
Jag ville berätta en liten solskenhistoria. Min make skulle dra ner markiserna på framsidan av huset och slippa solljuset. Vi har inte rört dom sen förra sommaren. Han tyckte att det såg konstigt ut vid ena kanten av markisen och vi brukar få getingbon just på framsidan, men hur det än var så hämtade han en stege och skulle titta vad det var. Han uppmärksammade en liten ilsken fågel som flör runt om och skrek så vad tänker man? När han hade klättrat så att han såg vad det fanns i markisens veck ---- där låg några precis nyläckta fågelungar och näbbarna öppna väntade på mat. Maken ville inte störa husfriden och var orolig att mamman lämnar ungarna, så han klev ner och nu kommer vi inte dra ner den markisen. Mamman brukar kackla när vi går ut genom den dörren, men hon börjar antagligen fatta att hennes småttingar kommer att få vara i fred. Hade velat se det, men nu lugnar vi ner oss och låter de små växa upp. rensar gör vi när alla fåglarna har lämnat stället.
