Hej
Det finns mycket man kan experimentera med, så sant.
Här är min lista på sånt som antingen är planterat eller som ligger för stratifiering till våren:

Barr:
Europeisk Lärk
Kanadensisk Lärk
Japansk Lärk
Berggran
Coloroadogran
Contortatall
Fujigran
Himalayatall
Himalajaceder
Koreagran
Ponderosatall (Gultall)
Douglasgran
Sitkagran
Purpurgran
Kustgran
Orientalisk gran
Svarttall


Löv:
Ginnalalönn
Silverlönn
Kopparlönn
Platan
Kinesträd
Svart Valnöt
Turkisk Ek
Bok
Hästkastanj
Kinesisk Sekvoja
Korstörne
Robinia
Trumpetträd
Vildpäron
Vildapel
Glashägg
Silverlind
Klöveralm
Skogslind
Ginko
Katsura
Häng-Katsura
Tysklönn
Oxel

Buskar och småträd:
Hagtorn
Parkolvon
Benved
Slån
Aronia

+ allt jag glömt...
+ sånt jag fortfarande jagar...

(De "konstiga" sorterna tillhör eller är ämnade för tomt och skogskanten närmast huset, medan merparten av den riktiga skogen består av inhemska trädslag samt Sitka, Douglas och Svarttall i barrområdena).

Till våren ska mycket planteras ut i skogen som ska bli min lilla dröm om en botanisk skogsträdgård.

Om du har lust får du gärna komplettera listan med några "måsten"
(Inte osäkra träd eftersom jag vill att träden ska överleva mig i den mån det går)

Optimist - handlar det om att tro på att fröna gror eller att du får plats med alla träden om de gror ?
Skämt åsido - ett himla coolt projekt! Det jag skulle lägga till som måsten om jag gav mig på något liknande är granar med endera väldigt ljusgulgröna skott eller rosa skott (det tror jag kallas smultrongran). Hur läckert som helst i början på säsongen, det ser ut som om granarna blommar

Optimist i den mån att plantorna överlever vårt klimat (zon 2-3). Har länge haft tankar kring en botanisk skog. Men det är ju inte svårare än "att bara göra", så nu kör jag.
Plats är nog inga större problem. Jag har 15.000m2 skog + 50.000m2 trädgård att leka på, men jag förstår din oro

Sen är det ju som du säger, alla av dessa har inte grott ännu, och några av de som sitter planterade kanske inte överlever vintern, så... Men ju fler sorter, ju fler överlever och gror =)

Smultrongran verkar läcker, men tror att den i så fall inhandlas som planta i vår.

Okej - inget problem med platsbrist alltså (jisses).

Läste om en man som drog igång ett liknande projekt typ i början av 1900-talet - hans arboretum är visst ett känt utflyksmål numera. Önskar jag kunde minnas vad han och/eller stället hette (eller var jag läste det) ...

Ska du inte ha magnolior? Jag har alltid drömt om att få äga en egen magnoliaskog.....

Det finns minst tio sorters ek och tjugo sorters lönn till som du kan odla i zon 2-3. Plus en mängd andra träd

hej Optimist!

Här kan du kolla in Kiviks-Esperöds Arboretet

www.osterlen.com/arboretum

Lycka till
Ann-Marie T

Oj, självfallet ska det inte vara 50.000m2 trädgård, utan 5.000m2 trädgård. Drömma kan man ju =)

Ekar är vackra träd, minst sagt. Bergek, kärrek, vitek, scharlakansek, rödek, persisk ek... listan är oändligt som du säger Huggorm. Nackdelen är de kräver enorm plats eftersom de är solälskare och delar gärna inte med sig av solljuset i någon större utsträckning.

En magnolia har jag redan på tomten. Den är väl inne på sitt andra (Tredje?) år och blommar något underbart. Tyvärr är det kanske inget man köper och planterar i skogen direkt, men tanken är väldigt lockande!

www.osterlen.com/arboretum
Jäklar vad bra! Där hittar jag mycket. Roligt!

