I morse ringde mamma och sa att jag skulle åka över till henne direkt. Jag förstod genast att det var Ronja, vår älskade gamla katt. Jag åkte direkt men hann inte hem innan hon var död. Jag skulle vilja skriva ordentligt om det men klarar inte att formulera mig, sorgen är för stor. Vi begravde henne i en glänta i skogen, som jag alltid gick till som yngre. Är lycklig över att hon dog på ett fint och lugnt sätt, hemma i sängen, men är otroligt otroligt ledsen. Är alldeles bedövad, orkar knappt resa mig.

det är jobbigt när gamla vänner går bort...

Å, kära Fny!
Det är förfärligt smärtsamt - och det måste ut!
Men så skönt ändå för kisse att få sluta sina dagar hemma i lugn & ro!

tack och kram på er!
Gick ut i skogen till en liten glänta som jag alltid var i som yngre och begravde henne under trädet som jag alltid pratat med och filosoferat under. Inte lätt att gräva bland alla rötter, men det gick. Det är så märkligt, det känns fortfarande som hon är med mig.

Ja men det är hon ju på sätt och vis och kommer alltid att vara.

usch vad jobbigt. minns hur lessen jag blev när vår misse Morris dog 20 år gammal. Han verkade känna på sig när man var ledsen och satt och lutade sig mot mig precis när det behövdes. Har små tavlor på honom på väggen Nu har jag en ny kisse men Morris kommer ingen kunna ersätta

Usch ja så ledsen du måste vara nu. Saknaden och sorgen är ju så otroligt stor när våra kära husdjur lämnar oss.

Det är en tung tid och svårt att ta till sig, att en "älskling" har lämnat oss.
Men det blir bättre, och tiden kommer, när man bara har sitt "gryn" som ett ljuvt minne.
Beklagar din sorg och lider med dej...

Det är alltid hemskt när de lämnar oss!
Men--de finns hos oss!
Man kan ibland få se dem--ibland hör man dem....

Hon kommer finnas med dig... i dina tankar
Det är tufft när dom lämnar oss, tyvärr så är deras liv inte långa nog.

Det här är det jobbigaste med att ha husdjur! Men man får tänka på all glädje dom gett oss medan dom levde!

Det var ledsamt Fny! Men de glöms inte bara för att de inte är hos oss längre, vi påminns hela tiden och efter ett tag så minns man bara det fina.

Stackars dej och fina Ronja! Då våran Isedor(Isse) försvann så blev min son galen 20 år, han kom hem och sprang runt i hela byn för att hitta honom. Vi hittade honom vid vårt fågelbad där han låg döende och kissade på sig. Vi tog in honom så han fick ligga och dö i sin favvosäng och lukta på min sons kläder som han älskade, han pissade ner hela sängen men vi minns honom med kärlek. Jag tror att han blev 16 år.