Nu börjar det strax bli bra tid för att plocka ettårsskott från äpple-, päron-, plommon- och körsbärsträd av sorter som man vill ympa in i andra träd till våren. Man kan gott börja redan nu om man hittar sorter man gillar, och fortsätta ända till solen visar sig igen i januari.

Knipsa ettårsskotten en dag när det inte är för kallt. Går temperaturerna ned mot -10 är det större risk att ymparna torkar. Välj sådana som inte har blomknoppar, sitter i toppen eller på södra sidan av trädet. Välj inte vattenskott om du har andra att ta. Tag ettårsskott som har lite olika tjocklek så att du har att välja på sedan, och lagra dem som långa så torkar de inte så lätt. Ympen som du sedan sätter på ska bara ha 2-5 knoppar så en kvist räcker till många ympar.

Lagra ympriset nedgrävt, inlindat i vått tidningspapper, på nordsidan av huset eller inlindat i hushållspapper och plastpåse i kylskåpet. Vitsen är att ymriset ska fortsätta att sova (=5-10 grader celsius) utan att torka (=håll fuktigt om du förvarar i kylen).

Man kan också plocka ympris på vårvintern, men resultaten blir sämre, dvs fler ympar dör. Ett annat sätt är att till våren beställa ympris, men det är roligt att ha gjort allt själv, och det är enkelt!

Om jag vill ympa en björk eller en valnöt, som blöder i vår, hur gör jag då? Jag kan ju plocka ympriset nu, men förblöder inte min lilla "valnöts, resp björk-grundstam" i vår om jag börjar skära i den?

Hur ympar man björk professionellt?

Undrar Lars

Cilla,

Tack för instruktionen.

Vi har ett ca 60 år gammalt friskt äppelträd på tomten som är vackert men inte ger någon frukt alls (kanske 5 stycken per år ).

Däremot finns det två gamla (ca 100 år) äppelträd ute i skogen där det låg en gammal gård förut och de ger jättegoda (men obestämbara) höstäpplen.

Jag har i flera år tänkt att försöka ympa in dessa på "mitt" träd men alltid varit för sent ute för att ta ympris. Men i år ska det bli av!!!

Finns det någon anledning att inte försöka?

undrar
Mimmi

Hej Mimmi - det finns all anledning att försöka, men det är inte säkert att ymparna kommer att he frukt om moderträden som de sitter på inte för det. Undersök varför dina äldre träd inte ger frukt:

- blommar de på våren? Om de blommar och får kart som faller eller inte bildar kart alls kan det bero på att det finns få äppelträd i närheten som befruktar, att de står vindutsatt så att bin och insekter inte klarar att jobba i dem, att de står i sammanpackad eller näringsfattig jord.

- har de tillväxt? Titta på 20-talet grenspetsar runt trädet och på olika höjder för att se hur långa årsskotten är. Ett vuxet äppelträd i bra jord växer mellan 10-30 cm per år.

- blommar de inte kanske de står skuggigt, har beskurits för hårt eller lite överallt. Vattenskott blommar inte på 3 år som övriga långskott och fruktgrenar, de villl ha längre tid på sig.

Lars - om ympning av björk och valnöt skulle jag kontakta Ebe Plant eller Nordplant, båda finns att hitta på nätet med sökningar. Körsbär och plommon blöder också när man ympar och man gör det därför tidigare på våren än med kärnfrukt. Så länge man håller sig till att ympa på årsskott brukar blödningen inte störa trädet alls.

Det har jag svårt att tro... Ympris kan även torka och mögla under lång förvaring.

De män jag talat med; hortonom och trädgårdsmästare,
plockar sin ympris på vårintern, mars, innan saven kommer.

Tack igen!

Vi har 4 äppelträd som står på en öppen yta av ca 100 m2:

- 1 prydnadsäppleträd (sura som attan, t.o.m. fåglarna ratar dem men väldigt vackra blommor). Vi har klippt det så det mer "bildar häck" och insynsskydd.