Hm, skulle säga att man visst kan plantera ut magnolior i skogen givet att det inte är för torrt etc. De gillar ju vindskyddat. Frön kan du köpa på Impecta och säkert andra ställen också. Lite azalea runt fötterna på dem borde bli jätteläckert (gillar inte rhododendron ute i skogen utan tycker att azaleor passar bättre, men det är en smaksak).
Om det passar in och frodas beror väl mest på skogen och växtbetingelserna.

Min enda magnolia, en magnolia kobus har jag planterat inträngd mellan en rönn och en ek i en bergsskreva med vandrande skugga. Jag försöker efterlikna naturen och hoppas den skall trivas på platsen. Sträcker den ut rötterna lite kommer den att hitta prima jord med en hel del mull, vilket är vad den vill ha. Jag har helt enkelt inte plats att låta alla träd bli solitärer, och särskilt då inte ett träd som ser mest ut som en sälg ända tills den blommar om kanske tio år.

Varför inte välja fler träd som fåglar och andra djur kan ha mera nytta av. Träd som bär olika sorter frukter eller bär.

Ingrids...kan det vara Floby Alphems Arboretum där Frans Gegerfeld byggde upp en vacker oas mitt ute i skogen i början av 1900-talet..... http://www.alphem.se/

Ja, gladepetter, precis det var det jag stället tänkte på - kände direkt igen historien om skottkärran!

Ett verkligen imponerande projekt! Det kommer att bli en tjusig skog så småningom. Ett förslag på ytterligare ett träd för skogen: Manchurisk valnöt. Skulle bli ett fint komplement till den svarta valnöten. Manchurisk valnöt är härdig, växer fort och ser väldigt exotisk ut. (Om du inte hittar frön eller plantor av den, så har jag gott om småplantor).

Magnolia kobus... en sån måste jag ha! Blommar om tio år... det kan jag vänta på!
(Man ska inte underskatta sälgen, den är faktiskt vacker i stammen. Åtminstone är min monstersälg det som snart närmar sig 25m. Dessutom är det ett enormt viktigt träd ur ekologisk synvinkel).

I skogen växer både sötkörsbär, vilapel, rönn, oxel, krikon, slån, hagtorn, hägg och fläder. Sedan så har jag planterat bok och några ekar finns redan för de lite större fåglarna och djuren. Nötskrikan hjälper till att plantera nya ekar varje år. Kom gärna med andra tips på träd som bär frukter som fåglarna tycker om, det vore väldigt välkommet eftersom jag i högsta grad tänker på våra små (I denna skogen sitter 60 holkar uppe där jag i år haft häckning av kattuggla, stare, entita och tofsmes för att nämna några utöver de vanliga fåglarna). Fler småbuskar med bär är inte lika intressant eftersom skogen ska hållas öppen i de undre regionerna. Även alla barrträd är viktiga för våra småfåglar. Många äter dess frön i lika stor utsträckning som bär och frukt.

Vad roligt med småplantor av Manchurisk valnöt! Har du drivit upp dem från egna nötter?
Den svarta valnöten växer också så det knakar! Jag har försökt få tag i manchurisk valnöt utan framgång. Googlade på bilder och visst är det ett läckert träd!

Det finns en manchurisk vingnöt i stadsparken i Västerås som jag ska försöka få fröer av när det dagas (Har inte lyckats ännu... har inte hittat nån som säljer heller )

Tack alla, jag läser era tips med stor förtjusning

Mycket bra!
Fler förslag:

Avenbok (stenknäck)
Hassel (nötkråka)
Björk (gråsiska)
Al (grönsiska)
Lönn (domherre)
Cembratall (smalnäbbad nötkråka) (fast egentligen tycker jag att man ska hålla sig till inhemska växter i skogen)

Död ved!!

kanske Mistel? (dubbeltrast)

Att få tofsmes och entita i holkarna är inte det lättaste, grattis! Fyllde du holkarna med sågspån? Hur ser holkarna ut?

