På väg hem från min lott sent för några dagar sedan kom jag cyklandes nerför backen och fick syn på en stor grävling som sprang in i skogen och blev rädd, har för mig den gav ifrån sig något läte. Hur vanliga är grävlingar egentligen? På landet kanske de är vanliga, men i anknytning till stan? Jag blev så glad att få sen en, tror aldrig jag sett en grävling förut! Jag vet att de är ena riktiga rovdjur, men den var så fin ... och förvånande stor.

Där jag bor - Hisingen - har vi gott om grävling. Jag är inte så förtjust i dem men hellre grävling än vildsvin.

Ja, det är ju inte så långt ifrån. Då var de inte så exotiska här ändå!

Vet att grannen på Orust alltid klagade på att grävlingen hade varit i farten igen, när ytterligare en höna saknades ... så jag kan förstå att man inte är något vidare förtjust i dem.
Men jag kände mig skyddad uppe på min cykel när jag fick syn på den, annars hade jag nog blivit lite rädd; man vill ju inte få smalbenen söndergnagda.

Du skall ha äggskal i stövlarna så släpper grävlingen när det krasar för då tror den att benet är krossat. En svårutrotad skröna, grävlingen går aldrig till angrepp och vem kan gå med äggskal i stövlarna?

Nej inte äggskal väl, kolbitar ska det vara Helt otroligt att det finns så många som tror på det

Tja, man får höra det av folk, och tror på det de säger, fast de kanske har fel då? Har aldrig erfarit det själv. Men ni menar alltså att det är helt lugnt vad gäller grävlingar - och ger samtidigt goda råd på hur man ska skrämma iväg dem?

Beträffande risken att bli biten, riven o s v är det helt lugnt. Som Gossen Ruda skriver går grävlingen aldrig till anfall mot folk. Däremot kan de ge sig på höns, och det är kanske inte så roligt att ha dem under huset med risk att få det underminerat. En gång var jag ute och gick i en bäckdal en sen, månljus sommarkväll. När jag hörde att det prasslade i löven smög jag försiktigt närmare och fick se två grävlingar som gick och rotade. Det var fantastiskt att se i månljuset hur de kom allt närmare. Till slut var de två meter framför mig! Då började de ana att något inte var som det skulle. De vädrade, och gjorde helt om och stack. När jag sedan berättade om denna upplevelse för släkten, visade det sig till min förvåning att flera av dem trodde på myten om att man måste ha koks eller knäckebröd i stövlarna där det finns grävlingar. Detta var för ganska många år sedan, men för precis en vecka sedan såg jag en grävling springa upp på vägen framför mig när jag var ute och cyklade på Orust på kvällen. Inte heller då hade jag något i stövlarna.

Olle

Jadå, det är lugnt. Jag har sett grävling på nära håll många gånger, de är så fina! Jag har också en sån där näragrävlingupplevelse som Olle, jag sprang på en grävling som höll på gräva ut ett humlebo. Halva grävlingen var under jorden, och den märkte mig inte, så jag gömde mig bakom en buske och tittade på utan att störa den. När den var klar lommade den iväg utan att någonsin ana att det fanns en människa precis bredvid honom.
Trots att jag har höns har jag aldrig haft problem med grävlingen, men om den underminerar hus kan man ju kanske förstå att folk vill bli av med den.
Här har tyvärr grävlingarna minskat väldigt de senaste åren, jag vet inte vad det kan bero på?

Kanske minskningen beror på att de blir överkörda på vägarna, liksom igelkotten. Jag åker två mil till jobbet och på den sträckan ser jag ett stort antal överkörda grävlingar.

Här finns gott om grävling. En kompis till mig blev av med sina kycklingar/unghöns som hon hade ute i bur. Grävlingen gjorde sönder buren.
Ser överkörda grävlingar lite då och då, också inne i sta´n fast det är en liten stad förstås.