Köpte flera plantor förra året, har försökt så efter konstens alla regler i flera år, grävt upp vilda men dom bara dör. Varför?
Bor i zon 4 och har flera i byn som har jättefina.
Vad vill dom ha för jord? Är det vår kalkrika som är boven?

Jag undrar samma sak! Grannen har jättefina men hos mig blir det inget!

Hos mig trivs de i all förbannelse och jag ger friskt bort till en som vill ha och där tvinar de bort vad hon än gör... Hon är jätteledsen över detta!

Eg borde hon kanske odla dem i kruka...

Eller ska jag gräva upp mängder av min jord och skicka med?

Min erfarenhet är också att lupiner ofta är svåra att införa på nya platser, särskilt om man frösår dem. Det brukar gå lite bättre med hela plantor.

Det påstås att det uppstår en speciell bakteriekultur i jorden, där det odlas lupin. För att få dem att ta sig på andra ställen, så bör man alltså också ta med "lupnjord" med den här bakteriekulturen.

Min erfarenhet är att lupiner mår bäst när man inte pysslar för mkt med dem. Hos mig trivs lupiner trots kalkhaltig jord. Om man tänker på hur de växer i mängder i dikesrenar, åtminstone här i norra Uppland, så förstår man att de inte är särskilt kräsna.

I höstas sådde jag t ex frön i en av mina pallkragar. De kommer så snällt nu på våren. Jorden i pallkragen är iofs ko på påse från början, men vattnad med mycket kalkhaltigt vatten.

Så, ge inte upp. Sluta måna om dem bara.

Så märkligt, här växer de som ogräs både i trädgården och överallt i vägkanterna.

Har jag också hört därför har vi grävt upp och tagit med mycket av jorden dom växer i.
Hade en planta ute vid husvagnen när vi stod säsong som jag tog hem, den kom flera år men blev tanigare och tanigare



Sätter dom i en slänt där jag har lite vildvuxet, finns redan prästkragar, bergsklint och aklejor där så jag har inte månat speciellt mycket om dom.

[attachment=50899:Bild0294.jpg]
Vill ha dom här

Det fanns en tidigare disskussion på forumet om lupiner och bakterier, i samband med det "lästa jag på " lite. Och kom fram till följande (om jag dragit rätt slutsatser kan jag inte garantera...);
Lupiner kan i "samarbete" med en viss bakterie ta kväve direkt ur luften. Denna egenskap gör att ettåriga lupiner kan användas som gröngödslingsväxt. Om bakterien finns i jorden så tar växten kvävet ur luften och sen slår man odlingen och kvävet tillförs då jorden. Ibland ympar man bekterien för att vara säker.
MEN lupinen själv är inte beroende av denna bakterie egentligen, saknas den tar den sitt kväve från jorden som vilken annan växt som helst. När man ser stora bestånd av lupiner som tycks växa på mager mark, betyder det alltså inte att de inte behöver näring. I dessa bestånd fungerar säkert samarbetet med bakterien bra. Men sätter man en planta på en plats utan denna bakterie så behöver den helt enkelt gödslas. Jag sår (röda) lupiner varje år och de utvecklas jättebra i köpe plantjord tills det är dags att plantera ut dem. Denna jord har förstås inga bakterier men ganska gott om näring, åtminstone till att börja med. Sen får man plantera om eller gödsla. Med tiden tror jag bakterien dyker upp, det gäller bara att hålla liv i sina plantor till dess
Så ser mina funderingar ut i allafall.

Ja, där har jag det! Tack Aqvakul, nu slipper jag lipa efter mina försvunna lupiner efter att jag flyttade dem.
Då är det bra att ta med sig en sekatör och klippa en bukett med sig från naturen under en cyckeltur.
Nu kommer jag nog inte ha plats att ha dom i min trädgård, men vet var det finns gott om vilda lupiner ... ... Fuchian ..