Du har naturligtvis rätt i att sälg är ett viktigt träd, inte minst för att den levererar nektar tidigt på våren när nästan inget annat gör det. Den är också ett viktigt boträd för hackspettar och senare andra fåglar. Och jag håller med om att barken är vacker, jag kan inte riktigt sätta fingret på det men det är något speciellt med den där barken. Jag har en rätt stor sälg, mitt allra grövsta träd faktiskt, den är omkring 70cm i diameter. Ännu kärnfrisk, men det är sällan dom överlever så länge innan dom dör. Dom blir lätt angripna av svamp i skador efter tex. hackspett.

Jag köpte ett par plantor manchurisk valnöt på annons här på odla, jag tror annonsen finns kvar fortfarande. Tycker absolut du skall skaffa ett eller flera, det är häftiga träd och nötterna kommer säkert till nytta så småningom. Även vingnöten är häftig, även om jag bara har en som inte mår särskilt bra. Hittar du något ställe där dom säljer frö får du gärna höra av dig!

Edit: Nej annonsen var borta nu

Hejsan. Listan över alla mina träd är lång, så jag skrev inte ut alla våra vanliga träd. Alla du skrev upp finns redan i min skog (Dock bara gråal, inte klibbal. Inte cembratall heller iofs) =) jag har till och med sett till att avsätta ett större parti där det bara växer lönnar för det blir så fin undervegiation på våren där.
Avenbok växer det tre stycken i skogen. De är inte mer än 1-2m än så det tar ett tag innan fåglar uppskattar detta. Björk finns massor och de växer runt vår stora trädgårdsdamm som ligger vid lusthuset. Här får man se många roliga fåglar. Denna drar till sig siskorna på sommaren. Jag hade turen att följa några grönsiskor som byggde bo i en enbuske och var fram och drack vatten i dammen varje dag vår-sommar. Sedan försvann de. Såg ett par grönsiskor vid fågelbordet härom dagen (Intalar mig att det är samma par, fast det nog inte är så) De sjunger så roligt och är lätta att känna igen om de är i närheten.

En knapp kilometer bort ligger det ett biotopskydd för någon mycket sällsynt ticka. Det växer många björkar där, så jag har sparat mycket björkved utifall att svampen hittar till mig också. Annars är det dåligt med svamp i min skog, fast jag hoppas på ändring i och med nya högstubbar. Några hundraåriga tallar på närmare 200cm i stamomkrets står som högstubbar och lämnar plats åt nya roliga träd som kommer underifrån. Många gamla tallar ska sparas, för tallar över 100 år börjar bli mer sällsynta

Justja cembratall som lockar till sig den smalnäbbade nötkråkan! Den finns väl i dalarna norrut till umeå typ och förekommer väl egentligen inte så frekvent i mälardalen? Hassel finns det sparsamt av i skogen, men nötterna är fåräknade än så länge. Allt står på tillväxt =) Nötkråka finns det dock en del i närheten.

Mistel är inget jag vill ha in i skogen egentligen. Det skulle i så fall vara för att stötta arten, men eftersom jag bor i misteltäta västmanland känns det inte superaktuellt.


Tofsmesen byggde bo ett år i en helt vanlig mesholk (32cm hål) som satt på en björk insprängd bland barrträd. Efter det så har jag satt upp holkar med spån i, men tofsmesen föredrar fortfarande het vanliga holkar och återkommer med ojämna mellanrum till skogen.

Entitan är inte svår att få till en vanlig holk. Den bor i en mesholk i trädgården intill min andra mindre trädgårdsdamm nära ett äppelträd. Jag har sett många kullar födas upp där och paret är hemmakära sommar som vinter. Trevliga krabater. Har haft en häckning av talltita i en spånfylld holk i skogen, men det är enda gången mina spånholkar blivit bebodda (inom loppet av fyra år). I år har jag spikat upp svartmesholkar intill marken för att se om jag kan få häckning av dem också. Annars är det mest svartvit flugsnappare, blåmes och talgoxe som uppskattar holkarna. Tyvärr är hacke ganska uttråkad på vintern och tenderar till att "öppna upp" holkarna när vårsolen kommer.

