Jag blir så nyfiken på anledningen till att snart varje svensson har ett behov av att blogga och lämna ut sitt liv på internet.
Själv skulle jag aldrig komma på tanken att göra det, men det skulle vara intressant att höra vilket behov bloggning fyller hos dig, om du bloggar.
Och vilka negativa erfarenheter har du av att blogga?

För att det är kul, och man får ju tänka lite på vad man skriver så inte okända kan spåra en, men att dom man pratar med i vanliga fall känner igen dig. Sen skriver man inte allt, o ibland är det skönt att få dela sina tankar och få gnälla av sig när man mår skit utan att bli avbruten.

Ja fast du har ju avslöjat dig här vem du är i och med artikeln du la ut härmodagen, den vägen kan vem som helst spåra dig. Tänkte nu på ditt "man får ju tänka lite på vad man skriver så inte okända kan spåra en".

Ja fast har man en sån sida som C har så är man känd iaf, och om man dessutom figurerar i 13 tidningar ute i landet så kom vi överens om att det gjorde varken från eller till.
Tänkte mera på sånt mer privat man kanske behöver "ventilera" man måste ju ändå anstränga sig lite för att få alla uppgifter. Och i bloggen står inga namn eller så. Här o på Dbd är vi ändå kända med våra namn sen lång tid tillbaka.

Jag har tänkt börja blogga, men mitt syfte är att visa det conservation arbete jag gör här på Nya zeeland. Allt från övervakning av fåglar, återskapande av förlorade naturmiljöer, städning, inventering av insekter, plantering av lokat inhemska växter och vad man kan göra själv för att bidra till en mer biologisk mångfald hemma i sin egen trädgård och runt omkring.

Ja, det undrar jag med ibland, varför jag gör det. Vid de tillfällena brukar jag ha ett blogguppehåll.



Men - att ha en blogg är lite som att ha en egen tidning och så finns det vissa människor som fastnar för det man skriver, liksom "prenumererar" och som kikar in mellan varven (eller för all del varje dag) för att kolla om man skrivit något nytt.
Famlij och grannar har mest behållning av att läsa vad man pysslar med bakom buskarna och övriga människor som inte känner en antar gillar att läsa de rena kåserierna, tankar om ditt och datt och världens jämna plågor. En del ramlar in på mina bloggar när de letar efter recept eller inspiration.

Klickar du på länken nedan kommer du till en karta hos Feedjit som visar från vilka platser och städer jag får besökare. Det visar inte hur återkommande besökarna är, men dem har jag koll på i huvudet. Jag tror att den här kartan kan ge dig ett hum om varför jag bloggar. Jag älskar att skriva saker och det finns människor över hela skandinavien som läser det jag skriver och de triggar mig att skriva bättre och mer innehållsrika kåserier.
Att jag sedan inte alltid orkar leva upp till mina egna krav är en annan del av köping, men då brukar jag som sagt ta en paus.

Feedjit karta över hönshusläsare

Ps. Längst upp till vänster på kartan finns en zoomningsfunktion. Använd den och kolla om din egen stad finns med. Kanske din granne läser min blogg?

Att blogga i kåseri/krönikaform där man delger andra sina tankar om mera allmänna saker och samhällsfenomen
tycker jag är helt OK och oftast ganska intressant att läsa, men att blogga i dagboksform och lägga ut hela sitt och sin familjs privatliv för hela världen tycker jag är patetiskt. Vill man hålla den närmaste vän- och familjekretsen uppdaterad om vad som händer i livet tycker i alla fall jag att en mailingkedja är att föredra.
Gita
P.s Att blogga om ett specialintresse t.ex akvariefiskar, knyppling eller vad det nu kan vara, tycker jag också kan vara ett bra sätt att både ta och ge.D.s

Det låter jättebra tycker jag Ser fram emot den

jag bloggar nog mest för egen del så jag ser vad jag gör tyvärr tycker jag alla de gratisbloggar man har tillgång till på nätet är så gräsligt fula så det blir inte så ofta som jag vill...

Jag bloggar inte själv och kommer troligen inte göra det för att jag inte är så intresserad av att just skriva.

Men jag tänker att dagens blogg är som "gårdagens" anteckningsboks-roman som så många startat mer än en av. Att man gör det av en konstnärlig uttrycks-drivkraft som på något sätt finns i de flesta av oss, men tar olika form hos olika människor.

tex jag gillar att måla tavlor och sy kläder, vet inte varför, det spelar inte så stor roll vad det blir eller om jag använder någor av det, jag bara mår bra när jag gör det.
Jag har kompisar som bara alltid skriver, små anteckningsblock har de i varenda väska. Bloggande har på något sätt blivit ett sätt att hålla ordning på sin skriv-drivkraft, samla den på ett ställe. Att man får möjlighet att göra något "nyttigt" av all sin skrivlusta.

men som sagt, jag bloggar inte, detta var bara en kort anfall av att vilja förmedla mig

Finns en som designar blogg åt dig för en billig peng om du nu vill ha en egen design på bloggen.

