Hej
Jag har en bit mark bakom ett uthus där det ofta är vattensjukt. Marken ligger lite lägre än omgivande åker så på höstar och vårar när det är blött är det ofta stora vattenpölar i marken.
Jag skulle vilja utnyttja det här området för ett växthus, bärbuskar samt komposthögar men inser att jag måste göra något åt dräneringen först.

Jag har en galen(?) idé som jag tänkte höra vad ni tror om:
Jag gräver en bäck (dike) längs med kanten av detta område och hoppas att vattnet söker sig ner i bäckfåran. För att hjälpa till lägger jag några dräneringsledningar tvärs över området som mynnar i bäcken. Bäcken kan sen få sluta i en damm.

Fundering 1: kommer verkligen vattnet att försvinna från markytan och söka sig ner i bäcken istället?

Fundering 2: Jag kan väl inte ha en tät botten (dammduk t.ex.) i bäcken för då kan ju inte vattnet rinna IN i bäcken frå sidorna. Det kommer ju dock att göra att den istället står torr de perioder det inte är dyngsurt i backen, dvs större delen av året. Kanske kan jag ha tät botten i dammen men inte i bäcken?
Kanske kunde jag leda regnvatten från husets takrännor till bäckens mynning så det blir lite flöde även vid vanliga regn?
Kommer vattnet att bli väldigt lerigt om det är jordbotten/väggar i bäcken? Hjälper det att försöka täcka botten och väggar med sten i varierande storlek för att vattnet inte skall dra med sig så mycket slam...

Vad tror ni, är det någon idé att försöka?
Vad har ni för erfarenheter av vattensjuk mark?

Hej Katti. Jag har en liknande idé/problem. En stycke mark som ligger lågt och blir ganska blött - jag har grävt ett litet dike tvärsöver och lagt i en dräneringsslang som mynnar ut i ett större dike. Det som var sankmark är numera enbart fuktigt om våren. Men det stora diket som löper längs tomtgränsen lockar - jag skulle vilja göra en bäck av det. På en tidigare fråga fick jag rådet att tänka på den naturliga avrinning som behövs. Så nu funderar jag på om man kan lägga ett dräneringsrör på sidan om och lite djupare än en bäckfåra med markduk. Det känns så slösigt att inte utnyttja naturliga förutsättningar att göra något som jag tror skulle bli ganska fint. Fast mycket jobb förståss. Så jag funderar vidare. Lösningarna brukar poppa upp så småningom. Lycka till med ditt projekt. Eivor på Väddö

Kul att det finns fler med liknande tankar.
Du verkar ju dessutom redan ha testat utfallet till viss del, och det med framgång om jag förstår det hela rätt. Dvs det torkade upp vilket ju är det primära.
Hur djupt grävde du ner dräneringsslangen, för det är inget öppet dike?
Hur stort område runt dräneringsslangen blir upptorkat, dvs hur tätt måste man lägga dem? Ytan i mitt fall är ca 4 x 7 meter.

Det där du skrev på slutet om hur du hade tänkt gå vidare förstod jag inte riktigt, men blev onekligen nyfiken. Vill du utveckla så läser jag gärna...

Finns det fler Odlare där ute med liknande erfarenheter? Det är ju en hel del slit så jag vill ju gärna veta att det blir bra innan jag sätter igång.

Med dikning och ledande av vatten med rör eller makadamgångar kan man leda en mängd vatten från ett ställe till ett annat. Jag har varit med om att dika på flera ställen och förvånats över att också ett dike 20 cm djupt kan leda bort en mängd vatten från en stig t ex, bara den förläggs på lägsta stället. Också rör nedgrävda en ledda ned till ett dike/bäck är mycket effektivt om man lägger dem på rätt ställen. Vatten söker sig envist ned till lägsta punkt, och det behöver inte slutta mycket.

Din utmaning är ju att både kunna samla/leda bort en bit när det är blött och att ha kvar vatten när det är torrt och vattennivåerna i marken är låga. Jag tror att det är lättare att leda vatten till en damm när du har det i markerna än att få till vatten när det inte finns i markerna.

Kanske en kombination av traditionell damm och naturvattendamm med hårdgjorda/täta väggar som fylls av höst/vårvattnet från marken i ledningsrör, som du fyller med kranvatten vid torka?

Eller, som jag själv skulle prova, en naturlig damm på lägre nivå än än den vattenfyllda marken som fylls av det vatten som finns för tillfället, och med komplement av regnvatten som leds dit, som du säger. I botten vackra stenar så att den blir fin också om den blir helt torrlagd. Så småningom kommer nog naturlig beväxning etablera sig där, i en naturlig liten damm är det svårare med näckrosor mm. Men i en naturlig damm kan du på sidorna plantera fukt- och vattenälskande växter, som håller samman jorden där.

Ett tredje alternativ är att göra bäck och damm helt makadamfylld (med fiberduk längs sidor och botten som vatten men inte ler och sand kan gå igenom). När det är vått syns vattnet som en vattenspegel ovan stenarna, och vid torka syns stenarna torrlagda. En sådan liten damm och bäck kan hyfsat lätt utökas om du märker att du grävt för liten yta och den svämmar över.