- vårt träd utan frukt som heller inte blommar ("ympkandidaten" )

- 1 Berner Rosenäpple som är det perfekta trädet (växer OK, blommar vackert och underbara, lagringsbara, röda äpplen som är bäst nu runt jul). Dessa är även koltrastarnas favoriter så mycket av skörden lämnas kvar på trädet.

- 1 Cox Pomona som vi mest gör mos av då de inte är så jättebra att lagra.

Alla träden är ca 60 år, har samma levnadsbetingelser (soligt, öppet men relativt skyddat, gräsmatta, ganska OK jord, relativt fuktigt, massor av insekter (grannen har bin)...) och de växer och frodas allihop men ett blommar inte (OK då, kanske 20-30 rosa blommor som ger 2-5 äpplen).

Varför jag så gärna skulle vilja få ympningar från de gamla träden hos mig är dels för att få ett tidigare ätäpple samt att bevara gamla sorter.

Javisst kan man misslyckas med lagringen av ympris också, men det är med "sovande" ympar man har störst chans att lyckas. Det finns däremot ingen anledning att inte testa med vårvinterris också, men kan man välja är det bättre att använda friska, sovande vinterlagrade ympkvistar.

Halaj!

Nu har jag studerat detta med ympning lite. Vad jag inte har hittat någon förklaring på är själva finessen med att ympkvistarna skall ligga och gotta sig ett tag. Är det så att det är inte för ympkvistens skull man skall ta dem på vintern utan för att trädet man tar ympen från inte skall blöda?
Spontant så tycker jag att det skulle vara vettigare att ta ymparna när träden har vaknat så att snittet vid ympningen kan läka från två håll.


//T

Det är för ymprisets skull man tar dem när de är som mest i vila. Genom lagringen håller man dem vilande längre än om de skulle sitta på trädet. En ympkvist som kommit igång med savning och knoppsvällning mm har redan ganska höga krav på att detta flöde ska fortsätta utan avbrott. En helt vilande ympkvist tål bättre att klippas ned till ett par-fyra knoppar, sättas på ett mer vaket trädskott/gren och att "väckas" av ljuset, värmen och att trädets gren ivrar för att läka samman.

Kanske kan man jämföra det med en rumsväxt som får näring - den utvecklar bladmassa mm som i sin tur kräver att den får fortsatt näring, medan en växt som ges mindre näring tål att "glömmas" med både fortsatt näring och bevattning.

Men som sagt tidigare så kan man lyckas med vårympris också. Om man ympar för första gången kan det dock vara roligare att starta med väl lagrat och vilande ympris, för då blir resultatet bättre.

Halaj!

Tackar för blixtsnabbt svar. Jag begriper precis, den där förklaringen är ju fullständigt logisk.
Det är förresten körsbär (Heidi) jag skall ympa på.

//T

Då är det inte lång tid kvar! Stenfrukt ympar man tidigare på säsongen än päron och äpple. I zon 3 brukar april och ibland även mars vara en bra tid.

Tapio, vad har du för erfarenhet av Heidi ?? Jag skall nämligen plantera en sådan till våren (på Gisela5) och undrar hur de är ??

Halaj!

Öööhh... Hemskt ledsen, men jag köpte trädet i våras. Jag har inte ens planterat den där den slutligen skall stå. Det enda jag kan säga om den är att den växer så det knakar. Fråga mig igen om en sisådär 5-10 år, då vet jag mer.

//T

Hjälp!! jag är visst (som vanligt) ute i sista minuten...

KAN jag ta ympgrenar NU??? Och vad 17 är det för grenar jag skall ta...
Om ni TROR att jag kan se vad ett vattenskott är.... tja då får ni väl tro det!!!


Jag har ett antal diverse träd i min trädgård OCH bl.a. ett som ingen har lyckats artspecifisera.... ett stort kantigt vinteräpple MUMS... det börjar vattnas i munnen..... tyvärr gav det inte mycket i höstas så den frukten tog slut fort...