Är du intresserad av fåglar? Jag tycker det är varje trädgårdsägaren plikt att förse dessa varelser med bostad.
Det ger en också ypperliga tillfällen att gå ut med kameran

Länge leve sälgen... eller sälgen blir inte så gammal. Min sälg är inte mer än kanske 40 år men växer gynnsamt och är snart över metern i stammen. Detsamma gäller balsampoppeln som på kanske 25 år nått 165cm i omkrets och kommer snart gå om gammel-tallen på sina 175cm. Så det växer så det knakar, men livscykeln är kort för dessa träd. Sälgen når egentligen sitt klimax tidigt på våren. Det är drösvis med insekter runt dess blommor. Jag har en stor sälg som står i söderläge mot åkerkanten och den är sjukt tidig!

Skogsvårdsstyrelsen inventerar en bit av skogen varje år i dokumentärt syfte för att dra något slags överslag på tillväxen bland svensk skog. De säger att äldsta trädet i deras lilla 50x50m-ruta är 110år enligt borrprov. Där sitter det en holk som nötväckan har bott i sedan urminnes tider.

Nu skriver jag frenetiskt mycket känner jag!
Hursom måste jag få delge mina erfarenheter här utan att starta en ny tråd...

Här i veckan köpte jag en påse med valnötter på ICA, det vankas ju julgodis. Det slog mig på ett underligt sätt att dessa nötter måste kunna planteras... Chansen var väl liten att de skulle gro, med tanke på att de är torkade, men ett par valnötter kunde väl avvaras i experimentiellt syfte.

Drygt en och en halv vecka senare tittar en grodd upp ur valnöten till min förvåning. Tammetusan hade den inte grott!

Någon mer som idiotförklarat sig själv genom att plantera en torkad valnöt på detta sätt för att senare upptäcka att man överlistat sig själv? Arten ska klara gynnsamma lägen här i Sverige och hur det är med härdigheten på just denna planta kan ju diskuteras, men har man tur så...

[attachment=45179:haka.gif] Vilken fantastiskt underbart vacker tofsmesbild!!! Har du skickat in den någonstans så du kan vinna en fototävling?!


Ja, fåglar är min stora passion.

Har en del holkar där det häckar/har häckat blåmes, talgoxe, svartmes, nötväcka, stare, tornseglare, grå (halvholk/hylla) och svartvit flugsnappare, göktyta och kattuggla. Samt bålgeting. Entitan är vanlig här, på vintern är de här varje dag och på våren hämtar de t.o.m. byggmaterial, men jag har aldrig fått någon häckning. Talltita och tofsmes håller sig i skogen här.
Har du någon trädkryparholk?

Jättekul att läsa om hur fint du sköter din skog och tänker på fåglarna , hoppas du håller tråden levande och berättar hur det går. Jag har en liten valnötsplanta, självsådd i Tyskland och sen flyttat hit. Det blir andra vintern, hoppas den klarar sig. Egentligen finns det inte plats här för fler träd om man ska ha trädgård också, det är redan för skuggigt för många blommor. 5 stora lönnar producerar enorma mängder med löv som ska krattas bort för annars förstörs gräsmattan. Sen finns det 3 askar, två små tallar och två enar, varsin hägg, avenbok, ek, lind, hagtorn, fläder samt några unga björkar. Och två äppleträd. Runtomkring finns det många ekar, fågelbär, björk, rönn, sälg, apel osv., bokskog lite längre bort men tyvärr alldeles för mycket granskog och granplanteringar också.
Det är mycket gott om avenboksfrön i år och jag ser/hör stenknäckar varje dag. Ibland sitter det en hel flock i min avenbok, ca. 40 stycken som mest!! Kan inte minnas att jag har sett så stor stenknäcksflock förut.

Här är en länk till en av de intressantare trådarna på länge, om vilka träd som är naturliga osv. Om du inte har läst den än?

Då har vi en till som intresserar sig för våra vingade vänner, och tack för orden om min bild!

