Det unga trädets rötter slingrar sig runt de gamla som om de väntar på att där få syre och näring!

Enda nackdelen med "stubbplantering" är om jorden är trött och inte kan tillföras nytt. Då kan ett ungt träd få sämre förutsättningar än om det kom en bra bit från det nedtagna trädet.