Det finns flertaliga experiment som gjorts med grävning av diken till bäck och ledande av vatten till dammar i Malmö stad. På SLU/Alnarp finns Tilla Larsson som gjort vackra "vattengångar" och dammar i Malmös parker där naturligt vatten används. De slingriga "bäckarna" ned mot dammen har varit täckta upp till marknivå av makadam, så att de vid torka ser ut som stenbäckar. Vackert tycker jag!

Tack snälla Cilla, det var precis det där jag hoppades få höra!

Vi vandrade i Österikiska alperna för några år sedan och sen dess har jag en bild kvar på näthinnan av en torrlaggd bred bäck med vita stenar i botten. Jättevackert oavsett om den var vattenfylld eller torlaggd.

Tipset med fiberduk (eller markduk?) för att hålla jordpartiklar borta var ju genial! Att jag inte har tänkt på det. Det gör väl i och för sig att växterna får hålla till på utsidan men det är ju bara bra så blir inte bäcken/dammen helt övervuxen.

Kanske att man skulle göra den djupaste delen av dammen tät i botten så att det alltid finns lite vatten kvar där, men låta det vara "öppet" (dvs markduk) lite högre upp är .
Undrar om man kan gjuta damm-bottnen av betong och mura in stenar i det så det ser naturligt ut. Men då kanske betongen spricker när det fryser och töar?
Måste antagligen gräva ur och dränera under ordentligt först men då kommer ju vattnet att försvinna den vägen också, nää det var ingen bra idé...

Från att från början bara handlat om att bli av med överdriven markfukt har det här övergått till våta fantasier om vacker bäck med strandirisar och annat vackert. Åh vad det är spännande att försöka skapa ett litet vattenlandskap, även om det bara är på pappret än så länge.

Hej Katti,
Dina idéer är spännande! När jag haft vattenledningsprojekt har jag konsulterat andra som kan detta med vilken duk som håller längst under olika förhållanden, hur tjockt makadamskikt som krävs för att bäst leda vatten, vilka material som kan hålla ovan/under jord för att stå emot jordtryck, tjäle, frost mm, så betrakta inte mina idéer som expertutlåtanden utan just som idéer som kan testas på sådana som har mer erfarenhet!

Helt säkert är dock att vatten också med liten sluttning rinner nedåt... Jag tror det är minst 2 graders lutning man ska ha på rör t ex och det är ju inte mycket. Jag vet också hur lätt man kan få vatten att rinna i en "makadambäck", dvs ett dike eller en grop man gräver och fyller med makadam eller liknande sten. Vatten söker sig dit det är lättast att rinna, och en makadambäck till en damm är ju lättare att ta sig genom än ler.

Det är för mig inte säkert att en bottentät del av dammen kommer att vara mer vattenfylld än en där grundvattnet kan komma upp, men jag är öppen för motsatsen. Om man gräver en tillräckligt djup grop finns möjlighet för vattnet att rinna till både från sidor och att stiga genom grundvattenhöjning i hela marken underifrån... Här på holmen behöver man inte gräva djupt för att på vår och höst innan kylan slår till ordentligt komma till vatten. På vissa ställen pendlar grundvattennivån mellan ytvattennivån (markytan) ned till endast några decimeter under jord. Det ser ut ungefär som havsvattennivån - sjunker och stiger...

Och om Österrikes skogs- och alpbäckar... En vän som bor där har berättat att landet har ett helt departement vars uppgift är att räta ut och hårdbelägga landets åar och bäckar. Att liksom få "ordning" på de annars slingrande vattenvägarna. Resultatet enligt honom är att många tycker det blir vackert och ordningssamt, medan andra visar på skadliga effekter av att vattnet inte får berika skogarna och att det blir översvämningar i slutet av bäckarna för att vattnet inte får gå ut i marken och dessutom får hög fart i de rätade fårorna. Men sådana problem kommer ju inte uppstå med ditt projekt!

Oj vad spännande att läsa om era idéer! Min "dikesbäck" kanske kan bli något också. En stenbäck, det låter ju lockande. Fast jag har ett problem - revsmörblommor. Hela botten i diket är täckt av dessa invaderare.
Katti, jag lade ner en dräneringsslang ca 20-30 cm djupt, tvärs över ett vattensjukt område ca 15 kvm. Den mynnade ut i diket och jag kan se hur vattnet rinner ut i mynningen. Så slangen tar hand om vattnet och nivån sjunker i omgivande jord. Berätta gärna mer om du gör något av din idé. Och Cilla dina tips var väldigt intressanta för mig också. Klart värt att spinna vidare på. Hälsn Eivor på Väddö

Jag lade ut bilder på "stigbäckar" och vattensamlade dammar på

http://www.juniper.se/odlanu/makadambackar...r/dranering.htm

Vackert sätt att utnyttja vatten i mark, tycker jag!

Jättekul att se bilder på det i verkligheten, tack för de länkarna!

Det ser väldigt fint ut och ger upphov till ytterligare ideér.
Jag skulle nog blanda upp gruset med lite störe stenar också för att få en naturligare och lite mer levande look.
Dessutom undrar jag om det inte ser naturligare ut om ytan inte är helt paltt utan lite mer som en svacka, jag menar en bäckfåra har ju grävt ner sig lite i marken.
Jag funderar och funderar...