MÅNGA ÄRO DE som bett om ympgrenar... men jag är total-katastrof-amatör i trädgården....

HJÄLP!!!

Ta det lungt! Fram till mars går utmärkt att ta ympris,
när ympriset är i vilostadiet. Beroende på, var du bor....
Förvara i kylskåp några veckor och ympa, när saven börjar stiga
och när knopparna inte hunnit brista.

http://www.odla.nu/artiklar/forokarens_dagbok2.shtml


Om du nu är total-katastrof-amatör i trädgården, så
kanske du har beskurit bort alla blombärande grenar på ditt gamla äppelträd,
eftersom det inte gav så mycket frukt...?

Tack för länken... tänk att den fanns så NÄRA!!!

"Om du nu är total-katastrof-amatör i trädgården, så
kanske du har beskurit bort alla blombärande grenar på ditt gamla äppelträd"

Ja säkert... men nu skall jag iallafall läsa på....
Om sedan mitt lärande kommer att bära frukt återstår att se...

Hej.

Här är bilder på gammal och ung fruktved http://www.juniper.se/tradvard/gammalung.htm. Det är unga grenar, årsskott, man väljer för ympris.

Här är bilder på knopp- och blomanlag http://www.juniper.se/tradvard/knopplara.htm.
Grenar med fruktanlag försöker man undvika när man tar ympris.

Här är bilder på långskott och vattenskott http://www.juniper.se/tradvard/grenlara.htm
Det är av långskotten eller de helt vegetativa årsskotten man tar av för ympning. (Vegetativ = med blad- och grenknoppar.)

Satsa på att ta 30-50 cm grenar som inte är knotiga, har så få runda fruktknoppar som möjligt alltså! Och har du att välja mellan vattenskott och långskott, välj de senare. Men även vattenskott går att ympa med även om de inte är de bästa. De är iallafall bättre än de som har blomanlag och de som är knotiga av ålder.

Grenar i toppen av trädet har mer lagrad energi än de lägre sittande, och vanligtvis har grenar på sydsidan bättre överlevnadsförmåga än de på norrsidan.

När du har samlat dem, lagra dem i fulla längder, lägg i fuktat eller insnöat tidningspapper, gräv ned en bit i jorden på norrsidan av huset, eller lägg i tidningspapper och plastpåse i kylen. Tag upp dem i vår för ympning.

Toppen!!! Nu BÖRJAR jag förstå...
Det blir nog värre till helgen när jag skal ut och göra det praktiskt...
l

Berätta gärna hur det går och om du tyckte något var svårt i plockningen eller lagringen!

Hmmm...får jag bara inflika en fråga? Jag har efter mycket huvudbryderi och studier i fält något så när lärt mig hur de där unga skotten ser ut som man behöver till ympar, men på det träd som är prio ett på min ympknyckarlista - ett träd utan hus, kanske en gammal ödetomt?- finns inga sådana skott, inte vattenskott heller. Allt ser ut som fruktbärande...tycker jag? (Fast mycket frukt var det ju inte i fjol, bara dessto godare) Beror det på sorten att det ser så ut eller får den helt enkelt inga nya skott (troligen gammalt som attan, glasäpple typ)
kan man ta ett sånt där kort lite "knubbigt" och lite förgrenat som ymp i värsta fall?

Undrar äppelkindade novisen Unn

Hej Unn,
Vanligt problem. Knotigheten beror på att trädet stannat i växten, inte bildar ved (gren + blad) utan satsar på fruktanlag. Dessa grenar är hart när omöjliga att få igång i ett nytt träd. Försök något av detta:

- klättra upp i trädet och kolla toppen/topparna, dvs grenarna i centrum och högst upp. Dessa brukar ha någon liten tillväxt även om övriga trädet satsar på förökning (blom + frukt).

- beskär en gren upp till 5 cm grov i trädet i vårvinter på ett ställe högre upp i trådet. Detta sporrar trädet att försvara sig med ny grenmassa under växtsäsongen, och denna kan du ta nästa år. Även om det är ett vattenskott är det mycket lättare att få igång som ymp än en gammal, knotig fruktgren.