De flesta bloggar jag läser lämnar inte alls skrivaren ut sig själv. De är ofta bloggar som handlar om ett särskilt ämne och där kan man ju vara helt anonym om man vill.

Jag skulle vilja vända på frågan lite: Vad är risken? Vad är man rädd för?
Vilka fler problem finns?
OK om man säger "Nu reser jag bort en vecka" så är det ju lite väl bra information för en inbrotts-tjuv.
"Jag spanar in grannes snygga tvättbräda" är kanske heller inte så listigt om man inte öppet brukar säga det.

Det finns så oändligt många olika slags bloggar.

Bloggar man om sitt stora intresse som Orkidétjuven har planer på, är det kanske mest bara faktabetonat, och där lämnar man inte ut sitt privatliv alls. Man kan blogga om sin flugbindning, fisketurer, virkning, trädgård, fåravel, hund/katt... ja ämnena är oändliga. De är till stor glädje för andra som delar samma intresse.

Men att ha en blogg om sitt vardagsliv och orsaker till ilska, sorg och glädje, är det ju något helt annat. Såna har inte jag något intresse av att läsa, såvida det inte skulle vara en nära vän eller släkting.

Min blogg var från början tänkt som en ren dansblogg, men efterhand har den blivit mer som en dagbok. Inte som den med lås man hade som ung där man skrev ner alla sina innersta tankar men mer som en "minnesanteckning" över det som händer. Skriver ofta också där vad det är för väder och annat man kan gå till baka och kolla när det var senare, t.ex. när första snön kommer eller när det och det hände.

Återkommer när jag startat min Conservationist blogg:D

Min blogg handlar mest om mitt största intresse..mina blommor i min trädgård. Vad jag gör i min trädgård. Sen får ju Milla också komma med på ett hörn. Jag skriver ytters sällan om saker som handlar om min familj. Man får ju tänka på att allt man skriver kan ju läsas av alla som hittar bloggen.

Min senaste blogg är en helt faktablogg...en blogg som informerar om blommor:
http://blomster-tips.blogspot.com/

Att skriva är ett bra sätt att lära sig saker.

Skrivit, det har jag gjort hela mitt liv ... sen jag lärde mig bokstäverna.
Har vunnit en del uppsatstävlingar mm ...
MEN ... aldrig att jag skulle blogga och lämna ut min familj ...
även om vi nu inte har några problem eller så.

Alltför många är alldelles för naiva och tror att det bara är ett fåtal som kan läsa bloggen ...
de förstår inte att hela v'rldens alla anv'ndare kan g;ra det.

Jag bloggar inte själv, men dom jag läser ser jag att bloggaren har ett behov av, att ventilera tankar och känslor som är svåra att ta upp med familj eller vänner.
Det är ett sätt att "skriva av sig frustration" och få lite feedback av okända mäniskor.

Ser iofs. inget större fel med det och det verkar finnas ett enormt behov av att få ur sig "skiten" på ett eller annat sätt.

Tyvärr så behöver man inte anstränga sig alls för att få tag på uppgifter om någon. vi hade en sådan tråd på odla för ett tag sedan där en användare visade hur lätt man hittar personuppgifter och adresser utifrån ett minimum av uppgifter.

Nu har jag aldrig fattat hur man ser hur många registrerade det finns på odla men det rör väl sig om över 10000 nu? och minst lika många läser säkert på forumet varje dag. läser man i din profil och klickar på dina länkar så hittar man tillräckligt med information.

Kolla senast registrerade medlemmens medlemsnummer och dra av några tusen för dubbla medlemsskap så får man ihop i runda slängar 20 000

Förstår inte heller hur man kan se alla data ... Men...
förstår man inte att hela världen kan läsa det man skriver om sina familjemedlemmar mm ... då ska man inte blogga ... såvida man inte är införstådd med och är villig att dela allt till ALLA.

Hittade dit via länken och blir bestört ... Hur är man funtad då man lämnar ut sin fam på detta viset!!??

Vilken tur då att du har valet att låta bli att läsa, men det valde du tydligen inte. Min blogg är min och där skriver jag om vad jag vill. Passar det inte att läsa så låter man bli så enkelt är det.

Bloggen är din och du skriver vad du vill men nog måste jag erkänna att jag blev besviken när du skriver om kärringar på Odla........vi är många som är "kärringar" här.

Även som "gubbstrutt" känner man sig lite uthängd faktiskt

Bloggar inte och kommer aldrig att göra men min dotter har en blogg som hon senast använt som reseblogg när hon var i Italien på ett volontärjobb i tre veckor. Det var jättekul att läsa och så skriver hon väldigt bra, nästan som kåseri och inget direkt utlämnande. Jag kollar ett par andra bloggar också och dom är också mer som funderingar, tankar och kåserier. Jag gillar när det är välformulerat och bra skrivet vilket det sällan är i dagboksbloggar. Den typen av bloggar där folk lämnar ut sina nära och kära gillar jag inte, dom ger ingenting bara en obehagskänsla.