I dag har jag fått ett förtvivlat besked ! min bästa vän mitt allt har fått tillbaks sin cancer !jag är i chock för jag trodde det var över eftersom det var fem år sedan hon fick cancer.Hur ska jag injuta mod i henne att kämpa en gång till mot cellgifter och strålning det här är så fruktansvärt så jag vet inte vad jag ska ta mig till därför att jag vet att någon sparkat undan benen på henne en gång till och nu ska hon kämpa livets kamp igen och jag kan inte göra något för att lindra hennes smärta mer än bara finas där och ge tröst.Gud va livet är orättvist !man undrar vad hon gjort som skulle förtjäna detta en gång till.´Hon ville att jag skulle ringa till henne i kväll ,gud ge mig styrka att ge henne styrka att slåss ännu en gång mot det svarta.I sådana här situationer inser man vad liten man är som människa.Jag är alldeles förkrossad, och jag vet att hon är värre därann.Hon är världens finaste människa med det största hjärta man kan ha

Usch så jobbigt för er båda med detta besked.
Du skriver en så viktig sak.......detta att finnas där för henne och ge tröst. Det är precis just det som är så viktigt för den som blivit sjuk.....att vännerna inte försvinner utan finns där när de som bäst behövs.
Jag tror att du kommer att bli ett fint stöd för din vän.

en tröstekram i all bedrövelse.

Livet är verkligen inte rättvist! Jag förstår att det måste vara otroligt jobbigt, en jätte jättestor KRAM till dig och din vän!

Du kommer att finnas där för din vän.

Lycka till i er gemensamma kamp mot den hemska sjukdomen...

Men åhhh så jobbigt! Det viktigaste som du skriver är att du finns där för henne. Det man kan tänka på när man har det väldigt jobbigt, vid sjukdom eller när man förlorat en nära så har man inte kraften att själv ringa till någon. Så då är det viktigt att du som vän tar kontakt med henne.
Skickar en styrkekram!

Å fy vad jobbigt Jag har tyvärr inga råd att säga mer än att finnas där och lyssna. Läkarvetenskapen kan ju rädda så otroligt många fler med cancer numera - att få återfall är ganska vanligt.

Kanske hjälpa henne att få remiss till Vidarkliniken för eftervård?

Tipsa om naturmedel som är anticancerogena?

Fråga vad hon önskar sig och skaffa det?

Styrkekram till dig och din vän!

Styrkekramar från mig också. Vet hur viktigt det är att någon finns när man behöver det.

Min sambo har gått igenom en hel del sista året och hans bästa arbetskamrat orkar inte komma och hälsa på tyvärr för han kan inte se honom sjuk och det känns jobbigt för mig. Min sambo säger inte så mycket om det han har ju mig men ändå. Som tur är finns några andra som ringer ibland och hör hur det är och en del av dem frågar även mig hur jag mår.

Försök att vara den vän som hon vill ha och orkar du inte ensam så kan du få stöttning också av anhörighetsgrupper m.m. även om du bara är en kompis och vän. Kolla upp vart du kan ringa när du känner det extra tungt och inte odlakompisarna räcker till.

Kram igen

Att du finns vid hennes sida kommer att ge henne kraft!

Det är verkligen äkta vänskap, man gråter, skrattar och sörjer tillsammans.

Styrkekram till er båda.

