Jag har artros i min högra höft. Det är nu 6-7 år sen jag röntgade den och det visade sig att det var atros i den. Då fick jag ett program av sjukgymnasten som jag sedan gjorde och höften blev riktigt bra. Nu har höften börjat att värka sååå på nätterna så jag inte kan sova. Jag ska ta kontakt med min läkare i augusti (han har semester nu) och få höften röntgad igen. Så får vi se hur det blir.

Är det fler som har höftatros? Har ni några tips på hur man kan underlätta det? Jag har testat att äta atrox eller vad det heter. Det hjälpte inte....

Usch vad trist!

Jag har inte höftartros, bara knäartros, och jag tycker att Artroxen hjälper lindrigt iallafall om man tar dubbeldos. Oftast förvisso kombination med Diklofenak, eftersom jag äter det för andra delar av kroppen.

Vad finns annat att göra, finns någon operation som kan hjälpa dig?

Jag ska prata med läkaren och se hur vi går vidare. Operation är väl det som gäller till slut men man brukar ju inte vilja göra det för tidigt eftersom det inte håller mer än en viss tid .....och sen måste det göras om igen.

Är det vid en sådan operation som de sätter in nya höftkulor (eller vad det nu heter)? Min svärmor har bytt båda och blev jättebra efteråt. Hoppas att du får hjälp så snabbt det bara går!
Är det offentliga vården som har hand om dig eller har du privat vårdförsäkring? Vi har det via jobbet (på nya sjukdomar bara tyvärr, men knät godkände de), och det var väldans vad kvickt jag fick hjälp.

Åh så jobbigt för dig Irene.
Sänder en tröstekram.

för kramar!

Det är den offentliga vården som har hand om mig. Idag har jag haft värk i höften även på dagen så jag ska ta och ringa vårdcentralen imorgon och prata med dom!

Jag vet inte om det är artros jag har för jag får ingen hjälp av vården. Jag lyckades tjata mej till en röntgen av höfterna förra året och efter ett långt tag fick jag ett brev från stafettläkaren på vårdcentralen att jag hade "diskreta förändringar i brosket" (vilken brosk, var?) och att annan behandling än värktabletter inte var aktuell för tillfället.

Jag har ont i perioder och då värker det mycket, särskilt på natten, liksom inne i höften där man inte kommer åt att massera. Nu har jag inte haft ont på nästan ett år så jag har släppt det lite. Däremot så kan höften liksom "låsa" sig om jag har suttit/legat ned ett tag så att jag måste resa mej jättesakta för att höften ska fungera igen. Känner mej som 80 fast jag inte ens är hälften...

En sjukgymnast har för länge sedan visat mej en rörelse som jag tyckte hjälpte lite. Man ligger på rygg med böjda knän. Sedan låter man båda knäna falla åt ena sidan utan att lyfta axlarna från underlaget. Sedan böjer man höfterna åt andra sidan så att knäna kommer ner till golvet. Så ligger man så och vaggar knäna fram och tillbaka en stund. Jag tycker även det kan kännas skönt att stretcha ut höften ordentligt genom att ligga på rygg med böjda knän och sedan lyfta hela bäckenet upp i luften så högt man kan. Man kan även ligga på kanten av ett bord och låta benet hänga utanför så att höften sträcker ut.

Jag vet inte om det var till någon hjälp men jag lider verkligen med dej, det finns inget mer enegikrävande än att ha värk.

Hoppas du får hjälp idag Irene!

Och visst känns det ibland att man blir misstrodd när man har värk och är för ung för att "egentligen" ha artros? Särskilt för dig Ulrica, som är ännu yngre, kan jag tänka!
Jag hade nog aldrig fått min magnetröntgen om jag inte fått gjort det privat. För ingen har trott på mig förrän det blev bevisat, knappt vänner och släkt heller.

Så tråkigt Irene att du skall ha så ont! Du behöver ju vara alert nu så du håller dej på samma våglängd som Milla!
Hoppas att du kan få hjälp snabbt!

för kramar!

Ja höften har nog förvärras av att vi skaffat Milla. Men jag skulle inte vilja vara utan henne Det är bara att ibland blir man så trött på att ha värk. Tycker att det skulle räcka med ryggvärken jag redan har. Men men...inget att göra.....Nu har jag i alla fall fått en läkartid på tisdag så får vi se vad som händer!

Oj tisdag, det är ju flera dagar dit, nästan en vecka!

