Första året hade den svartfläcksjuka och jag var sugen på att slänga den. Men jag hade ju nästan inga blommor eller rosor, så jag grävde bara upp den och flyttade den en liten bit, brydde mig inte om att vattna särskilt mycket. Efter någon månad kom jag på att den fortfarande stod i vägen, så jag grävde upp den igen och flyttade den en liten bit till en ny tillfällig plats. Brydde mig fortfarande inte särskilt om vattningen och gav den knappt någon ny jord heller, utan grävde bara ner den i sandjorden.
Nu är vi inne på vår tredje sommar tillsammans, i år klippte jag inte ner den heller, vilket jag gjorde andra året för att slippa svartfläcksjuka. Den har inte fått gödsel som de andra rosorna. Jag krusar inte med aska och bananskal som jag gör med de andra rosorna. Ändå är den så här fin nu:





Den verkar alltså ganska stryktålig och inte särskilt kräsen. Jag har inte vattnat den en enda gång. Jag vet att Nina Weibull är ganska vanlig, kan det vara den? Den doftar bara svagt. Eftersom den är så duktig funderar jag nu på att behålla den. Fast den står fortfarande på fel ställe...