försöker förstå hur våra vänner växterna egentligen fungerar. därav några frågor.

består transportsystemet, floem och xylem, av långa sammanhängande rör? eller är de kortare och sammanlänkade?

finns det ngn gräns där luftens rörelser övergår från nyttig till att hämma tillväxten, och vad händer i så fall?

förändras upptagna näringsämnen i bladets fotosyntes eller följer de med bara med ut till tillväxtpunkterna?

läste att en växt högsta del hormoniellt styr (begränsar) de andra tillväxtpunkterna. finns det andra delar som styr tillväxten?

vänligen
tummelisa

Fått svar på en av frågorna
Svarat av: Erling Ögren, Umeå Plant Science Centre den 2009-08-13

Luftrörelser är nödvändiga för att förse de fotosyntetiserande bladen med koldioxid. Luftens koncentration av koldioxid är så låg att koldioxiden inom några få minuter skulle ta slut runt bladen om inte frisk luft ständigt tillfördes. För växter är alltså frisk luft koldioxidrik och syrefattig luft - för oss och djuren är den syrerik och koldioxidfattig. Nu behövs det inga stora luftrörelser för att tillgodose koldioxidbehovet. Det räcker med den ganska svaga vertikala luftrörelsen som uppstår i vegetationen genom konvektion, dvs att uppvärmd luft stiger och ersätts av kallare och tyngre luft ovanifrån.

De starkare horisontella luftrörelserna, vindarna, är däremot i princip av ondo. Växter som växer helt skyddade från vind i odlingsrum växer snabbare på höjden än växter som böjs av vinden: de senare måste bygga en tjockare stam för att klara den mekaniska påfrestningen av böjningsrörelsen på bekostnad av höjdtillväxten. Men eftersom hårda vindar inte kan uteslutas i naturen är regelbunden exponering för vind ändå positiv eftersom växterna i tid hinner förbereda sig genom tillväxt.

Vind är också avkylande. Växter håller vanligtvis en temperatur som är högre än omgivande luft eftersom de absorberar solstrålning bättre än luft, men uppvärmningseffekten förloras vid stark vind. Den huvudsakliga orsaken till varför träd klarar sig så mycket sämre än marknära fjällväxter på fjället är att marknära växterna får erfara den fulla uppvärmningseffekten där vinden är svag närmast marken medan de uppstickande träden förlorar uppvärmningseffekten av den fulla avkylande effekten av vinden. Alla som varit på fjället eller stranden har upplevt detta: skillnaden i avkylning mellan att ligga ned och att stå upprätt.

Vind är också uttorkande, mest ett problem i torra trakter, men kan också bli ett problem för barrträden när vattnet fryser på vintern, särskilt i exponerade lägen. Stormar som river upp saltvatten är särskilt uttorkande.

Tyvärr finns det inga bra böcker på svenska i växtfysiologi (jag har ännu inte hittat någon iaf). Man kunde ju önska att studentlitteratur kunde ta fram en lättläst grundbok. annars får du googla på "plant physiology" eller "transport in plants" och se om du hittar något.

Jag vill minnas att floemet och xylemet består av celler med ganska varierande längd men de är förbundna med varandra och har förstärkta cellväggar så det är mer som "rör". Fotosyntesen kräver en del näringsämnen för att fungera det ingår bland annat magnesium och andra spårämnen i de aktiva molekylerna och i klorofyllet.

låter som bra uppslag. ska kolla dom.
och tack för kunskapen!


känner du till ngn informativ bok på engelska?

Jag hade Biology of plants på min utbildning som grundbok.

//Ciczi

av författaren Peter Raven, helt suverän grundbok i botanik. Priser från 500kr på bokus. Den är vanlig som kursbok och finns säkert att köpa som begagnad på tradera och andra sajter med.

Denna boken är kanske mer prisvärd om man inte vill ha ett helt lexikon http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=1842850482

hmmm, ja här fanns det ju ett och annat. skratt. här kan man ju snöa in ett tag..

lånat nämnda böcker och fördjupar mig på nätet. verkligen spännande.

fick ett till svar som jag lägger in:
Det går att genetiskt styra mängden tillväxthormon genom att ex mutera vissa gener i hormonbiosyntesen eller genom att överuttrycka dom i växterna. Detta kan leda till påverkan på växten både lokalt (ex kan skott- och rotmeristemet påverkas) och kan även öka eller minska den mängd hormon som transporteras till andra delar av växten. Jag antar att du med “tillväxtpunkter” menar meristem. Vissa hormoner (auxin och cytokinin) kan transporteras mellan skott och rot via floem, xylem eller specifik polär transport (bara auxin). Jag rekommenderar att du går vidare och läser på nätet om dessa ämnen, eftersom det finns mycket bra information, ex på sidan http://4e.plantphys.net/ (Plant Physiology online). Där finns utförlig information om de sex viktigaste grupperna av växthormoner (auxin, gibberelliner, cytokininer, abscissinsyra, brassinosteroider samt etylen), hur de syntetiseras, transporteras samt hur de påverkar växternas tillväxt och utveckling.

Svarat av:
Karin Ljung, Umeå Plant Science Centre

Annars finns den här boken som jag tycker är bra: http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/2474?artnr=32101.

Sedan har du en del länkar här som jag tyckte var ganska intressanta: http://www.hesi.nl/sweden/siglinde.htm.

nä, jag har bara tungviktare och tungvältrare på det himelskt ängelska språket. (jaa, jag vet. infyttad göteborgare. värsta sorten). skratt

hittade även en liten goding om ¨molecular biology¨ att grotta in sig i. det är väl för tur att mörkret coh pissvädret knackar på dörren. or not.

jag har nu läst denna svenska bok.
bra skriven och väl genomarbetad. den har gett sig i kast med att få med allt. blir därför för allmän för att ge mig ngt. nog bra för att sätta standard för den svenska terminologin.

Jag kommer inte ens ihåg vilken vi hade som kursbok när jag läste växtfysiologi, MEN om man letar upp hemsidor tillhörande Biolog-utbildningar vid något universitet/högskola borde man kunna hitta rekommenderad kurslitteratur, och ibland tom föreläsningsmaterial och liknande.

Intressana frågor - många gånger är man så upptagen med att odla växterna att man inte tänker på att det faktiskt pågår liknande molekylärbiologiska processer i växterna som i oss själva.....

precis.
just lånat en bok om mikrobiologi och en om molekylärbiologi. båda på svenska
får se om de kan ge lite svar på mina undringar. återkommer när jag plöjt dom

--------------------
inga deckare här inte