Har letat och sökt över allt men hittar ingen fakta om rasen papillon.
Så jag undrar om någon här kanske vet något.
Jag undrar: hur är dom mot främande människor och okända hundar?
Hur är dom innomhus, lugna eller energiknippe? (om man inte trissar upp dom vill säga).
Ja rent allmänt hur är en papillon?
Finns ju inga fakta böcker om den rasen på svenska.

Enligt min hundbok är Papillon en enmanshund som är lite avoga mot besökare, men sånt kanske man kan träna till viss del. Hur hundar beter sig mot andra hundar är ju ofta en förarfråga: jag som hundförare ska ju ha koll på min hund och tala om vad hunden får göra och inte.

Den kräver inte så mycket motion, men är samtidig outtröttlig. Daglig skötsel av pälsen är nödvändig.

Den är tillgiven, livlig, spänstig, uthållig och trivs i vilket klimat som helst. Bra familjehund, men har viss avoghet mot besökare som sagt eftersom den har en tendens att kräva ägarens hela uppmärksamhet.

I stora drag vad som står i min bok... Jag kan skriva av hela stycket om du vill.

Ytterligare en liten kommentar. Det är en stor hund i en liten kropp, i alla fall om den själv får bestämma!

Ja tack om det inte är för mycket besvär att skriva av hela stycket så skulle jag bli glad. Vad heter den boken du har och är den på svenska?

Det är en gammal hundbok som heter "Våra hundar" av Johan Palmer.

"Papillonen är en dvärgspaniel som fått sitt namn från det franska ordet för "fjäril". Rasen kallas ofta fjärilshund pga dess öron, som påminner om en fjärils vingar. Phalène är identisk förutom öronställningen. Öronen bärs nedhängande som en nattsländas ihopfällda vingar och denna variant kallas "nattfjäril".
Papillonen är en tillgiven, livlig liten hund. Den är spänstig, valpar lätt, uthållig på promenader och kan trivas i vilka klimat som helst. Dess attraktiva uppenbarelse och vänliga sätt gör den till en idealisk familjehund. Men som många dvärghundar har den en tendens att kräva ägarens hela uppmärksamhet och kan visa stor förtrytelse när besökare inkkräktar på dess revir.

Storlek:
Den idealiska mankhöjden är max 28 cm. Den fullpälsade hunden förefaller att vara rektangulär istället för kvadratisk.

Motion:
Lik en hel rad andra dvärgraser har papillonen inga problem att följa sin ägare på vilken slags promenad denne än kan tänkas göra. Den kan också vara helt tillfreds med bara en promenad runt i parken. En sak är säker: man kan inte trötta ut en papillon!!

Pälsvård:
Daglig skötsel av pälsen är nödvändig för att hålla den här rasen i god kondition.

Utfodring:
utrodringen kan lämpligen bestå av ett fullfoder, som man ger i den mängd som anges på förpackningen.

Historik:
Det finns anledninga att tro att papillonen är en ättling till den spanska dvärgspanieln. Den utsökta lilla papillonen har förevigats genom många målningar, inklusive berömda målningar av Rubens och van Dyck. Phalène eller den kontinetala dvärgspanieln, är identiska utom vad gäller öronen som bärs nedhängande. I Amerika och England dömdes de som en coh samma ras med nästan identiska standards. Exemplar över 30 cm kan inte ställas ut i Amerika. FCI har nu separerat raserna och de döms och registreras som två skilda raser."

Fördelar:
Tillgiven
Bra storlek
Bra familjehund
Kan gå mkt långt i lydnadsprov
Vanligen frisk och oöm

Att beakta:
Avoghet mot besökare
Typisk enmanshund

När jag växte upp kallade vi Papillons för Finne-hund, för det var bara de finska familjerna som hade såna.... Undrar varför?

Svenska kennelklubben, rasstandard för Papillon.

http://kennet.skk.se/rasinfo/pdf/FCI77.pdf

Håller inte riktig med om att det är en enmanshund men det kanske finns sådana exemplar också.
De Papillons jag känner är inte heller särskilt avoga mot besökare, jag tror det hänger mycket på hur man socialiserar hunden.
Inte heller krävs daglig pälsvård men det underlättar givetvis.

Det var inte lite att skriva ner, så så hemskt mycket!

Vassego! Jag skriver snabbt Hoppas du fick nån hjälp av det här...

Jag vet inget om rasen egentligen, tycker bättre om stora hundar. Men jag måste bara säga att de som jag har träffat har varit underbart trevliga hundar! Jag har jobbat på djurklinik och de papillon som jag träffade där var alltid stabila, lugna och vänliga. Den ene stackaren som vi "plågade" så mycket, han var lika vänlig varje gång (han var där i några dagar), även om han nog förstod att det var dags för den obehagliga/smärtsamma behandlingen igen. Jag bli fortfarande rörd när jag tänker på den hunden. Så särskilt avvisande mot främlingar tycker jag inte de verkar vara.

Jag älskar dessa hundar..
Känner inte heller igen att de skulle vara avoga mot främlingar, det är inte de jag känner.
Väldigt lätta att ha o göra med, mycket lättlärda och älskvärda, går jättebra ihop med både andra hundar och andra djur.
Men jag tror väl att det är lite vad man gör en hund till också hur de blir.
Vet inte riktigt vad som menas med enmanshund, men är inte alla hundar det egentligen?

Här är lite mer info om papillon. Från hemsidan Liten hund. se. Papillon

Att den skulle vara svog mot främlingar handlar nog mest om att den vaktar matte/husse.

Jag har haft en papillonhane och han var inte ett dugg avog mot främlingar. Inte mot andra hundar heller. När vi var ute och mötte en hund skulle han genast hälsa, hur glad som helst - spelade ingen roll vilken storlek den andra hade. Såg rätt komiskt ut när han skulle nosa-i-baken-hälsa på sin kompis collien. Första gången blev collien helt perplex...ingen småhundsägare hade vågat låta sin hund hälsa på honom förut.

Jag lånade en bok på biblioteket när jag skulle skaffa hund. Den är gammal men kanske kan du hitta något matnyttigt i den:
Tamm, Suzanne, Papillon och Phalène, ICA-förlaget AB, Västerås, 1978


Annars kan du säkert vända dig till Papillonringen

Javisst fick jag det , det förklarar en hel del om hennes beteende. och jag har alltid önskat mig en tillgiven enmanshund och se, nu har jag en.




Nej hundar är ju flockdjur, så det är inte alla som är enmanshundar.