Jag ringde till henne för en timma sedan !jag började gråta jag med så vi grät tillsammans ,ja sa till henne att jag skulle ju ringa och ge dig styrka och så lipar jag,det gör inget sa hon och så grät vi,Ja sa att det här måste vi fixa finns inget annat senario ,men jag förstog också att hon måste landa först ,men va hemskt att känna hennes rädsla och förtvivlan och inte kunna göra något för att hon ska bli frisk .det gör så jäkla ont att bara stå bredvid och inte kunna avlasta hennes sjukdom och ångest.Ja sa att jag älskar henne och att jag alltid finns där när hon behöver.Jissa om hon har styrka !jag frågade om hon ville jag skulle komma ?ja men jag hämtar dig om du vill ?jag tror att där finns det kämparglöd.Men jag behöver också landa och skärpa mig för jag måste vara stark nu så jag kan göra henne stark så hon orkar igenom alla prövningar som kommer.Jag kan känna hennes familjs smärta,man kan ju bara tänka om det hade varit jag och min familj.Det är inte bara det att vi är vänner sedan födseln vi är släkt också.Min allra bästa vän oh vad det gör ont Innan hon la på luren sa hon:ta dig en stor Wiskey det ha jag gjort.tänk !hon förstog mitt upp i sin egen sorg att jag också hade det jobbigt Vilken vän

Nu har jag inte varit i den här situationen, men jag tänker så här. Man får gråta som vän. Man kan ändå vara ett stöd. Allra viktigast är nog bara att vara där, inte bli rädd eller dra sig undan. Delad sorg är hälften sorg som dom säger. Talar som sagt inte av erfarenhet, men det är så här jag spontant känner. Jag hoppas din vän ska klara sig igenom det här och att ni ska få vara vänner i många år till.

Bra att hon har kämpaglöd! Då finns det hopp.

Hålle med Rose, det viktiga just nu är inte att vara stark och dra henne vidare i kampen, just nu behöver hon någon som förstår precis vad hon känner, och någon hon kan gråta ihop med, stark kan du vara sedan, men just nu behöver hon ditt erkännande att det hon känner och går igenom är hemskt och jobbigt och att du vet precis vad hon går igenom just nu......
Styrkekram till dig och din väninna.....

Ja det är helt uteslutet ett liv utan henne det får bara inte hända,just nu känner jag hennes smärta så intensivt så det gör ont.Men jag måste vara där och ge henne någon slags styrka ,liksom jag måste va stark för hennes man.Det är hemskt vad man känner sig maktlös just nu.Ge mig och henne styrka !är vad man känner just nu.Det här kom som en chock,

Om du har möjlighet så lyssna på detta program på P 1. Här gäller det en kvinna som ringer som har en väninna som fått ALS. Men tankarna och funderingarna som du har stämmer så bra.
Du kan kanske få lite stöd.

P 1

Scrolla ner till "Vågar jag visa min sorg"

livet är skit hörrödu.

Jag vet hur du känner dig..
Just när man vågar hoppas då säger det PANG. Till sist så vågar man inte skratta.

Det finns inte så mycket att säga mer än att så länge hjärtat slår, finns det hopp.
Hoppet försvinner alltid sist.

Kämpa!!

Usch och fy Stor kram till dig med lite extra styrka i! Både till dig och din vän.

Livet är så hemskt orättvisst !min svägerska dog i bröstcanser när hon var 50 för 4 år sedan ,två av mina väninnors män har haft cancer en nyligen ,och så min älskade vän nu igen.lilla mamma !som du säger det finns alltid hopp,men just nu känns det tungt för det har spridit sig till ryggkotorna och levern,men som sakt hoppet är det sista som överge en.Tron kan försätta berg i rörelse.

Tack alla som gett mig stöd !det stärker mig så jag kan ge stöd åt min innerligt kära vän för hon behöver det mest

Man känner sig ganska otillräckligt ändå, denna vintern har jag fått erfara det själv med en egen nära och kär, förut har jag bara läst om det. Hur mycket man än gör och försöker vara ett stöd, så känns det inte som det är nog. Och ständigt denna oro, det tär.....

Har ingen tröst att ge dig men jag tänker på dig och din vän

Vad som plågar mig är att veta vad hon måste gå igenom igen ,hennes man ,barn och barnbarn,jag önskar jag kunde bära en del av det ,jag önskade att jag kunde trolla bort allt så att allt var som innan,som om det aldrig hänt.

