Tidigt i våras sköt sparrisen skott som vi åt. Sen var det stopp men nu börjar den skjuta skott igen. vad kan det bero på? kan man äta den?

jag tror att man ska vänta några år efter plantering tills att man skördar. fast jag är inte hundra

Ja om de är nyplanterade ska man vänta ett par år med att skörda. Sedan kan man skörda mycket försiktigt ett år; därefter skördar man fram till midsommar, därefter måste plantan få vila och växa till sig till en hög, ståtlig buske. Tar du bort alla skott dör den.

Inte förren år 4 eller så är rotsystemet tillräckligt stort för att plantan ska klara av att skördas från utan att må dåligt. Plockar man för tidigt får aldrig plantan chans att bygga upp något rotsyste att tala om och den kommer att föra en tynande tillvara och såsmåningom dör den ut ifall man fortsätter skörda trots att den är för liten.

Och nej man ska inte äta de skotten som kommer sen efter skörd dessa skott ska fotosyntesa och samla in näring till växten.

Det är alldeles normalt att sparrisen skjuter nya skott efter första skörden.
Dessa ska vara kvar,
annars blir skörden sämre eller uteblir nästa år.
De första 2-3 åren ska man inte skörda alls- (fast det är svårt att låta bli )
då behöver plantan samla på sig kraft.
Därefter skördar man ett par stänglar per planta och år.
Nya stänglar som kommer upp efter skörd ska man låta vara kvar och binda upp
så att de inte blåser omkull.
2-3 stänglar per planta är lagom antal att låta vara kvar, enligt egen erfarenhet.
Finns mycket info angående sparris. Detta är bara i stora drag.
Mvh: Helen

phu jag tror jag åker till affären istället.... fast vore ju kul att ha egna...

Fast när de har etablerat sig och är stora och fina är det nästan inget jobb alls, så det är värt insatsen!

Jag har en sparrisplanta (eller om det är flera?) som står i en igenvuxen del av trädgården (bor i ett gammalt sekelskifteshus). Skulle man kunna flytta den till köksträdgården? När gör man i så fall det? Och hur bör det se ut där man sätter den?

Ja, det funkar bra att flytta sparrisplator, och det är allra bäst på våren. Jorden bör idealt sett vara lätt, väl dränerad, gärna sandblandad och framför allt helt fri från rotogräs! Det sista är viktigt, men sandjord är inte nödvändigt. De kan trivas på lera också men sparrisarna kan bli lite tunnare. (Mina står på lera men är tumtjocka ändå.) Om du har stora plantor från början behöver du inte vänta så länge på skörd, men låt dem etablera sig ordentligt först i alla fall. Näring och vatten gillar de, förstås. Om du har både hon- och hanplantor kommer de att föröka sig. För skördens skull vill man ofta ha hanplantor; de ger lite mer skörd. Men jag tycker att det är roligt med småplantor! Honplantorna känner man igen på att de får röda bär.