[attachment=46143:Edit.jpg]

Måste bara få berätta att jag ligger i soffan med min franka bulldogg som på nyår blev överfallen av en rottis, och myser som aldrig förr. Nej jag har inte blivit galen utan min gamla tant har blivit så mycket bättre.
Det är nog det värsta man kan vara med om att se en stor hund anfalla ens lilla, helt oprovocerat... Men nu ligger vi här och myser ikapp, den kalla kylan har gjort att hon vägrat gå på några promenader, nej det har varit fullt nog att sätta sig utanför porten för att sen vända på en femöring för att komma in igen . Men i morse så gick vi en korttis och sprang då på en annan hund vi känner och till min glädje visade min tjej inga tecken på att vara arg, osäker eller rädd för andra hundar. Så nu vågar jag stryka ett streck över eländet och den oro jag har haft och bara MYSA.

skönt att det gick bra och att tant fralla inte verkar ha fått några men.

Ja det verkar som om psyket har klarat sig.Dock inte kroppen, hon har tyvärr djupa bitsår och en hel del rivmärken. Men vad sjutton hon ska ju inte bli modell nu

en sån sötnos, underabart att det går åt rätt håll, mys på bara

Vilken tur att hon klarade sig. Känner du inte någon med en snäll rottweiler som hon får träffa? Goda vänners hund blev biten av en schäferhund (fast inte farligt, hon var själv större än schäfern), de åkte direkt och hälsade på bekanta med schäfrar så hon inte skulle få schäferfobi.
Vad hände med rottisen som anföll då, fick den avlivas?

Ja det skulle var toppen om jag hade en rottis att hälsa på, men den enda snälla Rottweiler vi känner var just den som anföll henne.
Det hela är ett stort frågetecken vad som hände med honom för han har alltid varit en sån där dumsnäll hund... Min tik har mer eller mindre uppfostrat honom, och de har alltid gått ihop.
Vad som händer med honom nu får undersökningar besluta, de som äger honom ska låta gå igenom honom ordentligt för att se om något är på tok. Om inte, är det nog så at han får gå vidare i förtid, då det i familjen även finns ett litet barn på 8 månader.... inget får ju hända henne, och det går ju så fort när det smäller....

Jag känner stor sorg över det som har hänt, dels för min hund men även för mina vänner som eventuellt måste säga adjö till sin hund. Svårt att vara arg då han alltid tidigare varit så rar.

Stackars hund, han kan ju inte må bra

Ja fy vad jobbigt för både dej och dom som äger rottweilern men dom hadde ju tur att det var din hund som han bet för alla skulle nog inte vara lika förlåtande som vad du är.
Kan det vara någon typ av avundsjuka eller försvar som han kände, ett barn på 8 månader kräver ju mycket så han kanske inte får den uppmärksamhet han vill ha eller så ville han försvara barnet som nu är en i hans lilla flock. Vem vet? Hoppas att dom kan behålla honom.