Göktyta har jag aldrig fått i holk och inte tornseglare heller. Men jag har planer på sådana holkar framåt senvintern. Göktytan borde väl bo bra i sparvuggleholkarna? Talltitorna och tofsmesarna håller sig i skogen här med, men vågar sig fram till vintermatningen. Skogen har rätt bra med naturliga bohål då hacke fått härja fritt i några torra aspar. Den mindre hackspetten har häckat här en gång också (men inte i holk )
Stenknäck är det ont om här i trakterna tyvärr. Otroligt vacker fågel som jag önskar det fanns fler av. Där emot har vi här i skogarna haft otroligt många korsnäbbar. Det är förmodligen ett sådant år i år. De har fått samsas med ekorrarna och hacke om grankottarna =)

Förutom kattuggla hade jag hornuggla någonstans i skogen också. Möjligen att de bara var på genomresa, men de återkom varje natt i en veckas tid. Jag vet inte vart de höll hus, men de hittade kanske något övergivet skatbo.

Trädkryparen har en holk faktiskt. Den är ny för i år, så vi får se om den faller i smaken. Han bor här i skogen i alla fall för han ses alltid till, sommar som vinter. Nytt för i år är också några "boplattor" för den grå flugsnapparen. De har inte tyckt om de halvöppna rödstjärtsholkarna, så jag experimenterar med en annan design.

Jo, "tyvärr" ger träden mycket skugga så blommorna får lida. Jag är ingen blom-människa utan försöker undvika detta i största mån (Förutom runt mina dammar, 3 till antalet). Jag har mina ställen där solen får skina. Resten fyller jag med roliga träd. Men jag förstår ditt problem. Man vill ju ha så mycket


Är det någon som har en Platan (Platanus acerifolia). På en rad amerikanska sidor står det att den vill ha sur jord, medans sidorna på svenska propsar på kalkrik jord? Någon som kan ställa detta till rätta?

Efter vad jag förstår så klarar den både sur och basisk jord inom rimliga gränser

Plataner är nog rätt så tuffa, ja. Är ju vanlig som gatuträd i städer, t.ex. i Berlin finns det massor (sandjord - ganska pH-neutral skulle jag tro).

Jag har en trädkryparholk med har aldrig fått trädkrypare i den, de vill ju ha helt platt och trång. Grannarna hade ett bo i taket faktiskt, där var ett litet hål i täckbrädan. Annars kan man ta lite tjärpapp och göra en liten ficka på ett träd. En bekant till mig får massor med trädkryparhäckningar bakom sina uggleholkar, mellan två vertikala listor som gör att holken ligger stilla mot trädet.

Mina tornseglare häckar i starholkar både på väggar och på träd samt i tornseglarholkar (typ starholk på tvären). Tips: Spela tornseglarrop på hög volym på ändlöskassettband, rop från befintliga kolonier drar till sig nya par. Det var så jag lyckades.

Göktytan har faktiskt häckat i mesholk också (hålet upphackat av större hackspett), men annars brukar starholkar vara populära. Ännu bättre är speciella göktyteholkar som är väldigt djupa. Men så ska det vara rätt omgivning också, gärna kortbetat, även kalhyggen kan fungera, Tyvärr minskar ju göktytan drastiskt. I år är första året som jag inte ens har hört någon göktyta här, det är nog bara en tidsfråga innan den dör ut. Göktyteholk Man kunde tidigare få holkar, har fått flera stycken av Ingemar Struwe. Efter avslutad häckning kommer de och hämtar holken och byter ut den mot en annan för att kläcka fram Carnus hemapterus som de forskar på. Vet inte om det fortfarande är aktuellt?

Myosotis, varför är göktytan hotad?

Visserligen frågade du Myosotis, men jag vågar mig ändå på att klistra in ett citat från Sveriges ornitologiska förening


Kan tillägga att göktytan ännu inte hamnat på min lista över skådade fåglar, men den är åtminstone med på önskelistan

Tornseglaren ska jag försöka få häckning på. Vi har uthus där tornseglaren bott förut men de försvann tyvärr när taket byggdes om. Liggande starholk, jo jag tror jag sett det på SOF. Annars så får jag väl börja experimentera med sådana holkar också, som med mycket annat. Lockrop ska jag prova i vår när dom anländer!