Tack Cilla!
Ska samla mod å skära lite...kanske. Men hur är det nu enligt allemansrätten? Har tänkt mkt på det just angående bl.a. detta träd som tydligen ska skötas av en (i min värld ännu omärklig) strandskyddsförening...Måste jag kanske fråga någon först?

Cilla:
Pga av div saker (bl.a. nåt vitt som kom ner uppifrån) har jag inte hunnit svinga mig i lianerna....
Skall försöka på ons eller torsdag...

Gammeldanne - ingen brådska, berätta när du får tid!

Unn - jag känner inte till alla detaljer om allemansrätten men skulle tro att den är restriktiv vad gäller att ta kvistar från träd. Ägs marken av en strandskyddsförening ed skulle jag använda mitt sorts sunda förnuft: Om området används frekvent och det finns risk att fler plockar ympris skulle jag tveka, om träden stått orörda under lång tid och jag endast ville ha ett par årsskott till mig själv skulle jag gå vidare, om föreningen som äger marken var igång med att börja sköta området skulle jag kontakta dem... etc.

Ditt sunda förnuft kanske talar annorlunda, men jag tror du har större nytta av det än av det juridiska kring allemansrätt och markförvaltning så länge som det handlar om ett par ympkvistar.

På tal om det: Man har lätt att ta alldeles för mycket ympris i början. Det man behöver är en kvist som har en sisådär 10 knoppar. Av en sådan får man ut ca 3 ympkvistar, och det räcker med 1 för att göra ett träd och 2-3 för att sätta in i ett äldre träd.

Tack Cilla för (o)moraliskt stöd. Jag har ju ett gott ändamål eller hur . Förövrigt har jag precis funnit en plantskola i danmark som ympar på vildstam.. Har letat förgäves i Sverige. Så även om jag inte lyckas med mina egna ympar kan kanske min dröm om STOORA fruktträd bli sann
Lycklig / Unn

I dag har björnen klättrat i äppelträd för att ta ympgrenar!! Trodde han ja!!
Hade läst på om gammal och ung fruktved... http://www.juniper.se/tradvard/gammalung.htm.
tittat på bilder...

När man så står där uppe och balanserar så gott det nu går på sinan ramar och tänker klippa till " 30-50cm grenar som inte är knotiga" så innfinner sig plötsligt en fråga???

HUR TJOCKA skall dessa ympgrenar vara? Eller smala om man hellre är lagd åt det hållet....

Så en stor björn med mycket liten hjärna rafsar till sig ett antal varianter, det är ju inte säkert att vädret kommer att vara så fint som idag..

Men innan jag har lagt dem "I fuktat eller insnöat tidningspapper" så undrar jag bara stilla:

Skall jag gräva ner hela SKITEN eller sålla bort vissa?
Jag har från lillfingertjocka till ca 4-5 cm diameter!!!

Det är tur att det är så kul att klättra i träd...

Nä nu snurrar det väl under huvudpälsen på dig, gammelnalle! Årsskott, sa Cilla, de är väl inte 4-5 cm tjocka???

Hur skall jag kunna veta hur tjockt ett årsskott är??? Och hur kan du veta hur tjocka MINA årsskott är??
Det är ju dessutom SKOTTÅR i år !!! och då växer det så det knakar!!

Hej Gammelnalle,
Skrattar högt åt dina funderingar!

Vad som är årsskott, dvs så lång bit av grenen som växte ut förra sommaren, ser du inte på tjockleken i första hand. Det ser du genom att följa en kvist från dess yttersta spets och inåt. Där förrförra höstens tillväxt slutade och förra sommarens började syns en liten ring runt kvisten. När grenen slutar växa på sensommar/höst och där den sedan börjar växa igen syns ett litet ärr, som en ring alltså. Ofta kan man se dessa ringar 2-5 år bakåt, så att man kan se hur långt grenarna växte flera år bakåt.

