Som jag skrivit om några gånger försöker jag restaurera en igenvuxen hagmark och äng.
Det stora problemet har varit att näringshalterna är så höga att tillväxten blir extremt frodig (över meterhögt gräs på ängen t.ex., och bitvis har älggräs trängt undan alla andra växter).

Jag har förut letat efter metoder att bli av med framförallt nitraten i marken, för att ge mindre konkurrensstarka ängsväxter en chans, men de enda tips jag kunnat hitta har varit att slå ängen och avlägsna höet i flera år - eller helt byta ut jorden.

Men, nu hittade jag detta:
http://www.csu.edu.au/herbarium/woodlandwe...ation/sugar.htm

De använder vårbränning för att bli av med ogräset, och socker för att bli av med nitraten. Kolhydrat, som t.ex. socker, är mat åt denitrifieringsbakterier som gör om nitrat till kvävgas som försvinner ut i luften.

Jag vet inte om det är andra här som också försöker restaurera mark, men tänkte i alla fall tipsa om detta.

Vårbränning kommer jag inte att bekymra mig med, men jag kommer nu att göra så att jag märker upp försöksrutor där jag kommer att kalka (ökar också kväveförlusterna), och sockra. Något halvkilo per kvadratmeter blir det nog inte, jag tror det är alldeles för mycket och jag hoppas det räcker med två kilo per hundra kvadrat.

Hej!
Intressant artikel. Frågan är om nitratet verkligen försvinner eller om det binds i mikroorganismer. I så fall frigörs nitratet igen. Australiens natur är anpassad till regelbundna bränder så det är naturligt att inhemska arter gynnas av bränderna. Det vanliga sättet att restaurera är ju annars att slå gräset och att ha betesdjur. Det bästa är att ha lite för många djur så att de gnager ner ogräset rejält. Jag har aldrig provat att mata mina djur med älggräs så jag vet inte om bete hjälper.
MVH
Jan Lindgren

Jag hade nog iofs bränt åtminstone delar av marken. Bränning är bra om det finns gammal förna kvar och tar ganska mycket kväve från marken.

Nitraten avgår som kvävgas, om jag förstår saken rätt, men ny nitrat från regn och kvävefixerande bakterier gör att effekten av socker eller annan kolkälla tydligen varar i bara cirka tre månader.

Bränning är definitivt väldigt bra för att bli av med tjock förna, fast läget gör att jag helst låter bli - vill helst inte bränna ner nån skog eller hus. Har bränt några små plättar på försök bara.
Enligt den här studien minskar bränning antalet plantor per kvadratmeter, medan kolkälla minskar tillväxten per planta, och författarna spekulerar i att det kan vara effektivt att både bränna och sprida kolkälla.

Hittade en senare och mer vetenskaplig version av deras artikel:
http://www.csu.edu.au/herbarium/FullText/P...005%20sugar.pdf

har en halvvild spekulationsidé..
om man slår av gräset och bränner förnan innan den börjar brytas ner, då borde ju kvävet i bladmassan hamna någon annanstans..
visst det är inte det mest miljövänliga alternativet..

många örter brukar ju gynnas av att man bränner..

Vi har ju många ggr här konstaterat att tillförsel av kol (t ex i form av flis), minskar den tillgängliga mängden kväve.

Hej!
Koltillskott av exempelvis flis minskar inte kvävemängden mer än tillfälligt. Så fort kolföreningarna är nedbrutna så dör mikroorganismerna och kvävet frigörs igen. Sker någon annan process när man tillsätter socker?
MVH
Jan Lindgren

Det är antagligen samma process, men såvitt jag förstår så används kolet till denitrifiering, dvs omvandling av nitrat till kvävgas, och den borde permanent försvinna till atmosfären.

Det vore intressant att se hur snabbt nitraten kommer tillbaks - om det är pga att nitraten bara är bunden i bakterie-biomassa och frigörs när bakterierna dör, eller pga att det hela tiden kommer in en konstant mängd nitrat via nitrifieranda bakterier och regn.

Hej!
Är inte denitrifiering huvudsakligen en anaerob process. I så fall fungerar det inte i den aeroba miljö som finns i förnalagret.

Jag tror att betesdjur är det enklaste sättet att få bort kväve. Förutsättningen är att det inte finns en massa fabaceae och alnus i ängen. Det avgår mycket kväve från naturgödsel. Det bör ganska snabbt minska kvävehalten i jorden. Det effektivaste betesdjuren är lamor och alpackor. De sprider inte gödseln överallt som andra djur gör utan har toaletter. Sedan är det bara att gå in med skottkärran och ta hand om den näringsrika gödseln. På toaletterna blir urinen kvar så där kommer alla extremt kvävegynnade växter att finnas kvar.

Det går att mekanskt ta bort det översta näringsrika lagret. Fröbanken försvinner samtidigt men gör man det punktvis så bör det ge effekt. Vissa orkidéer är snabba att invadera skadad mark om miljön är rätt.

Min son och svärdotter har ett hus intill Askängen i Kisa. Ett litet naturskyddat område som slås både med maskin och lie. Träden hamlas och efter slåttern så säpps det in betesdjur. Delar av ängen är näringsrika vilket innebär att variationen bland växterna är stor och insektslivet rikt. Efter att ha tittat på den ängen i många år så tror jag inte att man behöver vara alltför orolig av för hög näringshalt bara man håller efter den kraftigaste vegetationen.

Hoppas att du fortsätter att rapportera från ditt projekt. Det ger mycket värdefull kunskap.
MVH
Jan Lindgren

Jag hade en blomsteräng som granne i många år. Ägaren slog hö varje år men tillförde aldrig något. Där växte mängder av olika blommor. Sedan blev det betesmark åt hästar. Marken är numera mycket kväverik, det växer tjockt med gräs och knappt inga blommor längre. Om det ska vara betande djur så får det nog vara lamor då som har sin toalett på ett ställe bara. Betande djur som sprider gödslen påverkar växtligheten väldigt mycket då det blir så mycket kväve.

Hej!
Betande djur kan inte tillföra kväve om de inte utfodras i hagen. Ett djur kan aldrig generera mer kväve än det de äter.
MVH
Jan Lindgren

Man ansåg förut att denitrifiering bara kunde ske i miljöer med reducerad men inte noll syre, men det har visat sig att om "råvarorna" finns kan denitrifiering försiggå i hög hastighet även i aerob miljö. Frågan är väl också hur aerobt det egentligen är om man vattnar ned sockret i marken.


Det är nog sant men tyvärr inte ett alternativ.

Thank you for nice information
https://uhamka.ac.id
https://journal.uhamka.ac.id
https://pn.uhamka.ac.id

Spelar det inte roll vilka betesdjur som finns på marken, kor eller hästar ? Om man utgår från gödseln, så skall hästgödsel innehålla mer nitrat än kogödsel.