Hur går det för dig Irene?

Håller tummarna för dig Irene att du får en kunnig och bra läkare på tisdag som förstår dig och tar det på allvar . Tycker så synd om dig ...det räcker verkligen med den smärta som du annars ständigt har i ryggen.

Skickar dig en riktigt stor tröstekram Irene L:

Jag känner verkligen med dig. Är själv drabbad av atros i fingrar, fötter och knän och nu under sommaren har även höften börjat bråka ordentligt.
Har flera år gått på vattengympa i varmvattenbassäng och det lindrar helt klart min värk. Har varit uppsatt för knäoperation men vill nog vänta lite. Stortån är stelopererad och det funkar väldigt bra.

Jag tror att vi artrospatienter ska träna lite lagom och inte gå allför långa sträckor utan flera och kortare.
Simma och cykla är också jättebra. Även skorna gör sitt till. Jag fick rullsulor utskrivna av min ortoped.
Sulorna monteras in i kraftig sko eller gympasko. Försök få ett sådant recept för även höften mår bättre av att gå med sådana.

Vi har flera bekanta som opererat in en ny ledkula och som mår som fisken i vattnet, En av dem vandrar just nu Braziliens regnskog!!!!

Lycka Till Irene

Troligtvis är det det jag har ,det kan gå veckor innan jag känner något men så fort jag "Bär mig dumt åt "tex att sitta på huk i grönsakslandet och rensa ja då är det kört ,så fort man ställer sig upp snabbt och vänder sig så är det som om man hade glasbitar i höfften likaså om man sover på för hårt underlag så går man och haltar i flera dagar efter,jag har inte röntkat min höft men man har sina aningar eftersom jag har Atros i nacken och den är röntkad liksom axlar.Har ju jobbat som frisör i över 30 år så en del yrkeskador har man väl.Vad jag lärt mig är att det är viktigt att dokumentera dom hos en läkare för eventuell sjukpension,nu har jag ingen sådan utan kämpar på ändå,men som sakt det är viktigt att det kommer in i journalerna.Kan säga att när jag har ont så har jag jäkligt ont.

Artros här med. Än så länge är det inte så väldigt besvärligt i höfterna (dom började bråka i höstas), men jag vet ju vad jag har att vänta... Har artrosen i generna, sas (från både mor o far). Det började så smått i 4 av fingrarna när jag var 34. Antiinflammatoriska läkemedel fick min magkatarr att flamma upp så häftigt (reflux + kramp i matstrupen) att läkarna nekat mig använda sådana. För tillfället tar jag ändå Ibumetin när artrosen är inne i ett skov - det lindrar en aning iaf!

Jag kan inte äta några som helst antiinflamatoriska tabletter eftersom jag är "magsårsmänniska och har magmunsbråck plus nersat mag och tarmfunktion,här är Alvedon min räddare från värk,och det fungerar väldigt bra.

Det är inte rättvist Irene ! När man redan har så ont som du har, då ska man inte behöva bli drabbad med med en massa " extra smärtor" . Hoppas du får den hjälp du behöver

Ja jag vet precis vad du menar Irene L. Har själv artros i min högra höft som är framkallad av min reumatism.
Det som hjälper bäst för mig när jag har riktigt ont är min TENS apparat, har fått en till låns via min sjukgymnast och den är helt underbar vid sådana stunder men tyvärr fungerar ju inte tens behandling för alla.
Sen så är värme väldigt gott, dom få gånger jag har fått sådär jätteont innan jag fick min tens apparat så var det varmvattenflaskor, blötlagda handdukar värmda i micron, tigerbalsam och massage. Och så klart värktabletter, även fast jag försöker låta bli att äta mer än min dagliga dos. Men värken är ju egentligen inte det värsta tycker jag utan frustrationen att inte kunna röra mig som jag borde, Vid 26 borde man ju kunna vara ganska aktiv
Hoppas verkligen att dom ger dig något för värken eller remitterar dig till en sjukgymnast eller ja vad som helst som underlättar för dig. Om du inte har testat TENS så fråga läkaren om det, det kan ju kanske hjälpa och det är helt biverkningsfritt

Jag har denna artros o ibland måste jag gå m käpp.
När jag är ute m mina väninnor försöker jag utan käpp--men; se´n
blir värken värre!
Värst är nätterna; går endast att ligga på rygg--annars börjar det värka efter en stund!
Nu har jag --enligt läkare--att välja på att operera mej-eller gå med krycka...