Ett årsskott, dvs en växtsäsongs tillväxt, brukar aldrig vara 4-5 cm grov i diameter - inte ens skottår (trädet växer ju heller inte nu i febriari...). Sådana ympar är också mycket svåra att ympa på ett underlag, men du kan alltid försöka.

Mitt råd: Slå in hela bunten i vått tidningspapper, gräv ned och ta upp i vår igen. Till dess kan du också låna eller köpa Ympning av fruktträd av Anton Nilsson - Ica bokförlag. Den hjälper en att lyckas.

ÅH , ni e la för goa!!!!!


Detta inne-bär (bär= björn på tyska) att jag alltid skall använda mig av YTTERSTA delen av grenarna??? ELLER???
Jag skall ta mig till den stora stada och se om biblioteket har : "Ympning av fruktträd av Anton Nilsson" .
Sedan skall jag använda boken till att: Blöta ner bladen Slå in hela bunten , gräva ned och ta upp i vår igen. (OM jag nu får låna boken så länge!!! Men jag tycker nog att dina sidor var MYCKET TYDLIGA... förutom tjockleken då


PS Det var mycket lättare att KLÄTTRA på 4cm tjocka grenar iallafall ! DS

Du ger goa leenden också Gammelnalle! Det är inte helt lätt att förstå sig på hur träden växer och hur de vill växa samman, så bra frågor är det också. Ge dig inte och du kommer att bli expert på ympning!

Detta innebjörn, innebär, att det du ympar med är en del, vilken som helst, av årsskottet. Om trädet vuxit 30 cm förra året (kolla från grenspetsen till lilla ringen) kan du använda vilken bit som helst av denna.

Ett ympris som du plockar och sedan lagrar över vintern kan vara 50 cm långt. En ympkvist som du sedan sätter i trädet är 2-5 knoppar lång. Använder du yttersta delen av årsskottet kommer du att klippa av yttersta knoppen när du satt ympen i trädet. Använder du en bit längre in på årsskottet kommer du att beskära över den knopp som sitter ytterst också.

Kolla denna bild på ett sorts ympsätt. Oavsett hur du sedan fäster dina ympar på underlaget (i trädet) så kommer du alltid ha lika korta ympkvistar, som är tagna någonstans på ympriset, som är årsskottet av ett annat träd.


När du tar dina årsskott och börjar göra ympar gäller det att ymparna inte hamnar "ut och in". När du fäster lilla ympen på grenen i trädet ska riktningen på ympen vara densamma som den var när den växte på trädet du tog den ifrån. Det är lätt att se vad som var in och ut på ympen genom att titta på knopparna, som är triangulära. Kolla i det träd du ska ympa på så ser du riktningen på knopparna!

Cilla:
Jag var ute igår, KANONVÄDER för gamla björnar att klättra i gamla äppelträd (Så det gör inget att jag inte ligger i idet- jag har ändå inget ID-kort) och plockade ris. Nu, efter dina påpekande, såg jag TYDLIGT skillnad på riset. "Årsringen" syns ju hur tydligt som helst.

Ja inte blev det några 4cm kvistar, int...... tjockaste var väl som ett lillfinger på en 12årig flicka...

De är nu invirade i blött tidningspapper och jag har FÖSÖKT att gräva ner dem.... men jag tror inte att du anser att 15cm ner är detsamma som att jag har grävt ner dem...???? Tjälen gör att jag inte kommer längre...

Å andra sidan kupade jag över 20cm jord över dem...

Du får la tala om för mig om en stor björn med mycket liten hjärna skall ge sig ut ur idet och plocka in dem i köla-skåpet istället.

Behöver jag förbereda "moderträden" på något sätt?? Detta med ympning verkar roligt och även om just detta träds ingrepp är för att försöka få den att överleva, pga dess "orginalitet" och goda egenskaper.