Din vän är ju den hon är därför att hon haft det liv hon haft. Man kan önska bort smärta och sorg, men utan sina uppleveler vore hon ju inte densamma som den du känner nu. Den sjukdom hon har är ju ofta sådan att den kommer på visit ibland, det är hemskt men ni får vara vänner igenom det här och nästa kris och nästa. Det kommer alltid kriser i livet. Livet är inte att vara bara lycklig, livet är att uppskatta det som är bra när vi har det. Även i den här svåra stunden kommer det födas bra saker. Bra tankar, kanske familjen blir tätare. Kanske hennes barn lär sig en empati dom annars inte skulle gjort. Kanske dom värderar sin mor högre än dom annars skulle gjort.

Jag tycker ni ska skratta och gråta er igenom det här tillsammans. Självklart är det en chock för hennes närmaste lika väl som för henne själv. Men hon har er, vad lycklig hon är. Hon är inte ensam. Du har har en vän som hon. Helt underbart. Så många ensamma människor som det finns så blir jag så underbart glad av att läsa om en sådan varm vänskap.

Jag skickar dig tröstkramar och hoppas när du fått vila och smälta shocken lite, att du ska kunna se framåt igen.

Ja i mina ögon finns inget annat är att hon ska ta sig igenom det här med vår hjälp !ja vi har en underbar vänskap som blev starkare när hon för 7 år sedan då hon fick bröstcancer,men vi har alltid varit nära vänner sen vi var små,som jag skrev är vi ju släktingar också och har haft varan hela livet.Jag måste komma över chocken annars är jag inte till någon hjälp för henne.

fin styrka i vardagen och hos vänner/familj och i dig själv och ge till din vän.

Vilken empati det finns här tur ni finns !tack I morgon hoppas jag att jag har vänt chocken till styrka ,men just nu gör det så himmla ont och förtvivlan känns outhärdlig.men jag har varit med om det här förut så jag tror jag kan reda ut det och vara stark igen för hennes skull.Önskar bara att jag kund hade ett trollspö så jag kunde göra allt ogjort

Förstår så väl vad du går igenom nu. Har brorsa som just genomgått bland största canceroperationer man kan
Utgången är fortfarande oviss men han kämpar och vi lider och gläds med honom över varje litet bakslag/
framsteg.

Tänka positivt är alltid ett plus , tänka så hur ledsen vi än är.
Jag har två systrar som haft bröstcancer och två bröder med prostatacancer, cancer i matstrupen.
En av dem är nu friskskriven. :-)

En STOOOR tröste- och styrkekram till dig och din vän.

Olle

Många varma styrkekramar till dej och din älskade vän!
Du verkar vara en stark och varm person som kan vara till mycket hjälp i den här krisen, och det är ju hela familjen som är i kris.
Jag tror nog att din väninna är glad att ha en sådan vän som dej motti!
Lite kärlek och omtanke kan vara bästa medicinen ibland!

Jag har svårt för att sätta ord på vad jag känner när jag läser dina inlägg då det väcker så mycket minnen men jag är säker på att du har styrkan Motti. Det är när det verkligen behövs som man plockar fram den. Du kommer att se det när den värsta chocken lagt sig.
Tänker på dig.

Vad ska jag säga inte förväntade jag mig så mycket omtanke och stöd alla ni som brytt er har hjälpt mig igenom denna hemska kväll så jag kan vakna i morgon och vara starkare.Jag vet inte vad som väntar i morgon men vad jag vet är att många bryr sig det värmer så mycket så ni vet inte !ändå vi inte känner varan.Det bevisar vad jag sakt här innan !att det finns många fina människor här på Odla Nu tror jag att jag kan sova i natt för ni har bevisat att det finns innerlig värme och medmännsklighet här Och jag har nog styrkan att vara ett stöd för min vännina,det är hon som har det värst nu.

God Morgon Motti!
Jag hoppas att du kunnat sova lite i natt. Tänker på dig!