Göktytan är på tillbakagång. Den är väl t.o.m. rödlistad numera? Dess tillbakagång är väl som för många andra hålbyggande fåglar att det inte finns några hål att bygga i, i och med det morderna skogsbruket, samt att markerna växer igen. Det är min gissning.
Jag kanske inte ska kalla den vacker, men ytterst fascinerande fågel som få känner till! Jag ska fråga grannen om jag också kan sätta upp några holkar på hans hygge i anslutning till hagmark i söderläge där göktytan skulle trivas. Dock har jag aldrig stött på den i dessa skogar tyvärr, men det finns andra biotoper i närheten där den bor, så finns det en holk finns det hopp. Om inte bygger nötväckan eller bålgetingarna i holken =)

Någon lär bygga bo i holken i alla fall, det är nästan garanterat. Jag hade invånare i samtliga fyra holkar som jag satte upp i våras, men i två låg det tyvärr döda ungar kvar nu, och det låg ägg kvar i björktrastboet ovanpå veden i vedboden. Kan hända jag haft vesslor på tomten kanske?

En viktig orsak till göktytans tillbakagång är igenplanteringen av betesmarker. De behöver kort vegetation för att komma åt stapelfödan, myror som lever där det är solvarmt och enkelt att ta sig fram. Myrorna själva minskar också eller lever mer underjordiskt när marken brukas för hårt eller inte alls (fukt, skugga, hög vegetation). Andra faktorer är barrskog som tränger undan lövskog, övergödning, surt regn och pesticider. Av oklar anledning kläcks en låg procent av göktyteäggen. Klimatet påverkar också, regniga somrar kan vara katastrofala särskilt för randpopulationer av göktytan. Bara väldigt få holkar innehåller göktytor idag, det är bra att sätta upp holkar men bromsar nog knappast att arten håller på att dö ut. Det är en av de fågelarter i Sverige som jag tror är riktigt illa ute tyvärr. Det behövs en storskalig förändring av jord- och skogsbruket som det tyvärr inte är så realistiskt att hoppas på.

Okej, tack Myosotis...har nog inte sett någon göktyta häromkring.

När vi rensade holkarna senast hittade vi två starholkar där nötväckan flyttat in. Ingångshålet var murat med lera till modell mindre, väldigt snyggt gjort. Bomaterialet avslöjade vem som häckat där.

Ja, det är gulligt när de murar. De murar lika mycket om hålet är lagom, i springor, på utsidan...

Dyster info du kommer med Myosotis. Jag håller tummarna för göktytan.
Tyvärr kan man inte gynna alla arter i en och samma skog hur mycket man än önskade det. Hursom ska jag föröka få till min skogsträdgård och satsa på trädartrikedom och med hålträd, kantzoner och övrigt gynna alla tänkbara invånare.

Att jag får hyresgäster i holken är mer eller mindre självklart, så vi får se vad som händer. Överlag har jag haft få häckning i år, dessvärre. Ont om insekter iom den kyliga våren.
Vi hoppas att 2010 blir bättre. De första lär väl börja bygga bo om två månader cirkus. Innan dess finns det bistra ugglenätter att ägna sig åt. Sen när värmen kommer blir det till att fylla skogen med fler udda trädsorter.

Ett annat träd som jag är nyfiken är bäralm, celtis occidentalis. Den växer vanligtvis i nordöstra USA och sydöstra canada, och skall klara zon 4 i ett skyddat läge. Egners har den, samt en kinesisk sort, celtis julianae som är svår att hitta info om. Hur som helst skall den testas. Den är ju släkt med almen, vilket även ett annat träd är, nämligen zelkova serrata. Denna klarar zon 3 och växer fint här hos mig. Kanske kunde vara intressant?

http://en.wikipedia.org/wiki/Celtis_occidentalis
http://en.wikipedia.org/wiki/Zelkova_serrata

Hmm, så fort jag får höra talas om "släkt med alm" frågar man sig... Hur står den sig mot almsjukan?
Klarar den almsjukan så verkar det vara ett vackert och högst intressant träd!

Efter vad jag förstår så kan dom angripas, men dom luktar inte så gott för skalbaggarna som sprider sjukan så risken är relativt låg