Jag har i trädgården 6 andra olika sorter (inte alla artbestämda men jag tror det var Tilchy, Whelthy, Gravenstein , Cox Orange och 2 gamla fulingar av tveksam härkomst.) samt 2 träd som står utanför tomten, men enär jag inte har någon granne närmre än 1km "disponerar " jag dessa.


Mycket blev det nu!!! Och ockuperat en annans tråd har jag (FÖRLÅT MIG!!! ) (kanske skall jag flytta över till en egen tråd??)

TACK ALLA som stöttar mina klumpiga försök
och en BAMSEKRAM till Cilla!!

Hej Gammelnalle!
Kul att du lyckades hitta årsskott och att du fick en fin stund i träden!

Du behöver inte förbereda moderträden, dvs de du ska sätta ymparna på. När det är dags att sätta på ymparna gör du ett snitt med skarp kniv i modergrenen och i ympen och lägger samman snittytorna så snart som möjligt - de torkar fort.

Om du fick ned riset 15 cm och lade jord ovanpå räcker det säkert. Du kan skotta snö över också. Att du kunde gräva över huvud taget tyder på att du inte bor så långt norröver. Om du grävde på ett soligt ställe - vattna när det blir bar backe så att riset inte torkar. Det är lite som att ha snittblommor detta med ympris, fast tåliga sådana... De vill helst ha ca 5 grader varmt och fuktigt.

Jag brukar ympa med en tunnbladig kniv som är slipad så att den har egg endast på ena sidan. Det är en billig ympkniv och sedan jag lät den ersätta tapetknivar och andra osm jag tidigare använde så började jag lyckas med de flesta ympar.

Du skrämmer mig !!!!!

"Det är lite som att ha snittblommor detta med ympris, fast tåliga sådana...!"

SNITTBLOMMOR!!! de skulle inte klara 1 vecka!!! Knappt att kaktusarna överlever...

men som nå'n hade som signatur: Går de inte att äta.....

Jag trodde jag bodde i zon4... men nu såg jag en zonkarta och jag verkar ha fått förflyttning till zon 3...
Kan det bero på zonterapi???

Men jag försöker göra som du sagt....

"Jag brukar ympa med en tunnbladig kniv som är slipad så att den har egg endast på ena sidan"

Alla mina knivar har egg bara på en sida !!!!!

(kunde inte låta bli.... fl´åt...)

Just det ja, äppelympar är närapå lika tåliga som en ömtålig kaktus... Så visst klarar du det, särskilt eftersom du låter jorden göra sitt genom att gräva ned dem.

Du vet säkert vilken sorts kniv jag menar - den som är snedslipad. Ena eggsidan rak, andra snedslipad. Vanliga knivar är ju slipade på bägge sidor så att eggen bildar ett V. Det går med dem också men det är ingen slump att man kommit på att slipa ympknivar på detta sätt.

Jodå jag vet vad du menar!!!
MEN tro' t eller ej.... det spelar roll på vilken sida den är fasad!!
Som 80% vänsterhänt vet jag!!! Detta gäller i princip de flesta verktyg med skärande egg. Även saxar !!! Resultatet av att klippa med vänster hand brukar bli uruselt. (Skänklarna vill helt enkelt "sära" på sig)

mvh
björn

PS jag får väl utnjyttja de resterande 20% DS

Hej Björn - du har helt rätt. Jag köpte av misstag en ympkniv för vänsterhänta en gång, och jag är högerhänt. Ska se om jag har den i gömmorna, skickar den gärna till dig om jag hittar den!

VA!!!! FINNS SÅNA????

saxar och mer "vardagliga" tingestar springer man ju på !!! Men ympknivar !!!

Jajamän de finns. Jag tog en koll i lagret här och hittar inte den jag fick av misstag, men hör av mig om jag gör det.

Kolal på nätet och fråga i välsorterade trädgårdsbutiker. På trädgårdsmässan i Älvsjö kommer flera verkstygsföretag vara representerade, kolla i förra årets företagskatalog över mässdeltagare så kan du säkert få tag i en som säljer ympverktyg för vänsterhänta.