Tänker på dig Motti och hoppas att vi kan ge dig lite styrka

Godmorgon

När min son fick en livshotande sjukdom så mötte jag två olika reaktioner från vänner och bekanta. Antingen pratade man medicin och teknik på ett sakligt tekniskt sätt eller också sade man jaså jaha och inget mer och jag visste att de tänkte att det var kört. Jag var så ledsen och dörädd och hade önskat någon grät med mig istället. Det kanske var precis den reaktionen din vän behövde. Det är ju bra att stötta men också att kunna visa att man verkligen känner med personen.

Kan berätta att detta var flera år sedan och att sonen mår bra nu.

Vi är många här på forumet som tänker på dig och din vän.

Tänker på dig och din vän, Motti. Skickar styrkekramar till er bägge.
Bara att du finns till för din vän gör mycket, vet det av egen erfarenhet. För snart ett år sen var ju
jag i den situationen att varje litet samtal eller hälsning gjorde att jag orkade med min långa
sjukhusvistelse.
Riktiga vänner behöver inte säga så mycket, bara finnas till.

Sitter här själv med tårar i ögonen efter att ha läst igenom inläggen och precis som Solstorm skriver så kan man behöva någon som gråter med en och inte drar sig undan, inte försöker analysera och prata medicin och sånt. Det är i alla fall vad jag har saknat många gånger under den tiden jag har varit/är sjuk. Så gråt med henne, du är ändå ett stöd bara genom att vara där och visa att du inte drar dig undan för det är något som väldigt ofta händer när någon blir sjuk. Sjukdomar och kriser i livet visar vilka ens riktigt vänner är.

Kämpa på Motti!

Det är tungt och rent ut sakt för jävligt !Men hur har hon det ?ändu värre, hela hennes liv rasade i torsdags och nu ska hon ta sig ur det en gång till efter sju år, med cellgifter och allt ,sen ska hennes man rida igenom det plus hennes barn och barnbarn och så lilla jag,det är som de säger !när man drabbas av cancer så är det inte bara just den personen det drabbar ,utan all runt om kring barn släkt och vänner det är förödande om man inte bestämer sig för att va stark och tänka :det här ska vi klara av ta mig fan.Konstigt att man får så mycket stöd och värme av människor man aldrig möt Ibland behöver man också tala till människor man aldrig möt för att få en slags objektiv bedömning! som här i småprat Tänk att bara kunna logga in här och öppna sig och få så mycket tillbaks

Skickar en stooor styrkekram till dig och din vän!

Hoppas hon kan hålla modet uppe tillsammans med er vänner, familj, bekanta. Hon har ju helt klart en fantastisk vän i dig. Hur skall man göra i en sådan situation? Att hålla ihop o leva i nuet. Koppla bort alla måsten och planera och bara se till att man mår bra här o nu kanske...

Vet precis vad ni går igenom, min absolut bästa vän drabbades också och hon gick till slut bort.

http://www.odla.nu/forums/index.php?showto...2&hl=cancer

Vi kämpade först tillsammans med våra döttrars hjärntumörer, sen med deras seneffekter där hennes dotter blev synskadad. Dom överlevde båda.
Sen blev hon sjuk, fick sin dödsdom men levde länge på övertid, somnade till slut in för två år sen.

Mitt råd till dig är att försöka vara som vanligt, gör det ni brukar göra och se till att du finns där. Åk med henne på läkarbesök, var på sjh när hon är där. Gråt, svär och förbanna tillsammans, men skratta och gör kul saker också och glöm inte hennes anhöriga.
Hjälp till i vardagen för det är oftast den man inte orkar med. Diska, dammsug, baka, laga mat, handla..... överraska.... bara du vet hur guldkanten ska göras men var lyhörd för vad hon orkar. Saker kan göras på flera sätt.
Till slut håller jag tummar o stortår, hårt, för er båda.