Grannen visade mig sitt Viktoriaträd igår och det var en sorglig syn. Bladen var silverfärgade och vissna. Det såg bedrövligt ut. Det började på ena sidan och hade nu spritt sig.

Är det någon som vet vad det kan vara och om det går att göra något åt det?

Låter tyvärr som någon slags silverglans och tyvärr finns det nog inget man kan göra.

Kopierat från Växteko:

"Silverglans (Chondrostéreum purpúreum, syn. Stéreum purpúreum) har fått sitt namn av att de sjuka träden uppvisar ett silver- eller blyglänsande bladverk. Samtliga blad kan vara glänsande, men vanligare är att endast en del av kronan eller vissa grenpartier visar symptom. I sjuka träd slår blad och blommor ut senare, antalet blommor blir färre, och fruktens kvalitet blir sämre. Efter hand dör grenar och slutligen hela trädet. Sedan trädet eller grenen dött, ibland redan dessförinnan, växer svampens fruktkroppar ut genom barken, mest basalt på trädet, eller från snittytor. Svampen är en basidiomycet, och fruktkropparna är broskartade, konsolformade, tillplattade, upp till flera centimeter stora, cirkulära eller oregelbundna till formen och ofta taktegellikt placerade. På ovansidan har de ett ljust, mjukt filtskikt; undersidans sporbildande hymenium är ljust rosa till purpur-violett (svenskt namn = purpurskinn), senare mera brunt. Basidiosporerna, som bildas på basidier med vardera fyra sterigmer, är hyalina, ovala, 5-10 x 3-5 µ (5-7 x 3- 4 µ). Sporuleringen är ofta mycket intensiv och kan återupptas även efter lång tids torka.

Svampen angriper kärn- och stenfruktträd, av de senare i synnerhet plommon, och kan även förekomma på röda vinbär, vissa lövträd m.fl. Den är vanlig som saprofyt eller halvparasit på döende eller dött trä.

Silverglanssvampen är en sårparasit och kan infektera snittytor och andra färska sår med sporer, mycelfragment eller saprofytiskt växande mycel t.ex. från rotrester. Också rotbryggor mellan sjuka och friska träd uppges kunna överföra sjukdomen. Svampen tränger först in i veden, som mörkfärgas. Den växer in i kärlen och sprider sig där vidare, mest uppåt. I kärlen utskiljes en gummiartad substans, som försvårar trädets vatten- och näringstransport. Ett toxin bildas också, vilket med saftströmmen förs uppåt och i bladen orsakar den nämnda silverglansen. Epidermisceller, först några stycken intill varandra, sedan allt fler, lossnar från underliggande palissadparenchym, och luft kommer in i hålrummen, varigenom det silvrigt glänsande utseendet uppstår.

Silverglansangrepp kan variera i frekvens från år till år. Särskilt svårartade kan de bli vid kylig och fuktig väderlek under våren och sommaren.

Vid angrepp av Chondrosteréum purpúreum måste angripna träd röjas och brännas. Träd med fruktkroppar får under inga förhållanden tillåtas stå kvar ens en kort tid. Träpålar, som också kan angripas och bli smitthärdar, bör vara noggrant impregnerade. Större sår, t.ex. efter beskärning, påkörning av redskap, gnagskador, frost m.m., bestrykes omedelbart med sårbehandlingsmedel. En kontaminerad mark kan saneras kemiskt eller med ånga.

Falsk eller oäkta silverglans ger symptom, som liknar angrepp av Chondrostéreum purpúreum, men de brukar vara övergående, och träden dör inte av sjukdomen. Epidermis lossnar inte från palissadvävnaden, men mellan de båda vävnaderna bildas små "suberinkuddar", som i större mängd ger den nämnda silverglanseffekten. Likaså brukar stora mängder kalciumoxalatkristaller ansamlas i skadade blad.

Orsaken till symptomen har hittills inte blivit tillfredsställande klarlagd. Möjligen ligger ämnesomsättningsstörningar eller näringsfel bakom.

Symptomen uppges mest förekomma på omympade eller starkt tillbakaskurna träd. Det faktum, att det också kan förekomma en dylik "fysiologisk" silverglans, gör det vanskligt att ställa rätt diagnos på silverglans överhuvudtaget, i varje fall i sjukdomens början. Den "äkta" silverglansens progressivitet torde emellertid snart avslöja den verkliga orsaken. "







Vet att Erlandsson berättade att hans träd fixat sig ganska bra efter att han tagit hem trichodermasvampar som han sedan satte i en låda i bikuporna så bina trampade i nyttosvamparna när de skille ut ur kuporna och sedan spred nyttosvampen till blommorna på våren. Kanske en inte helt lätt metod i en villaträdgård ifall man inte har egnade bin och kan få tag på nyttosvampar. I en villaträdgård är det nog oftast enklast att ta bort trädet.