Skulle egentligen fota en vallmo när jag fick syn på denna "geting" som satt på ett solrosblad. Jag trodde verkligen att det var en geting först, så bra är kopian gjord. En sån här har jag aldrig sett tidigare, är de sällsynta? I min bok heter de Aegeria, men man får inte så många träffar när man googlar på det. Aegeria apiformis som verkar vara vanligast är väl större. Är det samma som Sesia apiformis som finns i min bok? Jag är minst sagt förvirrad nu. Går den att artbestämma?



Efter ett tag började den vibrera med vingarna, jag minskade exponeringstiden allt mer men det är även rörelseoskärpa på bilderna tagna med 1/3200.

Häftigt!!!!
Sådan har jag aldrig sett.
Skall bli spännande att höra vad profsen säger om den

enligt wikipedia har den inget synonymt namn. I Insekter i Europa (Chinery M) heter den Sesia apiformis allmän poppelglasvinge. Häftiga djur jag har aldrig fått se någon själv någon gång

Vackra bilder som du har tagit.
Lite nyfiken är jag: VAD har du för kamera??? (som kan ta såna fantastiska närbilder?)

Men ... det här är inte poppelglasvinge! (sesia apiformis)

I alla fall ser inte mina ut såhär. En glasvinge är det i alla fall. Poppelglasvinge är en stor glasvinge, som en stor geting - fast det är en fjäril.

När den vibrerar med vingarna, försöker den få upp kroppstemperaturen så den kan flyga därifrån. Den är lite kylslagen med andra ord.
Nu vill jag att Gossen Ruda ska vakna.

Såhär ser mina ut.





Den är var skadad vid kläckningen och kunde inte flyga. Kroppen var helt sned. Annars är de inte så här tillmötesgående vid hantering.



Och här ser man tydligt att det är en fjäril.

Nej, det tror som sagt inte jag heller, den var stor som en liten geting bra.

Vi får vänta på Ruda ... Spännande är det i alla fall, jag är riktigt nyfiken!

Min kamera heter Canon Power Shot S2 IS. Närgränsen är 0cm, man kan ta skarpa bilder på undersidan av en skalbagge som kryper på linsen. Det är fantastiskt att kunna ta närbilder på kryp och lavar och små blommor, det hade jag drömt om i många år.

Jag googlade på Aegeria, det var då det började bli förvirrat. Min bok är tysk och jag vet inte vilka av arterna i den som finns i Sverige.

Tack Myosotis!
Nu har jag googlat lite på den. Vad bra att man kan välja mellan auto och manuell inställningar.
Uppfattade det som att den inte säljs längre i butik, men att det måste vara en väldigt omtyckt kamera då den säljs beg för flera tusen...

Ska kika vidare.

Det kan vara ett gammalt namn. Eller av en annan namngivare. Eller "nått" ... Namn ändras, och det ställer ibland till problem. Nog tycker jag att aegeria apiformis och sesia apiformis verkar vara samma.

Jag har haft den i tre år, det finns nyare upplagor. Den är nästan perfekt för mig. Att ha 48x zoom är inte alls dumt! Det blir dock väldigt grovkornigt när man zoomar för mycket. Man kan ställa in allting manuellt vilket passar mig utmärkt, men det finns även automatinställning. Den enda nackdelen är att sökaren är digital, jag tittar aldrig genom den för man ser inte ett smack. Normalt funkar det väldigt bra med den stora displayen, den är vridbar också, men ska man t.ex. fota flygande fåglar så får man bara sikta så gott man kan och ta kort på måfå, mot den ljusa himlen syns de varken på displayen eller i sökaren. Har nästan för mig att nyare varianter har optisk sökare?

Gääääsp. Rudan har vaknat i vassen nu, tänk på att jag har semester. Då gör jag allt utom att koppla av med fiske.

Beträffande latinska släktnamn på insekter är det ibland rena huggsexan. Varje person som skriver en ny bok försöker alltid byta namn på något djur eller flytta om dom mellan släktena. Nån gång lugnar det nog ner sig. Beträffande Poppelglasvingen så hette den tidigare Aegeria apiformis, numera är det Sesia. Från början var det Sphinx, dvs Linné inordnade glasvingarna bland svärmarna. Dessutom har familjen också bytt namn från Aegeriidae till Sesidae. Är inte säker på om släktskapet är helt utrett, har ett svagt minne att man räknar motten som närmsta släktingar.

Beträffande Myosotis´ fina bilder så visar dom en hane av Hallonglasvinge, Pennisetia hylaeiformis. Honan har samma kraftiga gula band på slutet av bakkroppen men saknar dom smala på basen. Som namnet antyder lever larven sina två år i roten på främst hallonbuskar, med förkärlek till dom odlade varianterna. Betraktas med en viss rätt som ett skadedjur. Går man i hallonplantage på sommaren och förhösten och slår på buskarna är det inte ovanligt att man skrämmer upp vuxna djur.

Alla glasvingar lever som larver inne i stammen på träd, buskar eller örter.

Go´morron Rudan! Skönt att se dig.

Hallonglasvinge! Såå vacker! Den får gärna bo i mina hallonbuskars rötter. (De kan slåss med mullsorkarna.)

Det finns förresten en glasvinge som är specialiserad på mistlar! Men den har jag inte sett.

Tack så mycket för svar!! Via googlande av det latinska namnet har jag nu även lyckats hitta den i min bok på det tyska namnet. I boken heter den Bembecia hylaeiformis och jag kände inte igen den på bilden. Bilderna på nätet är däremot mycket lika.
Den flög ju faktiskt och landade på hallonbuskarna när den väl hade blivit varm, den sitter på ett hallonblad på andra bilden. Men särskilt många kan de väl inte vara om man aldrig har sett dem tidigare? Nöjet att få se den är värt eventuella skador på hallonen.

Är du säker? Jag tycker det ser ut som en hona. Vilka band är det honan ska sakna, hängde inte riktigt med där? Men hannens antenner ser ut så här [attachment=39236:Penniset...M_nnchen.jpg] på en snodd bild från nätet, på min individ ser de ju ut så här:

[attachment=39238:F_hler.jpg]

Här är skillnaden väldigt tydlig (också en "lånad" bild):

[attachment=39237:Penniset..._Paarung.jpg]

Tycker det borde ha varit en hona då?

Hmmm, du kan ha rätt. Jag kanske inte skall bestämma fjärilar på bild när jag har migrän. Dessutom är tydligen plancherna i Fauna Entomolologica Scandinavika att lite på. Där visas helt klart hanen MED band på bakkroppsbasen och honan utan. Det står visserligen också att hanen har fjäderartade antenner men inte HUR mycket. På dina bilder syns också någon form av utskott på antennernas undersida så där blev jag lurad. Ibland måste man vända på insekten för att se sånt. Jag kollade också med min samling men där hade jag bara två honor, MED bakkroppsbasband, så där blev jag inte klokare. ARTEN är jag dock helt säker på.

Tillägg: Jo, banden. Dom tre kraftiga är på bakkroppsspetsen, dom andra närmare basen är smalare. Jag antog att dom var könsskiljande men så är tydligen inte vilket din sista bild visar..